Kategori Arbetslöshet

Stor framgång för MP Burlöv!

tobbesteen Lämna en kommentar

En fantastisk sak inträffade för lite mer än två veckor sedan på kommunfullmäktiges senaste möte. Vi har lyckats få igenom ett av våra stora vallöften; införande av sociala upphandlingar! Trots att vi alltså är oppositionens minsta parti lyckas vi, efter mycket möda och stort besvär, baxa igenom en motion som genomgått ett antal remissrundor. Det visar på en oerhörd styrka och att en röst på MP aldrig är en bortkastad röst.

Sociala upphandlingar – en kort förklaring

Jag har i ett flertal inlägg beskrivit både motionens gång och sociala upphandlingar som koncept (se t.ex. Är politikerna i Burlöv köpta av riskkapitalister… och Ridhus och filibustrar). Sociala upphandlingar med sysselsättningskrav är ett arbetsmarknadsverktyg som används för att framför allt människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare ska få en fot in och skaffa sig erfarenhet. Kort förklarat ställer man krav vid upphandlingar på att det företag som vinner upphandlingen också ska erbjuda jobb, utbildning eller praktikplats åt särskilt utvalda grupper. För Burlöv, en kommun som under en lång tid brottats med en hög arbetslöshet, är detta ett mycket bra steg framåt.

Det som är lite smolk i glädjebägaren är dock att vi tvingades kompromissa en del med förslaget. Det blev till slut en mjukare variant av ”dialogkrav” som vann gehör i kammaren. Att ställa dialogkrav innebär helt enkelt att man endast kräver av vinnande företag att de ska ställa upp på samråd eller diskussioner med kommunen kring vad de kan tänka sig att erbjuda. Det är med andra ord inte behäftat med några skarpa krav att erbjuda faktiska praktikplatser eller jobb. Nevertheless, still a win!

Slopa behovsprövning vid särskilda boenden och tak för inkomstskillnader

Förutom ovan nämnda motion debatterades och avslogs även två av mina andra motioner på ovan nämnda fullmäktigemöte. Den ena motionen handlade om behovsprövning vid ansökning om plats på särskilda boenden och den andra handlade om att införa ett tak för inkomstskillnader. Låt oss börja med den förstnämnda.

Särskilda boenden är alltså ett annat namn för det som man tidigare, och fortfarande i folkmun, kallar äldreboenden. Rätten att få flytta till ett särskilt boende är behovsprövad. Det betyder att det inte räcker med att den äldre själv vill flytta utan att det krävs en biståndsprövning där kommunen beslutar om den äldre har så pass stora vårdbehov att vård i hemmet är uteslutet. Konsekvensen av det här systemet blir då, i många fall, att ribban höjs och endast de som har väldigt stora vårdbehov beviljas plats.

Detta har uppmärksammats i flera olika medier med hjärtskärande berättelser om personer som inget hellre vill än att få plats på ett boende men vägrats detta för att kommunen anser att de är för friska. I min värld borde vi ha en äldreomsorg som ser till människans behov och ger människor rätt till en värdig omsorg. VILL man, efter ett långt arbetsliv och på ålderns höst, flytta till ett boende där man får omsorg och social samvaro så ska man också få det oavsett vilka fysiska eller psykiska åkommor man må ha. Det är detta motionen handlade om, att helt enkelt slopa behovsprövningen för alla som uppnått en viss ålder. Motionen röstades dock inte igenom eftersom lagstiftningen idag är skriven på ett sådant sätt att kommuner inte får slopa behovsprövningen. I mitt anförande lyfte jag då att kommunen åtminstone bör arbeta för att trösklarna och kraven för att få flytta till ett särskilt boende bör ses över och göras så låga som möjligt så att behovsprövningen i praktiken bara blir en formalitet. Återstår att se om styret och övriga partier tar till sig detta.

Den andra motionen som inte gick igenom handlade om att sätta ett tak för inkomstskillnader inom kommunen. Bakgrunden är att det finns studier som visar att den s.k. löneglidningen mellan olika yrkeskategorier i samhället ökat dramatiskt över tid. Idag har en genomsnittlig VD på ett av Sveriges 50 största företag en lön som är 71,1 gånger högre än den genomsnittliga industriarbetaren (år 1950 var skillnaden 26 gånger mer) vilket alltså betyder att en VD idag i många fall har en ÅRSLÖN som är högre än vad en arbetare tjänar UNDER EN HEL LIVSTID.

Med min motion ville jag sätta ett tak som gör att den högst betalda anställda inom Burlövs kommun inte får ha en lön som är mer än fem gånger den lägst betalda inom samma förvaltning. Så om t.ex. den högst betalda personen har 100 000:-/mån får inte den lägst betalda ha en lägre lön än 20 000:-/mån.

