Något jag alltid uppskattat med lokal kommunpolitik till skillnad från rikspolitiken är att man ofta hanterar vardagsnära frågor där man söker gemensamma lösningar oberoende av vilken politisk färg man tillhör. På riksnivå tenderar den politiska debatten istället hamna kring ideologiska strider och om ett förslag kommer från ”motståndarsidan” röstas det ofta ned oavsett om förslaget går i linje med vad ens egna parti tycker. Ett talande exempel på detta är när Miljöpartiet förra året lade fram ett utskottsinitiativ där man ville stoppa importen av rysk energi men som övriga partier valde att rösta nej till av den enkla anledningen att man inte vill ”legitimera miljöpartistisk politik”. I kommunpolitiken är man lite friare att förhålla sig till den praktiska politiken och det är inte ovanligt att det ingås ”oheliga allianser” mellan partier som på nationell nivå aldrig skulle fundera på att samarbeta. Det är inte heller helt ovanligt att lokala företrädare förespråkar en politik som går på tvärs med vad moderpartiet tycker i frågan eftersom man lokalt faktiskt måste hantera konsekvenserna på ett helt annat sätt än man behöver göra i rikspolitiken. Moderattoppen i Lomma, Robert Wengléns, ställningstagande kring vinstdrivande friskolor är ett utmärkt exempel på detta. I min värld är politik som bäst när den ser till medborgarnas bästa och struntar i vilket parti som lagt fram förslaget utan enbart ser till förslagets intention och innehåll. Inför veckans fullmäktigemöte var jag därför glad och uppspelt över vad jag trodde var just ett sådant ställningstagande. Miljöpartiet hade nämligen en motion uppe för omröstning som tidigare hade röstats igenom i både socialnämnden och kommunstyrelsen, något som normalt sett betyder att den även kommer gå igenom i kommunfullmäktige. Men kvällen slutade i moll för det visade sig att de styrande partierna istället valde att tvärvända och skicka tillbaka ärendet. Jag återkommer strax till vad som hände men först lite kommentarer kring några andra ärenden som var uppe på dagordningen.

Costco-planen klubbad

Costco kommer etablera ett varuhus i Stora Bernstorp. Vi i Miljöpartiet har varit och är fortsatt starkt kritiska till dessa planer men nu var ärendet uppe för debatt och dessvärre var det inget annat parti som valde att rösta med oss. Förutom att man kan ha invändningar mot Costco som företag i sig är det anmärkningsvärt att man accepterar en detaljplan som, enligt VA-syds utredningar av dagvattenhanteringen, innebär stora risker för översvämning. Costco har nämligen haft synpunkter på att marken egentligen är i minsta laget för den mängden parkeringsplatser man har tänkt sig så för att blidka deras önskemål har man valt att ge de rätt att hårdgöra i princip HELA ytan utan några som helst krav på att en viss del av marken måste vara genomsläpplig för rening och fördröjning av dagvatten. På fullmäktige utspelades dessutom en otroligt märklig scen efter att beslutet klubbats. Då bjuder nämligen kommunfullmäktiges ordförande, Fredrik Jörgensen (C), upp representanter från Costco och övriga exploatörer till talarstolen för att tacka kommunen och kommunfullmäktige för stödet(!). Otroligt anmärkningsvärt att man så ogenerat visar att styret är en lojal kompis till näringslivstopparna. Snacka om att staten och kapitalet sitter i samma båt.

Interpellation om Internationella Engelska skolan (IES)

