Det finns en trend i dagens samhälle att bygga stora centrala skolor istället för att satsa på småskaliga verksamheter. Detta gäller på alla nivåer, från förskola upp till gymnasiet. Inte minst Malmö stad har gjort omfattande satsningar på att bygga och omvandla skolorna till större enheter[1]. Även här i Burlöv ser man tendenser till samma utveckling (det senaste exemplet är bygget av Grönebo förskola som är tänkt att ersätta två mindre förskolor). Det finns lite olika argument och tankar som ligger till grund för att man gör så här. I Malmös fall har det exempelvis handlat om ett försök till att bryta segregationen. Man har sett att centralt belägna skolor är mer populära än skolor som ligger i utkanten och genom att bygga stora enheter centralt hoppas man att barn från alla delar av Malmö får plats på samma skolor och därigenom blandas mer. Ibland hör man debattörer påstå att forskningen visar att skolstorleken inte spelar någon roll för elevernas resultat och då lyfter man gärna fram John Hatties gravt misstolkade studie Synligt lärande (2014) som bevis[2]. Ett annat viktigt argument har varit att det finns organisatoriska vinster. Med andra ord; i en stor skola kan fler elever dela på gemensamma ytor som matsal, slöjdsalar, gymnastikhall eller andra specialsalar, det blir lättare att rekrytera lärare eftersom man i högre utsträckning kan erbjuda heltidstjänster och en större personalgrupp underlättar också vid sjukdom eller för att hålla öppet tidigt och stänga sent. Organisationsvinst-argumentet är framför allt ett argument man återkommande hör om man pratar med skolledare här i kommunen som är starkt positiva till den här utvecklingen. Något man mer sällan hör, men som förmodligen i grund och botten är huvudanledningen, är den ekonomiska fördelen med stora skolor. Stora skolor anses nämligen ofta vara betydligt mer kostnadseffektiva. Och det är här jag reagerar. Likt Skalmans instinktiva reflex mot allt som handlar om att ”skynda på” och att ha ”bråttom” har jag en ryggmärgsinstinkt som slår i taket för sånt som är ”kostnadseffektivt” och ”billigt”. I min värld regerar nämligen mottot ”man får vad man betalar för” och ofta visar det sig att man snarare är dumsnål när man satsar på det billigare alternativet. Låt oss därför ta en titt på vad forskningen egentligen säger om stora kontra små skolor. Har storleken betydelse för elevers studieresultat, trygghet och trivsel?
Mig veterligen finns det bara en enda forskningsöversikt på svenska som tittat på både studieresultat och trygghet/trivsel på alla nivåer (förskola-grundskola-gymnasiet) och det är Carl-Henrik Adolfssons Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan (2014)[3]. Problemet med den översikten är att det inte refereras till studier om svenska förhållanden (eftersom den typen av studier saknas). SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) tog fram en rapport 2014 kallad Klarar den lilla skolan de stora kraven? där man diskuterar fördelar och utmaningar med små skolor och 2018 gjordes den uppföljande rapporten Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat fram för att ytterligare försöka reda ut huruvida skolstorleken spelar roll för elevernas resultat[4]. På Boverkets hemsida finns en enkel och kort sammanfattning av resultaten från ovan nämnda studier samt några andra[5].
Nåväl, forskningen är, som så ofta, inte entydig utan det finns studier som påvisar nackdelar avseende studieresultat och elevers sociala situation (trygghet, trivsel etc.) med stora skolor och det finns studier som visar nackdelar med små skolor och sen finns det studier som visar att skolstorleken inte spelar någon roll. Med det sagt finns det tre saker som jag tycker är extra intressanta att lyfta.