Motionen handlade alltså inte om att sätta ett tak för hur mycket man får lov att tjäna utan om att säkerställa att vi inte har oskäligt låga löner för de som har lägst lön.  Det är alltså inte ett inkomsttak utan ett tak för INKOMSTSKILLNADER. Detta försökte jag tydligt förklara i mitt anförande. Jag försökte också förklara för de närvarande att ett tak för inkomstskillnader inte på något sätt tar ifrån arbetsmarknadens parter makten att förhandla om lön. De kan fortsatt förhandla om nivån både på löneökningen och inkomstskillnaden. Syftet med motionen är att förebygga en situation där löneglidningen blir för stor och att Burlöv föregår med gott exempel. På den här sidan kan man ta del av hela debatten (se gärna SDs mycket märkliga inlägg och svar på mitt anförande där Mats Hedenström å ena sidan håller med om att det inte borde vara så stora skillnader men å andra sidan samtidigt tycker det är bra att det finns stora skillnader).

Översiktsplan 2045

Den största punkten på dagordningen var annars antagande av en ny översiktsplan. En översiktsplan är inte ett juridiskt bindande dokument men används som en slags vision eller för att ge en övergripande bild över framtida planer för kommunens bebyggelse, mark och vattenanvändning. Alla partier har deltagit i framtagandet av översiktsplanen och även medborgare har bjudits in till dialog. Eftersom vi är ett litet parti som dessutom är i opposition har det dock varit svårt att få gehör för flera av de synpunkter vi haft. Därför valde vi att inte ställa oss bakom översiktsplanen så som den är utformad idag även om det fanns en del positiva inslag i den.

En stor invändning vi haft är att man inte i tillräckligt hög grad planerar för park- och rekreationsområden. Här nedan är en karta från översiktsplanen över de framtida större sammanhängande utvecklingsstråken för grönska, vatten och fritid.

Här finns definitivt en del positivt att ta med sig. Framför allt gäller detta det längre stråk som planeras från Spillepengen och ned till Stora Bernstorp. Men bilden ovan ger också ett bedrägligt intryck där det ser ut som att vi får stora, lummiga rekreationsområden över hela kommunen. Det som bilden inte säger är t.ex. att den gröna inramningen i Kronetorp (mellan Arlöv och Åkarp) och i södra delen av Åkarp är bullervallar (!). Bullervallar kan absolut användas för att förstärka den biologiska mångfalden och har stora värden ur natursynpunkt MEN ur rekreationssynpunkt är det inte lämpligt eftersom en stor andel av befolkningen (barn, äldre och andra med begränsade rörelsemöjligheter) kommer få svårt att röra sig i miljön.

I Åkarp är dessutom huvuddelen av utvecklingsstråken placerat i västra utkanten med en barriär i form av Gränsvägen och Sockervägen som skär rakt igenom grönstråket vilket gör det till en svår och inte särskilt attraktiv miljö att röra sig i. Den andra större satsningen på grönområde i Åkarp är ”locket” över tågspåren men med tanke på att det inte går att plantera träd på eller i anslutning till locket är det tveksamt om denna yta verkligen kan användas som ”park”. Det hade kort sagt varit önskvärt att man planerade för ett större park- eller naturområde istället för att i huvudsak planera för ”stråk” och gräsytor.

Ett område i Åkarp som hade varit utmärkt för en lite större park är den yta som idag är oexploaterad vid Östragårdens förskola. Här har man istället tänkt att ett fåtal villor ska få breda ut sig. Ett mycket märkligt beslut. I ett tidigare blogginlägg utvecklar jag mina tankar kring vad jag tycker man borde göra med detta område istället.

Ovan karta visar hur man tänker sig bebyggelseutvecklingen. Här syns tydligt att tanken på större sammanhängande utvecklingsstråk för grönska, vatten och fritid längs med tågspåret i Åkarp förmodligen inte kommer realiseras sett till att man samtidigt planerar för bostäder i samma område. Vi ställer oss också kritiska till planerna på bostadsbebyggelse öster om Gränsvägen/norr om Lundavägen (på andra sidan TMP Outlet och vidare norrut).

Ytterligare en invändning vi haft är att vi menar att det saknas en vision om hur man kan göra Kronetorpsområdet till en mer integrerad del av kommunen. Rondellen vid Burlövs Center tillsammans med Lundavägen utgör en barriär som är angelägen att åtgärda för att de som bor i Kronetorp ska kunna få en attraktivare och mer tillgänglig stadsdel.

Utöver ovan nämnda invändningar har vi även invändningar mot t.ex. synen på mindre vindkraftsetableringar samt att man inte har en plan eller beredskap för ett yttre godsspår. Samtliga grannkommuner har planerat för ett yttre godsspår för att möta den ökande mängden godstrafik som onekligen tillkommer när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig. Burlöv behöver nödvändigtvis inte acceptera linjedragningen som är föreslagen men bör åtminstone peka på en alternativ spårdragning. Konsekvensen av att inte få ett yttre godsspår på plats blir istället att godset kommer transporteras via lastbil och att vi får en ökad mängd biltrafik genom kommunen vilket inte är önskvärt.

Burlövsfesten!

Sedan sist jag skrev på bloggen har även årets stora kommunfest, Burlövsfesten, gått av stapeln. Avslutningsvis kan jag konstatera att Burlövsfesten 2025 bjöd på strålande solsken och många trevliga möten med väljare. Vi ser framemot nästa års folkfest!

