Med anledning av en artikel som publicerades i Sydsvenskan den 20 juli angående Engelska skolans etablering i kommunen följer här ett debattsvar på det som framför allt Kristoffer Daag (L) uttryckte.

Det politiska styret jublar över att Engelska skolan ska etableras i Burlöv. Man hävdar att det inte kommer göra någon skillnad för kommunens ekonomi och sjunger en lovsång för den fantastiska valfriheten. Ett tondövt uttalande som får en att undra om de levt under en sten det senaste decenniet och helt missat den svidande kritik som både Engelska skolan och andra riskkapitalbolag i skolbranschen fått.

Låt oss börja med det här med ekonomin. Det är riktigt att kommunen slipper investeringskostnaden för uppförandet av huset men att påstå att kommunens ekonomi därmed inte påverkas är, om inte vilseledande, så ett bevis för att man inte klarar av att tänka längre än näsan räcker.

För det första är det så att skolpengen följer med eleven och det innebär att varje elev som väljer en privat friskola istället för en kommunal också innebär ett intäktstapp för kommunen. Skolpengen ska täcka skolornas kostnad för elevens undervisning men också kostnader för t.ex. måltider och elevhälsa. Inbakat i bidraget är dessutom en lokalkostnadsersättning och den är lite extra intressant att syna. Enligt en likvärdighetsprincip så har fristående skolor rätt till samma ersättning för sina lokaler som kommunen betalar för sina. De fristående skolorna kompenseras alltså för lokalkostnader som KOMMUNEN har vilket innebär att Engelska skolan och andra fristående skolor tjänar på att kommunens lokalkostnader ökar till följd av att antalet elever per kvm minskar. Lät det rörigt? Så här, varje år budgeterar man för kommunens lokalkostnader för nästkommande år. Den budgeterade summan dividerar man sedan med antalet elever på varje skola och skolorna erhåller därefter ersättning per elev. Fristående skolor har sedan rätt till samma ersättning så vad Engelska skolan har för faktiska lokalkostnader är enligt den här beräkningsmodellen totalt ointressant. Såvida kommunen inte väljer att helt avveckla skolorna när elevantalet minskar kommer kommunens fasta lokalkostnader Engelska skolan till gagn samtidigt som kommunen dessutom förlorar sina elevintäkter. Hade Engelska skolan varit en ideell stiftelse där alla pengar investeras tillbaka i verksamheten hade man kanske kunnat tycka att det var ok. Då stannar åtminstone pengarna där de hör hemma, i skolan. Men nu råkar det vara så att Engelska skolan drivs som ett vinstdrivande bolag där pengarna, de skattemedel du och jag betalat in för att få en bra skola, försvinner till ägarnas Bahamaskonton.

För det andra är det även vida känt att privatisering inom välfärden, oavsett om vi pratar om vård och omsorg eller skola, innebär ökade kostnader i form av ökade kontrollinsatser. Det beror dels på att kostnaden för att förhandla och upprätta avtal ökar när fler aktörer måste granskas men dels också på att privata företag inte lyder under offentlighetsprincipen och därmed kan dölja siffror och statistik om verksamheten som affärshemligheter. För att kunna granska privata företag krävs med andra ord helt andra, kostsamma, kontrollinstanser. Detta borde styret här i Burlöv vara välbekant med eftersom de så sent som i juni i år valde att rösta ned sitt egna förslag om att privatisera hemtjänsten då det ansågs för kostsamt.

Dessutom bidrar Engelska skolan till en segregerad skolmarknad. Det är fullt förståeligt att många familjer önskar en skola med studiero och barn som blir sedda. Det borde inte behöva vara ett val. Så borde det vara på alla skolor. För låt oss vara ärliga nu, skolval i Sverige handlar främst om att välja bort dåliga alternativ. Den segregerade skolan leder till att vissa barn med resursstarka och välinformerade föräldrar hamnar på en skola och de som saknar detta hamnar på en annan. Det innebär att vissa skolor dras med större utmaningar och sämre arbetsmiljö än andra och det innebär definitivt att kostnader, både i form av psykisk och fysisk välmående för personal och elever samt i form av kronor och ören, ökar för kommunen och dess invånare.