Månad juni 2022

Privatisering av hemtjänsten

tobbesteen Lämna en kommentar

Vid senaste sammanträdet i kommunfullmäktige drev Alliansen (M, L och C) tillsammans med SD igenom att man ska fatta beslut om huruvida Burlövs kommun ska släppa in privata aktörer i hemtjänsten vid behandlingen av budgeten för 2024. I samband med beslutet yttrade Anneli Kihlstrand (C), Kristoffer Daag (L), Mats Lithner (politisk vilde fd L) och Amelie Gustafsson (M) följande: ”Alliansen (M, L och C) har för avsikt att införa utökat hemtjänstval [dvs privatisera hemtjänsten förf. anm.] [..] i Burlövs kommun under 2024. Upphandling ska ske under 2023.” Att man yttrar sig på det här sättet är ett tydligt tecken på att man kommer försöka göra detta till en valfråga.

Till saken hör att man redan tidigare under denna mandatperiod försökt privatisera hemtjänsten men då återremitterades (dvs skickades tillbaka för att kompletteras med mer underlag) ärendet efter att SD den gången röstade med S. Den analys som togs fram då visade att en privatisering ”…innebär en risk för negativ inverkan såväl på kommunens ekonomi som på arbetsbelastning på olika nivåer i organisationen”[1]. Det är en intressant slutsats eftersom att ett av argumenten för att privatisera verksamheter ofta brukar vara att det anses vara mer effektivt och billigare för kommunen. Hur hänger det ihop? Det kan absolut finnas ekonomiska effektivitets- och rationaliseringsvinster i form av att privata bolag, vars syfte är att gå med vinst, också har större incitament för att hålla nere kostnaderna. MEN det finns två grundläggande problem med att man privatiserar just välfärden som motverkar den eventuella vinst man gör. Det ena handlar om att välfärden (dit exempelvis sjukvård och skola hör) inte är saker vi kan välja bort om vi tycker det är ett dåligt alternativ. En marknad styrs av utbud och efterfrågan och det innebär att om priset på varan är för högt eller produkten för dålig så kan jag som konsument antingen välja ett annat alternativ eller rent av välja bort att konsumera just den produkten. Efterfrågan kan med andra ord sjunka och det kan i sin tur tvinga aktörerna att förändra sina produkter eller rent av gå i konkurs. Den totala efterfrågan på sjukvård och utbildning är dock konstant oavsett om skolan eller sjukvården är dålig. Det som möjligtvis kan hända är att patienter eller elever väljer andra sjukvårdsaktörer eller skolor men eftersom antalet platser som de olika aktörerna erbjuder är begränsade och eftersom efterfrågan inte sjunker utan bara omfördelas innebär det i praktiken att det kommer uppstå en situation där vissa aktörer blir väldigt populära och vissa aktörer blir impopulära och tadaa vi har fått en segregation! Segregationen leder i sin tur till att kommunen får minskade intäkter (färre patienter/elever) och ofta får ta hand om de fall som kräver mer insatser vilket är kostsamt både i kronor räknat och i arbetsmiljöåtgärder, personaltäthet etc. Det andra som gör att kostnader vid en privatisering ökar är att marknadsmodeller har betydande  s.k. transaktionskostnader[2]. Alltså att det kostar att förhandla och upprätta avtal samt att det kräver en betydande kontrollinstans för att övervaka/kontrollera att avtalen följs. Så även om man gör effektivitetsvinster så äts det upp av transaktionskostnaderna.

Ekonomi och ökade kostnader är en sak men det viktiga är ju egentligen huruvida kvaliteten förbättras eller ej. En bra skola, vård och omsorg ska få kosta och om det innebär att man måste privatisera verksamheten so be it! Men dessvärre är jag inte övertygad om att en privatisering ökar kvaliteten. Oavsett vem som är arbetsgivare är det ju fortsatt samma personer som utför arbetet. Dvs lärarna och undersköterskorna är samma personer oavsett om de jobbar på en privat skola/vårdcentral eller för det offentliga. Det talar för att en privatisering inte löser problemen utan snarare handlar om i vems fickor vinsten så småningom hamnar, aktieägarens eller det offentliga. Låt oss inte heller glömma det haveri som skedde med Lommas äldreboenden och hemtjänst och som ledde till att t.o.m moderaterna kände sig tvingade att återta omsorgen i kommunal regi[3].

[1] Kommunfullmäktiges protokoll 2022-06-20 s. 17

[2] Rothstein, Bo; Blomqvist, Paula. Välfärdsstatens nya ansikte. 2008. s. 222

[3] Efter år av missnöje… Sydsvenskan 2021-02-28

Biblioteksflytten Åkarp – bra eller dålig?