Bostadspolitisk debatt

tobbesteen Lämna en kommentar

I tisdags bjöd Hyresgästföreningen i södra Skåne in till bostadspolitisk debatt i Burlöv. Trevligt! Centerpartiet och Sverigedemokraterna lämnade walk over men i övrigt var alla partier i Burlöv representerade (och Moderaterna hade dessutom två paneldeltagare!). Lite jobbig rundgång men om man orkar stå ut med det så kan man se hela debatten genom att trycka på länken under bilden:

Vårbogården 2025-06-03

Nytt kulturhus och fake news!

tobbesteen Lämna en kommentar

Plötsligt händer det. Åkarp har fått ett nytt (nåja) bibliotek och kulturhus! Efter flera års väntan och en rent ut sagt dålig hantering av styrande politiker har vi så äntligen kommit i mål med renoveringen av Möllegårdens biblioteksdel. Lördagen den 5 april var det dags för en festlig invigning och intresserad allmänhet fick en första inblick i de nygamla lokalerna. I princip samtliga politiska partier var på plats för att fira och det var otroligt roligt att få se och träffa så många Burlövsbor.

Bild från invigningen av nya Möllegården. Vid mikrofonen står projektledare Malva Sinclair, i blågrön klänning kulturchefen Jonna Salomonsson och i orange klänning syns bibliotekschef Linda Willander

Dagens bästa tal levererade kulturchefen Jonna Salomonsson när hon liknande processen med sagan om mäster skräddare. I sagan önskar den lilla mannen få en rock sydd av skräddaren men det slutar med att det bidde ingenting. I kulturchefens tal är det istället hon och bibliotekschefen som går till politikerna och önskar ett kulturhus men varje gång de kommer tillbaka så får de svar om att det bidde någonting annat och till slut får de inte bara ett kulturhus utan också ett bibliotek, en fritidsgård och en mötesplats. Sagan ringar på ett fint sätt in både det faktum att styrande partier dragit ärendet i långbänk med turer fram och tillbaka och att man har en kulturpolitik som går ut på att kostnadseffektivisera så mycket som möjligt.

Möllegårdens ansiktslyft är förstås positiv och det är svårt att vara kritisk när man ser vilken varsam och fin renovering som gjorts. Det är verkligen ett jättefint bibliotek! MEN man ska ha i minnet att hela poängen med att samla all kultur och fritidsverksamhet på ett och samma ställe är att det på lång sikt blir billigast så. Detta har varit ett uttalat och tydligt mål redan från start. Vi hade t.ex. kunnat låta biblioteket få ta över hela Möllegården och hittat en annan plats för fritidsgården men då hade man också fått betala för fler lokaler. Huruvida detta är rätt prioriterat får tiden utvisa men det som är verkligt problematiskt är att kostnaden för renoveringen mångdubbelt överskred det man initialt tänkte. Det innebär nämligen att även om det skulle visa sig vara en felprioritering blir det i princip omöjligt att ekonomiskt motivera något annat alternativ eftersom investeringskostnaden varit så hög. Nåväl, det hade ju kunnat gå rätt åt pipsvängen också och sluta som i sagan med att det bidde ingenting så låt oss inte gråta över spilld mjölk utan glädjas åt att vi äntligen har ett bibliotek (med Meröppet dessutom!).

Rapport från fullmäktige 2025-04-07

Förra veckan var det fullmäktigemöte. För ovanlighetens skull var det en hel del debatt och det märks att valrörelsen redan börjat sätta igång. Det som särskilt debatterades den här gången var årsredovisningen för 2024.

En årsredovisning ska summera det gångna året ekonomiskt och utifrån måluppfyllelse. Såväl de finansiella som verksamhetsstyrda målen är i sin tur något som fullmäktige själva bestämmer. I Burlöv har man valt att ha fyra övergripande strategiska inriktningar eller målområden som man kopplat till ett antal mål. De fyra inriktningarna är Attraktiva Burlöv (3 mål), Hållbara Burlöv (4 mål), Tillgängliga Burlöv (1 mål) och Trygga Burlöv (1 mål).1 Till varje mål finns olika s.k. indikatorer. Indikatorernas främsta syfte är att vara ett mätbart mått på hur väl kommunen uppfyller sina mål och kan t.ex. handla om att mäta brukares nöjdhet med våra äldreboenden eller hur stor andel av eleverna i åk 9 som är behöriga till gymnasiet. Utifrån vad indikatorerna visar görs en sammanfattande bedömning med en tre-gradig skala där man antingen konstaterar att målet uppfyllts under året, inte uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Därefter sammanfattar man varje inriktning med samma tre-gradiga skala. Så hur gick det för Burlöv 2024? Här nedan syns en sammanfattande tabell över resultatet:

Tabellen ovan ska utläsas på följande sätt: Under varje övergripande målområde (blåa rader) står om man bedömt att målet som helhet har uppfyllts (grönfärgad), är på väg att uppfyllas (gulfärgad) eller ej har uppfyllts (rödfärgad). Under den övergripande måluppfyllelsen står en orangefärgad rad som listar alla mål som kopplas till respektive målområde. Här kan vi t.ex. läsa att ett mål till målområdet ”Attraktiva Burlöv” är att ”Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen”. Till detta mål finns fyra indikatorer som man kan mäta. Vi kan dock se att Burlöv under 2024 inte lyckats uppfylla någon av dessa indikatorer varpå bedömningen blir att detta mål ej har uppfyllts (röd färg under ”Bedömning”). Till det övergripande målet finns dock även två andra mål (”Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen” och ”Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet”) och räknar vi samman resultatet kommer man till slutsatsen att det övergripande målet är ”på väg att uppfyllas”.

