Säg ordet hållbarhet och många tänker på återvinning eller källsortering. Visst, både återvinning och källsortering handlar om hållbarhet eftersom det innebär att man inte förbrukar jordens resurser utan ser till att de återanvänds. Men hållbarhet är något mycket större än så. Ibland hjälper det att tänka i motsatser för att skapa en förståelse för ett begrepp. Alltså, för att förstå vidden av hållbarhet kan man tänka i banor kring vad som är ohållbart. Ett hållbart samhälle är ett samhälle där man byggt upp en motståndskraft mot klimatförändringar och extremväder, ett ohållbart samhälle är ett samhälle som inte är byggt för att stå emot exempelvis skyfall eller sinande vattenmagasin. Ett hållbart samhälle är ett samhälle där alla bidrar efter förmåga, ett ohållbart samhälle är ett samhälle där en stor del lever i utanförskap. Ett hållbart samhälle är ett samhälle som inte äventyrar framtida generationers möjligheter att leva ett fullgott liv, ett ohållbart samhälle är ett samhälle som lever över sina tillgångar. Hållbarhet är kort sagt ett begrepp som genomsyrar alla politikområden och handlar i mångt och mycket om att ha långsiktiga perspektiv.
Det finns olika sätt att mäta hur väl en kommun arbetar med hållbarhetsfrågor. En av de mer etablerade mätningarna görs av branschtidningen Aktuell Hållbarhet som själva kallar sig för ”Nordens ledande och största kunskaps- och mediaföretag inom hållbarhet, miljö och csr [Corporate Social Responsibility förf. anm.]”[1]. Varje år låter de alla kommuner svara på en mängd frågor om deras hållbarhetsarbete och sammanställer sedan resultatet i en lista kallad ”Sveriges miljöbästa kommun”[2]. Det som framför allt är bra med listan är att den nu genomförts 14 år i rad vilket gör att man också kan börja titta på utvecklingen över tid. Burlöv hamnade i år på en hedrande (nåja) 131:a plats (av 290) vilket är en försämring jämfört med förra årets placering (118) men något bättre än Burlövs genomsnittliga placering (142) sedan starten 2009.
Två av de kanske allvarligaste bristerna som Burlövs kommun uppvisar (enligt mig) är att man dels inte gjort en koldioxidbudget och dels inte implementerat Agenda 2030 i sin verksamhet. En koldioxidbudget används för att visa vilket utsläppsutrymme man har och vilka utsläppsminskningar som behöver göras för att uppnå Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen under 1,5 eller 2 grader. Om man inte upprättar en koldioxidbudget är det med andra ord i princip omöjligt att veta hur mycket utsläppen måste minska. Agenda 2030 innehåller 17 globala mål som tagits fram av FN:s medlemsländer och som ska uppnås till år 2030[3]. Genom de här målen hoppas man kunna uppnå fyra saker: Avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa samt lösa klimatkrisen. Det är kanske det viktigaste eller åtminstone mest omtalade sättet att arbeta för en hållbar utveckling i världen och därför oerhört centralt att Burlöv börjar arbeta efter.
Burlöv har alltså mycket att förbättra vad gäller hållbarhetsarbetet och ett stort problem är att man inte fördelat tillräckligt med resurser för att arbeta med dessa frågor. För att kommunen ska leva upp till sin vision om ett hållbart samhälle föreslår vi i Miljöpartiet att det inrättas en hållbarhetsnämnd som har till uppgift att arbeta förebyggande med kommunens hållbarhetsarbete samt följa upp och kvalitetssäkra att kommunen verkar för ett hållbart samhällsbyggande. Nämnden hade förslagsvis kunnat börja med att utgå från de ämnesområden/frågeställningar som finns i ovanstående undersökning för att se till att Burlöv så snart som möjligt är lika bra som sina grannar Malmö och Lund (som blev etta och tvåa i årets ranking).
[1] Aktuell Hållbarhets hemsida
Tobias Steen (MP) 