För det första finns det inga studier som stödjer att en stor skola gynnar elevernas studieresultat men det finns däremot studier som påvisar motsatsen (alltså att små skolor gynnar studieresultaten), det finns studier som påvisar att små skolor uppvisar sämre studieresultat och sen finns det studier som kommer fram till att skolstorleken inte spelar någon roll[6]. Att det finns studier som visar att väldigt små skolor uppvisar sämre resultat beror dock i stor utsträckning på att s.k. resursskolor är överrepresenterade i denna kategori (resursskolor är skolor som tar emot elever som av olika anledningar inte klarar av att studera i den ordinarie grundskolan)[7]. Det betyder alltså att stora skolor, i bästa fall, är lika bra som små skolor medan småskaliga verksamheter kan ha en klart positiv inverkan jämfört med stora skolor. Det finns vissa studier som pekar mot att småskaliga skolor kan ha en negativ inverkan för barns utveckling och lärande därför att man inte har tillgång till samma resurser som stora skolor MEN dessa studier har framför allt studerat skolor i glesbygdskommuner som är väldigt sårbara om en lärare slutar eller drabbas av sjukdom eftersom det i regel saknas utbildade vikarier eller där man på grund av befolkningssammansättning och geografin har dålig tillgång till omvärldsinfluenser. Burlöv är inte en glesbygdskommun utan tvärtom en kommun i en storstadsregion så här finns inte samma sårbarhet och här finns också en god tillgång till en kritisk massa.
För det andra visar forskningen att elevers sociala situation (och här innefattas exempelvis förekomst av mobbning, elevers känsla av delaktighet, skolavhopp, skolk samt lärares och föräldrars engagemang och inställning till elever) sammantaget tycks vara mer positiv i små skolor jämfört med stora skolor. Särskilt elever i de lägre åldrarna (f-3) och elever med utländsk bakgrund och med låg socioekonomisk status tycks gynnas. Det hänger ihop med att det på en mindre skola är svårare att vara anonym eftersom ”alla känner alla” och att det där är lättare att etablera personliga förhållanden elever emellan och mellan elever och lärare.
För det tredje tycks det också som att skolprestationerna för ovan nämnda elevgrupper (elever i de lägre åldrarna och elever med utländsk bakgrund och med låg socioekonomisk status) i synnerhet i grundskolan förbättras i små skolor jämfört med stora[8]. Med tanke på Burlövs kommuns demografi (läs: en hög andel med utländsk bakgrund/låg socioekonomisk status) är det anmärkningsvärt att man inte beaktat de här slutsatserna mer.
Sen var det det här med ekonomin. Har vi råd att ha små skolor? Adolfsson avslutar med att ställa sig just den frågan och konstaterar att det nödvändigtvis inte behöver vara dyrare. Så här skriver han:
Även om en nedläggning av en mindre skola ger förbättrade siffror i nästa års kommunbudget behöver den inte alltid innebära en besparing för kommunen på lång sikt. Exempelvis kan skolbyggnaden kanske fortsätta att kosta pengar, barnfamiljer väljer att flytta från kommunen, barnfamiljer väljer att inte flytta till kommunen, kostnaderna för skoltransporter ökar och så vidare. Detsamma gäller om kostnader för faktorer som exempelvis elevers avhopp eller frånvaro tas med i beräkningarna. Som visades i forskningssammanställningen ovan verkar det finnas belägg för att just skolavhoppen och den ogiltiga frånvaron är större på större skolor. Sådana kostnader är givetvis svåra att beräkna men att de får samhällsekonomiska konsekvenser råder det nog ingen tvekan om.
Carl-Henrik Adolfsson (2014) s. 20
Visst, organisatoriskt finns det fördelar med stora skolor men frågan jag tycker man bör ställa sig är om de organisatoriska fördelarna överväger mot bättre skolprestationer, mer engagerade lärare och tryggare och trivsammare miljöer för eleverna. Svaret är för mig självklart nej. Satsa på de småskaliga alternativen!
[1] Politikernas strategi mot skolsegregation har inte fungerat Sydsvenskan 2022-04-02, Skolan växer med staden Malmö Stad
[2] John Hattie Synligt lärande (2014)
[3] Carl-Henrik Adolfsson Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan: En forskningsöversikt (2014)
[4] SKL Klarar den lilla skolan de stora kraven? (2014) SKL Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat (2018)
[5] Boverket Storlekens betydelse – för och nackdelar med stora eller små enheter (2020)
Tobias Steen (MP) 
En reaktion till “Skolor och värdet av småskalighet”