Problemet med sättet man valt att mäta måluppfyllelsen är att det inte är tydligt vilka indikatorer som man värderar högre än andra eller hur man, i vissa fall, överhuvudtaget kan komma till slutsatsen att målet bedömts vara på väg att uppfyllas eller rent av har uppfyllts trots att få eller inga indikatorer nåtts. Uppenbarligen har man t.ex. värderat företagarnas upplevelse av service och attraktivitet betydligt mycket högre än invånarnas eftersom man bedömt att både ”Attraktiva Burlöv” och ”Tillgängliga Burlöv” är två målområden som är på väg att uppfyllas trots att det bara är indikatorer kopplade till företagens upplevelse som nåtts medan invånarnas upplevelse pekar mot andra hållet. Det finns också några mål och indikatorer som man inte har bedömt under 2024 och då helt sonika valt att basera detta årets bedömning på vad senaste mätningen visade (vilket t.ex. kan vara en mätning som gjordes 2022). Rimligen borde man i dessa fall avstå från att göra en bedömning.

Att på det här sättet påstå att Burlöv är en attraktivare, mer hållbar och tryggare kommun än vad mätningar visar är förstås ett sätt för styret att försöka påskina att deras politik är framgångsrik. I en annan del av världen skulle man med fog använda uttrycket ”fake news” för det blir närmast parodiskt när man synar siffrorna. En mer rättvisande bild får vi om tittar på Burlövs siffror i Kolada. Kolada är en öppen och kostnadsfri databas som används av kommuner och regioner för att jämföra och analysera olika nyckeltal kopplade till kvalitet inom offentlig verksamhet. I databasen finns mängder av olika rapporter att plocka ut men det finns också en sammanfattande rapport kallade KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) där ett urval av de mest använda nyckeltalen presenteras. Så här ser Burlövs siffror ut för 2024:

Tittar vi på dessa siffror ser vi dels att antalet negativa förändringar vida överstiger de positiva, dels att det endast är fyra av drygt 40 nyckeltal där Burlöv är bland de 25% av kommunerna som presterar bäst. Vilka är då dessa fyra nyckeltal? Jo, man har bland de lägsta kostnaderna för gymnasieelever räknat i kr/elev, bland de lägsta kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar, bland de bästa gällande företagsklimat och bland de bästa gällande insamlat kommunalt avfall. D.v.s. man är en kommun med företagsvänlig politik och låga kostnader för vård och omsorg.

Hur god ekonomisk hushållning har Burlöv egentligen?

Sen var det det här med kronor och ören. Årsredovisningen visar nämligen också hur det går för kommunens ekonomi. Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Vad betyder då det? Det lite märkliga med begreppet ”god ekonomisk hushållning” är att varje kommun själv bestämmer vad det innebär. I Burlövs fall har man då t.ex. bestämt att ett av tre finansiella mål är att man får ha en nettoskuldkvot som kan överstiga skatteintäkter och statsbidrag med upp till 25%. Med andra ord kan man dra på sig stora skulder och ändå ligga inom målet.

Burlöv har länge varit en skuldfri kommun men på senare år har skulderna drastiskt ökat vilket delvis hänger ihop med stora investeringar gällande exploatering men också att nuvarande styre aktivt utnyttjar möjligheten att belåna sina satsningar och har dålig koll på sin egen ekonomi. Ett exempel är tidigare nämnda renovering av Möllegården som man återkommande äskat pengar för. Ett annat mycket talande exempel inträffade på fullmäktigemötet när samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), gick upp och försvarade låneskulden med att vi idag har ett badhus och sånt kommer inte gratis utan det måste man låna till. Grejen är bara att just badhuset bekostades inte med lån utan med egna medel vilket tf ekonomichef Amra Saranovic korrigerade i senaste avsnittet av Burlöv beslutar. Låneskulden har alltså inget med badhuset att göra och man kan tycka att man borde känna till det om man är ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.

Det är dock inte bara låneskulden som är ett ekonomiskt bekymmer. Årsredovisningen visade på flera negativa och anmärkningsvärda fakta kring Burlövs ekonomi:

  • Nämnderna redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse på -20,2 mnkr
  • Årets resultat, borträknat jämförelsestörande poster, är -5,4 mnkr
  • Kommunkoncernens årsresultat är en minskning med 75,5 mnkr jämfört med
    föregående år
  • Verksamheternas nettokostnader överstiger våra skatteintäkter
  • Soliditeten minskar med mer än 10% sedan föregående år
  • Vi har gått från att ha ett balanskravsresultat på +33,8 mnkr år 2023 till -8,6 mnkr
    2024

Särskilt den sistnämnda punkten är intressant. Man har alltså ett negativt balanskravsresultat vilket man enligt kommunallagens 11 kap. § 13 bara får ha utan att göra regleringar i kommande budget OM det finns ”synnerliga skäl”. Man lyckas få ett positivt resultat genom att åberopa och justera för synnerliga skäl eftersom man i tidigare budgetar reserverat medel.