tobbesteen 2 kommentarer

Den 25 april i år togs ett beslut i kommunfullmäktige om att bevilja utbildnings- och kulturnämndens anslag om 7,2 miljoner för att bygga om Dalslundskolan, Möllegården kultur och Skraken och därigenom flytta folkbiblioteket från Dalslundskolan till Möllegården kultur. Precis som många andra politiska beslut i den här kommunen har det föregåtts av tystnad och jag vågar påstå att väldigt få medborgare ens har noterat att detta ska ske och att än färre kände till det innan beslutet togs. Enligt protokollet från kommunfullmäktiges sammanträde är det tidigaste beslutsunderlaget daterat 2021-11-08 (dvs drygt fem månader innan man fattar beslutet) och än mer anmärkningsvärt är att man i utredningen klart och tydligt konstaterar att ”[d]ialog med eller enkätundersökningar med medborgare, föreningar eller barn och unga har inte genomförts på grund av tidsbrist”.[1] Det som framför allt anges som skäl till varför denna flytt genomförs i sådan hast är skriande lokalbehov för skolan. Tanken är nämligen att de lokalutrymmen som frigörs ska göras om till bl.a. klassrum. Men varför har det helt plötsligt uppstått ett akut behov av skollokaler? Ja, det beror i sin tur på att man haft för dålig framförhållning. Man har sedan länge planerat för att bygga en ny grundskola i Åkarp vid Östragården men hux flux pausar man de planerna för att man kommer på att man nog behöver bygga en skola på Kronetorp när man nu påbörjar ett massivt bostadsbyggande där.

För att än mer belysa vad som varit styrande i processen bakom flytten är det intressant att notera vilka alternativ man tittat på för att lösa skollokalsbristen. Man har ”utrett” tre alternativ och kommit fram till att den bästa (och framför allt billigaste!) lösningen är att bygga om Dalslund. De två andra alternativen? Alternativ två var en tillfällig lösning med moduler och alternativ tre var att hyra andra lokaler. Alternativ tre avfärdar man ganska enkelt med att konstatera att ”[i]nga sådana lokaler har stått att finna”[2] och alternativ två beräknas kosta strax under fem miljoner samtidigt som det finns en osäkerhet kring huruvida man får bygglov. Man har med andra ord aldrig ens beaktat att försöka hitta andra bibliotekslokaler (alternativ två handlade om lokaler lämpliga för skolverksamhet) eller dels att bygga ett nytt mer ändamålsenligt folkbibliotek i Åkarp. Det är tydligt att det är skolans brist på lokaler som fått styra bibliotekets framtid och att man låst sig vid att biblioteket ska flyttas till just Möllegården.

Den kanske allvarligaste konsekvensen av flytten är att bokbeståndet kommer minska eftersom lokalerna blir mindre på Möllegården. Man beräknar att man endast kommer behålla en tredjedel (!) av de böcker som finns idag.[3] Eller rättare sagt, en tredjedel är skolböcker och kommer lämnas kvar på skolan, en tredjedel är dubbletter eller böcker som sällan eller aldrig lånas ut och dessa kommer flytta till Arlövs bibliotek eller gallras ut. De böcker som kommer finnas på vuxenavdelningen på Möllegården är ny skönlitteratur, nya deckare och vissa avdelningar för facklitteratur och lokalhistoria. Men misströsta ej för du kan fortfarande beställa och reservera precis lika många böcker som tidigare! Målet är nämligen att omvandla biblioteket från en boksamling till en mötesplats helt i linje med den nya tidens syn på vad ett bibliotek är (OBS! Sarkasm). Kalla mig gammalmodig men jag har svårt att kalla en mötesplats utan böcker för ett bibliotek. Jag är också helt övertygad om att det finns ett stort värde av att kunna se och ta på böckerna för att främja läslust och då duger det inte med att säga att det går lika bra att söka upp och beställa böcker som man önskar läsa.

Finns det då inget som är bra med flytten? Det man trycker väldigt hårt på i utredningen och i analysen är att en flytt gör att Möllegården blir mer levande samt att olika kulturverksamheter är samlade på ett ställe. Jag kan definitivt se det positiva med det. Problemet är bara att det sker på bekostnad av ett sämre biblioteksutbud samt att man får intrycket av att beslutet är oerhört kortsiktigt och illa genomtänkt. Man ska nämligen komma ihåg att det som ytterst varit styrande i denna process är skolans och Möllegårdens behov snarare än bibliotekets. Hade man haft en bättre framförhållning och mer långsiktigt tänk hade man kunna tillgodose skolans behov i ett tidigare skede genom att påbörja bygget av Östragårdsskolan och man hade kunnat skala upp biblioteksverksamheten genom att antingen bygga ett nytt folkbibliotek eller hitta större lokaler.

Planskiss Möllegården Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25
Planskiss biblioteksdelen Möllegården kultur Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25

[1] Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25 (20.5 Utredning ombyggnad Dalslundskolan och Möllegården kultur s.2)

[2] Ibid 20.3 Återremitterat ärende Begäran om medel för ombyggnad av Dalslundskolan och Möllegården kultur s.3

[3] Ibid 20.3 Återremitterat ärende Begäran om medel för ombyggnad av Dalslundskolan och Möllegården kultur s.4

Välkommen!

tobbesteen Lämna en kommentar

Hej! Och välkommen till en politisk blogg! Jag heter Tobias Steen och är ledamot i kommunfullmäktige i Burlöv för Miljöpartiet de Gröna. På denna sida kommer du hitta mina tankar och idéer kring vad som händer i Burlöv samt vad och hur jag vill förbättra kommunen. Min förhoppning är att du som läser ska få en bättre inblick i det politiska livet här i Burlöv och att denna blogg bidrar till att skapa debatt och engagemang. Kommentera gärna! Finns det ämnen du vill att jag tar upp eller tankar/information du vill dela med dig av så tveka inte att skriva. Allt gott!