Som om inte det var nog fick vi ytterligare ett bevis på de täta banden mellan kommunstyret och näringslivet när en interpellation om Engelska skolan initierad av Vänsterpartiets Amanda Morrill behandlades. En interpellation är alltså detsamma som en fråga ställd till någon ansvarig politiker. På kommunens hemsida kan man sedan den 14 juni i år läsa att kommunen och IES valt att ingå en avsiktsförklaring om en etablering. Det som Vänsterpartiet nu önskade svar på var hur det kommer sig att kommunstyrelsens ordförande (kso) uttalar sig i kommunens namn utan att frågan om avsiktsförklaring behandlats i någon berörd nämnd eller kommunfullmäktige. Svaret som gavs av kso, Sara Vestering (M), var egentligen bara en definition av vad en avsiktsförklaring är för något (”KF_2023-09-25 – Protokoll” s. 14). Goddag yxskaft typ. Både jag och Socialdemokraternas ordförande, Viktor Eriksson, passade då på att lyfta en annan aspekt av det som stod i ovan nämnda artikel. Artikeln är nämligen mer eller mindre formulerad som ett reklamblad för IES. Vi kan t.ex. läsa att ”IES är känt för sin framstående pedagogik, höga akademiska standarder och internationell atmosfär. Genom att öppna en skola i Burlövs kommun kommer IES att erbjuda elever en unik möjlighet att utveckla sina språkfärdigheter och få en stark akademisk grund för sina framtida studier och yrkesliv.” och att ”[e]tableringen av IES i Burlövs kommun kommer att ge barn och ungdomar en unik möjlighet att utveckla sitt språkliga medvetande och en möjlighet att bejaka sin nyfikenhet genom spännande möten med en internationell lärarkår”. Att IES också är kända för usla löner, dålig arbetsmiljö, en pressad och stressad lärarkår, glädjebetyg och godtyckliga avstängningar framgår såklart inte i den här artikeln och slutsatsen blir ju då onekligen att det här är att betrakta som marknadsföring av en enskild aktör. Enligt kommunallagens likställighetsprincip får inte en kommun behandla aktörer olika vilket alltså i praktiken innebär att styret här i Burlöv kommer behöva marknadsföra även andra aktörer på ett liknande sätt. Frågan är dock om styret inklusive Sverigedemokraterna skulle vara lika intresserade av att prata om att ”utveckla språkliga färdigheter” och ”unika möjligheter att möta en internationell lärarkår” om exempelvis en religiös friskola skulle vilja etablera sig? I think not.

Antagande av detaljplan för Västervångskolan

På tal om skolor så klubbades också detaljplanen för den nya kommunala skolan, Västervångskolan, som planeras på Kronetorpsområdet. Här planeras i ett första skede för en kommunal skola F-6 (förskoleklass-årskurs 6) med 600 elever som står färdigt maj 2026. Man har dock för avsikt att avveckla Vårboskolan i Arlöv som högstadieskola och färdigställa en ny 7-9 skola på Kronetorp år 2029 (13.6 Lokalbehovsanalys för UKN 2023-2032). Troligen kommer Västervångskolan i ett inledande skede behöva användas som F-9 skola fram tills den nya högstadieskolan står färdig och därefter, fr.o.m. 2029, bli en renodlad F-6 skola.

Västervång blir ett bra tillskott och ger ett påkostat intryck. Den är snygg helt enkelt och bidrar förhoppningsvis till ett ansiktslyft för området i stort. Sen tycker jag personligen det är synd att man väljer att satsa på stora centrala skolor istället för att bygga mer småskaligt. I min värld är det bättre att bygga skolor för 100-200 elever runtom i kommunen eftersom stora centrala skolor både riskerar att medföra längre skolvägar (läs: mer bilåkande) och framför allt ökar otryggheten och den sociala oron. Jag har också vissa farhågor kring inomhusmiljöerna som man än så länge bara fått se några tidiga illustrationsexempel på. I dessa verkar en genomgående tanke vara lek och rörelse vilket bl.a. innebär att man har placerat ut ribbstolar, ringar och löparbanor i korridorerna. Att ha elever tjoandes och springandes runtom sig verkar kort sagt något ogenomtänkt och det hoppas jag innerligt man inser tids nog.

Motion om sociala upphandlingar

Avslutningsvis återknyter vi till det som jag nämnde i det inledande stycket, motionen om sociala upphandlingar. Motionen handlade alltså om att vi som kommun ska införa en modell där man ställer krav på att företag, för att vinna en kommunal upphandling, måste erbjuda jobb, utbildning eller praktikplats till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det här är något som redan införts i kommuner som Lund, Malmö och Helsingborg och som t.ex. Sydsvenskan rapporterat om. Det är också något som tjänstemännen här i kommunen efterfrågat. Motionen skickades för beredning i februari i år och har som sagt behandlats i både socialnämnden och kommunstyrelsen. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), beslutade i april i år att man ville ställa sig bakom motionen och förordade bifall. Kommunstyrelsen beslutade så sent som för två veckor sedan att ställa sig bakom och föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Helt plötsligt väljer dock samma Eldh-Holmqvist att gå upp och yrka för att ärendet ska återremitteras (skickas tillbaka) eftersom det tillkommit ny information på sittande möte. Så vad är det då för ny information som framkommit? Det kunde Eldh-Holmqvist själv inte svara för när nämndssekreteraren bad henne ge en motivering till sitt yrkande. Kan det möjligen vara så att det helt enkelt handlar om att man ”inte vill legitimera Miljöpartistisk politik”? Eller handlar det om att man är så beroende av Sverigedemokraterna att man låter de diktera och styra lite som de vill? För man ska veta att det enda parti som opponerat sig mot den här motionen tidigare är just Sverigedemokraterna. Politik när den är som sämst är när man väljer att rösta ned förslag för att det råkar komma från en politisk motståndare och när man väljer bort medborgarnas bästa till förmån för egna personliga aversioner.

---