Att göra investeringar och att ekonomin försämras hade möjligen varit försvarbart om kommunens kvalitet förbättrats men som synes i statistiken ovan har det i mångt och mycket blivit sämre vilket sammantaget tecknar en mycket dyster bild över hur kommunen styrs.

  1. Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
    Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i
    Burlöv.
    Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa,
    livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social
    dimension.
    Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda
    förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
    Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och
    verka i. ↩︎

Ridhus och filibustrar

tobbesteen 2 kommentarer

I veckan ägde ännu ett spännande kommunfullmäktigemöte rum. Det valdes en ny oppositionsföreträdare och det togs beslut om den s.k. budgetventilen, men det ärende som vållade störst debatt var en motion om sociala upphandlingar som återremitterats och tröskats igenom i otaliga nämnder tidigare.

Är det ett generationsskifte på gång hos Socialdemokraterna?

Socialdemokraternas förstanamn inför valet och en av deras mest rutinerade företrädare, Katja Larsson, valde att avsäga sig posten som oppositionsföreträdare på förra kommunfullmäktige. Nu valdes en efterträdare och det blir Socialdemokraternas nuvarande ordförande Viktor Eriksson som tar över. Sundsvallsbördige Eriksson är relativt ny inom Burlövspolitiken och är inne på sin första hela mandatperiod. Att Socialdemokraterna gör ett skifte efter drygt halva mandatperioden får ses som ett långsiktigt och taktiskt val att skola in en yngre generation med sikte mot valet 2026.

Nytt ridhus (äntligen!) och budgetventiler

I Burlöv klubbas kommande års budget i juni varje år. För att kunna göra en budget görs då antaganden eller prognoser över t.ex. skatteintäkter, kommande statsbidrag och utgifter. I bästa fall överensstämmer prognoserna något sånär med det faktiska utfallet men det är förstås sällan (eller aldrig) det blir exakt som man tänkt. För att differensen inte ska bli för stor finns en möjlighet att korrigera budgeten i slutet på året och det är detta som kallas budgetventilen.

Det främsta syftet med budgetventilen är alltså att se till så att verksamheterna har tillräckligt med medel för att utföra sina uppdrag med kvalitet och utifrån uppsatta mål. Budgetventilen har däremot mer och mer kommit att användas för att göra extra satsningar som man inte ansåg sig ha råd med när man fastslog budgeten ett halvår tidigare. Det är problematiskt eftersom man då redan effektiviserat verksamheterna under året för att inte riskera en budget med underskott.

Ett exempel på en sådan investering är satsningen på ett nytt ridhus. Det nya ridhuset har varit ett långdraget ärende där man avsatt medel i olika omgångar för att förbättra möjligheterna för ryttarföreningen att bedriva en ändamålsenlig verksamhet[1]. Nu har ryttarföreningen själva tagit fram ett kostnadsförslag samt sökt medel från allmänna arvsfonden. Totalkostnaden för ett nytt ridhus (utöver det som tidigare investerats vid t.ex. rivning av det gamla ridhuset) är 20 miljoner och allmänna arvsfonden har gett ett positivt förhandsbesked om att medfinansiera halva kostnaden. Under förutsättning att ryttarföreningen lyckas säkra medfinansiering tog kommunfullmäktige nu beslut om att bevilja en investering på 10 miljoner.

Kronetorps mölla och ridhusanläggningen. Foto: Burlövs ryttarförening

I sak har jag inget emot att bevilja ryttarföreningen dessa miljoner med tanke på den situation de befinner sig i med otillräckliga förutsättningar. Det borde dock aldrig ha behövt gå så här långt. Burlövs kommun borde för länge sedan tagit ryttarföreningens larm på allvar och underhållit byggnaderna istället för att låta de förfalla. Man ska också komma ihåg att kommunen så sent som för två år sedan bedömde att ett nytt ridhus kostar 5 miljoner och nu landar vi i 20 miljoner. Och som sagt, den här investeringen borde inte komma i budgetventilen utan i den årliga budgetberedningen. Senfärdighet och paniklösningar har dock varit ett återkommande tema för nuvarande styre (lex inköp av nya datorer och markköp i Kronetorp)

En glädjande nyhet var dock att man nu tar bort investeringsanslaget på 40 mnkr för nya fotbollsplaner på Kronetorpsområdet. En investering jag kritiserat i ett tidigare inlägg eftersom man ändå investerar i nya konstgräsplaner på Arlövs IP redan nästa år.

Återremisser och politiskt hantverk (eller hur man INTE bekämpar arbetslöshet)

För drygt två år sedan lämnade jag in en motion om att kommunen bör införa s.k. sociala upphandlingar med sysselsättningskrav. Sedan dess har ärendet närmast levt ett eget liv och skickats mellan nämnder och fullmäktige i omgångar. Trots att budgetventilen var på agendan var det denna motion som stal mest fokus och det hela slutade med att den blev återremitterad för tredje gången(!). Men vi tar det från början. För det första, vad handlar den här motionen om?

När man genomför en offentlig upphandling är det, lite förenklat, den leverantör som erbjuder lägsta pris som vinner kontraktet. För att säkerställa att de som erbjuder lägsta bud också levererar en bra produkt eller tjänst är det därför viktigt att kommunen ställer krav som motsvarar de förväntningar man har på produkten eller tjänsten. Det är inte en helt enkel konst. Sociala upphandlingar är ett samlingsbegrepp för upphandlingar där man ställer olika krav på att vinnande företag arbetar med social hållbarhet. Det kan t.ex. handla om att man i upphandlingen har krav på arbetsmiljön för de anställda, att de ska arbeta för jämställdhet eller använder sig av ansvarsfulla leveranskedjor. Men det kan också, som i det här fallet, handla om att man inför sysselsättningskrav, dvs att vinnande anbud måste erbjuda jobb eller praktikplatser åt t.ex. människor som står långt utanför arbetsmarknaden.

Bild ur video om sociala upphandlingar med sysselsättningskrav från Upphandlingsmyndigheten

Så vad har hänt i ärendet?

Efter att motionen lämnades in i december 2022 skickades den på remiss till socialnämnden. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), ställde sig positiva till motionen. Kommunledningsförvaltningen gavs då tillfälle att yttra sig inför beredning i kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen ställde sig också positiva till motionen varpå även kommunstyrelsen ställde sig bakom den. Därefter skickades den för debatt och beslut i kommunfullmäktige. På kommunfullmäktige bestämmer sig Sverigedemokraten Laszlo Pataki för att gå upp och yrka avslag med argumentet ”jag tror inte på det här”. På sittande möte har då helt plötsligt Mia Eldh-Holmqvist ändrat åsikt och yrkar nu på återremiss eftersom det framkommit nya fakta (läs: Pataki har sagt vad han tror och tycker). Ärendet återremitteras på s.k. majoritetsåterremiss till socialnämnden för att de ska utreda dessa ”nya fakta”. Vad, exakt, de här nya fakta var för någonting (förutom då Patakis egna åsikter) hade man dock ganska svårt att motivera och redogöra för.

Nåväl, när den återigen landade hos socialnämnden i mars i år kommer tjänstemännen i sin beredning ännu en gång fram till att ”…upphandlingar med sysselsättningskrav innebär stor samhällsnytta.” och att ”Socialförvaltningen ser positivt på att sysselsättningsfrämjande villkor kan ställas i de fall där det bedöms lämpligt”. Socialnämnden beslutar då, igen, att ställa sig bakom motionen och såväl kommunledningsförvaltningen som kommunstyrelsens arbetsutskott bestämmer sig för andra gången att stödja motionen.

Men sista ordet var tydligen inte sagt! När ärendet är uppe för beslut i kommunstyrelsen föreslår nu kommunstyrelsens ordförande, Sara Vestering (M), att motionen ska återremitteras till socialnämnden för vidare utredning. När ärendet nu, för tredje gången(!), behandlas i socialnämnden har en majoritet av politikerna, inklusive ordförande Eldh-Holmqvist, bytt fot och föreslår plötsligt avslag. Tjänstemännen på socialförvaltningen är dock fortsatt positiva till införandet av sociala upphandlingar. När den så når kommunstyrelsen (även där för tredje gången) har man kommit fram till att man inte vill stödja motionen längre och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.

Och med det borde väl allt ändå vara sagt och gjort? Knappast! Efter en lång debatt i måndagens kommunfullmäktige valde Socialdemokraternas nya ordförande, Viktor Eriksson, att yrka på att ärendet ska återremitteras för att utreda vilka ekonomiska vinster och kostnader ett införande skulle innebära. Ett av argumenten från styrets (alliansen + SD) sida är nämligen att ett införande skulle innebära att vi får dyrare upphandlingar men det saknas helt siffror på att så är fallet. Återremissen gick denna gång igenom som en minoritetsåterremiss och kommer därför, för fjärde gången (!), utredas vilket måste vara något slags rekord. Politik är spännande nästan jämnt!

[1] Akuta risker och problem för ryttarföreningens ridhus – Burlövs Nyheter, Beskedet: Ridsugna i Burlöv kan få nytt tillhåll, Nytt ridhus i Burlöv får fem miljoner – men klubben tycker inte det räcker till

Budget 2025

tobbesteen 1 kommentar

På måndagens kommunfullmäktige togs bl.a. beslut om budgeten för 2025. Miljöpartiet hade inget eget budgetförslag men här nedan följer Miljöpartiets budgetanförande:

Miljöpartiet är och har alltid varit ett parti som värnar om såväl natur som människa. För oss är hållbarhet inte bara ett fint ord på pappret utan ett ord med ett innehåll som både förpliktar och erbjuder möjligheter till det goda livet.

Vi vill ha en ekonomiskt hållbar kommun. För att vi ska uppnå det målet är det viktigt att vi tar konjunktur och befolkningsprognoser på allvar. De budgetar som presenteras här idag baseras på ”…ett positivt födelse- och invandringsöverskott” som innebär att kommunens invånarantal ökar med ca 1066 personer fram till 2027. Prognoser från SCB och SKR säger tvärtom att det föds för få barn i Sverige och att en stram invandringspolitik leder till att andelen av befolkningen i arbetsför ålder (dvs de mellan 20-66 år) förväntas minska kommande fem-tio år. Det är, i det sammanhanget, värt att ha med sig att befolkningen under 2023 minskade med drygt 50 personer i Burlöv samtidigt som befolkningsprognosen som presenterades i början av året (alltså efter byggstoppet på Kronetorp) förutspådde en ökning med drygt 120 personer. Befolkningsprognosen som gjordes 2022 räknade med att Burlöv skulle öka med 600 personer fram till 2024. Håll detta i minne när det nu byggs två skolor på Kronetorp för 1200 elever och ni med emfas hävdar att inga skolor ska stängas. Är det realistiskt? Eller är det baserat på optimistiska och uppblåsta siffror över inflyttningsnetto och fertilitetskalkyler? Innan vi står inför fullbordat faktum behöver man ta sig en rejäl funderare kring om det faktiskt går ihop.

Vi vill ha en socialt hållbar kommun. Det är glädjande att se att man vill satsa på våra unga och äldre genom mötesplatser, lekplatser, fritidsgårdar och föreningsliv genom t.ex. upprustning av fotbollsplaner och ridhus. Däremot finns det mer att önska vad gäller arbetslösheten. Att vi har ett gott näringslivsklimat är i sig positivt men när får vi se att det också ger effekt på arbetslösheten? Trots att det finns över tusen företag i kommunen är det ändå bara en handfull av dessa som är intresserade av att erbjuda praktikplatser inom ramen för kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Våga ställ krav på företagen! Inför sociala upphandlingar.

Vi vill ha en ekologiskt hållbar kommun. Ett första steg mot målet är förstås att ta reda på hur mycket utsläppsutrymme vi har och förbrukar. Att göra en koldioxidbudget vore därför inte bara bra utan nödvändigt. Det i sin tur skulle öppna dörren för att gå med i nätverket klimatkommunerna där kommunen både kan inspirera och inspireras till att göra mer. Luft- och vattenkvaliteten i kommunen har länge varit ett sorgebarn med stora utsläpp från vägar och jordbruk. Här behöver vi arbeta mer aktivt med åtgärder som t.ex. anläggande av våtmark vid Sege å eller cykel- och kollektivtrafiksatsningar.

Sammanfattningsvis, de budgetförslag som ligger på bordet idag innehåller en hel del positiva inslag och satsningar. Det som vi i Miljöpartiet dock ser som djupt problematiskt är att de baseras på överoptimistiska prognoser vad gäller befolkningsutvecklingen, att de inte tar höjd för ofinansierade satsningar (ex. UKN:s tilläggsäskande på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården och inrättandet av en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder) och att de saknar tillräckligt ambitiösa satsningar och mål vad gäller hållbarheten. Hade vi haft resurser och möjligheter att göra en egen budget hade den sannolikt sett ganska annorlunda ut. Socialdemokraternas tillägg med satsningar på föreningsliv, hemtjänstpersonal och hjälpmedel är välbehövligt men vi vänder oss kraftigt mot att man delvis använder pengar från skolan för att finansiera detta. Med det sagt, gör vi ändå en helhetsbedömning som landar i att vi tycker att Socialdemokraternas budgetförslag är det något bättre förslag och yrkar därför bifall till deras förslag.

Är politikerna i Burlöv köpta av riskkapitalister och näringsliv?

tobbesteen 3 kommentarer

Något jag alltid uppskattat med lokal kommunpolitik till skillnad från rikspolitiken är att man ofta hanterar vardagsnära frågor där man söker gemensamma lösningar oberoende av vilken politisk färg man tillhör. På riksnivå tenderar den politiska debatten istället hamna kring ideologiska strider och om ett förslag kommer från ”motståndarsidan” röstas det ofta ned oavsett om förslaget går i linje med vad ens egna parti tycker. Ett talande exempel på detta är när Miljöpartiet förra året lade fram ett utskottsinitiativ där man ville stoppa importen av rysk energi men som övriga partier valde att rösta nej till av den enkla anledningen att man inte vill ”legitimera miljöpartistisk politik”. I kommunpolitiken är man lite friare att förhålla sig till den praktiska politiken och det är inte ovanligt att det ingås ”oheliga allianser” mellan partier som på nationell nivå aldrig skulle fundera på att samarbeta. Det är inte heller helt ovanligt att lokala företrädare förespråkar en politik som går på tvärs med vad moderpartiet tycker i frågan eftersom man lokalt faktiskt måste hantera konsekvenserna på ett helt annat sätt än man behöver göra i rikspolitiken. Moderattoppen i Lomma, Robert Wengléns, ställningstagande kring vinstdrivande friskolor är ett utmärkt exempel på detta. I min värld är politik som bäst när den ser till medborgarnas bästa och struntar i vilket parti som lagt fram förslaget utan enbart ser till förslagets intention och innehåll. Inför veckans fullmäktigemöte var jag därför glad och uppspelt över vad jag trodde var just ett sådant ställningstagande. Miljöpartiet hade nämligen en motion uppe för omröstning som tidigare hade röstats igenom i både socialnämnden och kommunstyrelsen, något som normalt sett betyder att den även kommer gå igenom i kommunfullmäktige. Men kvällen slutade i moll för det visade sig att de styrande partierna istället valde att tvärvända och skicka tillbaka ärendet. Jag återkommer strax till vad som hände men först lite kommentarer kring några andra ärenden som var uppe på dagordningen.

Costco-planen klubbad

Costco kommer etablera ett varuhus i Stora Bernstorp. Vi i Miljöpartiet har varit och är fortsatt starkt kritiska till dessa planer men nu var ärendet uppe för debatt och dessvärre var det inget annat parti som valde att rösta med oss. Förutom att man kan ha invändningar mot Costco som företag i sig är det anmärkningsvärt att man accepterar en detaljplan som, enligt VA-syds utredningar av dagvattenhanteringen, innebär stora risker för översvämning. Costco har nämligen haft synpunkter på att marken egentligen är i minsta laget för den mängden parkeringsplatser man har tänkt sig så för att blidka deras önskemål har man valt att ge de rätt att hårdgöra i princip HELA ytan utan några som helst krav på att en viss del av marken måste vara genomsläpplig för rening och fördröjning av dagvatten. På fullmäktige utspelades dessutom en otroligt märklig scen efter att beslutet klubbats. Då bjuder nämligen kommunfullmäktiges ordförande, Fredrik Jörgensen (C), upp representanter från Costco och övriga exploatörer till talarstolen för att tacka kommunen och kommunfullmäktige för stödet(!). Otroligt anmärkningsvärt att man så ogenerat visar att styret är en lojal kompis till näringslivstopparna. Snacka om att staten och kapitalet sitter i samma båt.

Interpellation om Internationella Engelska skolan (IES)

Som om inte det var nog fick vi ytterligare ett bevis på de täta banden mellan kommunstyret och näringslivet när en interpellation om Engelska skolan initierad av Vänsterpartiets Amanda Morrill behandlades. En interpellation är alltså detsamma som en fråga ställd till någon ansvarig politiker. På kommunens hemsida kan man sedan den 14 juni i år läsa att kommunen och IES valt att ingå en avsiktsförklaring om en etablering. Det som Vänsterpartiet nu önskade svar på var hur det kommer sig att kommunstyrelsens ordförande (kso) uttalar sig i kommunens namn utan att frågan om avsiktsförklaring behandlats i någon berörd nämnd eller kommunfullmäktige. Svaret som gavs av kso, Sara Vestering (M), var egentligen bara en definition av vad en avsiktsförklaring är för något (”KF_2023-09-25 – Protokoll” s. 14). Goddag yxskaft typ. Både jag och Socialdemokraternas ordförande, Viktor Eriksson, passade då på att lyfta en annan aspekt av det som stod i ovan nämnda artikel. Artikeln är nämligen mer eller mindre formulerad som ett reklamblad för IES. Vi kan t.ex. läsa att ”IES är känt för sin framstående pedagogik, höga akademiska standarder och internationell atmosfär. Genom att öppna en skola i Burlövs kommun kommer IES att erbjuda elever en unik möjlighet att utveckla sina språkfärdigheter och få en stark akademisk grund för sina framtida studier och yrkesliv.” och att ”[e]tableringen av IES i Burlövs kommun kommer att ge barn och ungdomar en unik möjlighet att utveckla sitt språkliga medvetande och en möjlighet att bejaka sin nyfikenhet genom spännande möten med en internationell lärarkår”. Att IES också är kända för usla löner, dålig arbetsmiljö, en pressad och stressad lärarkår, glädjebetyg och godtyckliga avstängningar framgår såklart inte i den här artikeln och slutsatsen blir ju då onekligen att det här är att betrakta som marknadsföring av en enskild aktör. Enligt kommunallagens likställighetsprincip får inte en kommun behandla aktörer olika vilket alltså i praktiken innebär att styret här i Burlöv kommer behöva marknadsföra även andra aktörer på ett liknande sätt. Frågan är dock om styret inklusive Sverigedemokraterna skulle vara lika intresserade av att prata om att ”utveckla språkliga färdigheter” och ”unika möjligheter att möta en internationell lärarkår” om exempelvis en religiös friskola skulle vilja etablera sig? I think not.

Antagande av detaljplan för Västervångskolan

På tal om skolor så klubbades också detaljplanen för den nya kommunala skolan, Västervångskolan, som planeras på Kronetorpsområdet. Här planeras i ett första skede för en kommunal skola F-6 (förskoleklass-årskurs 6) med 600 elever som står färdigt maj 2026. Man har dock för avsikt att avveckla Vårboskolan i Arlöv som högstadieskola och färdigställa en ny 7-9 skola på Kronetorp år 2029 (13.6 Lokalbehovsanalys för UKN 2023-2032). Troligen kommer Västervångskolan i ett inledande skede behöva användas som F-9 skola fram tills den nya högstadieskolan står färdig och därefter, fr.o.m. 2029, bli en renodlad F-6 skola.

Illustrationsbild Västervångskolan

Västervång blir ett bra tillskott och ger ett påkostat intryck. Den är snygg helt enkelt och bidrar förhoppningsvis till ett ansiktslyft för området i stort. Sen tycker jag personligen det är synd att man väljer att satsa på stora centrala skolor istället för att bygga mer småskaligt. I min värld är det bättre att bygga skolor för 100-200 elever runtom i kommunen eftersom stora centrala skolor både riskerar att medföra längre skolvägar (läs: mer bilåkande) och framför allt ökar otryggheten och den sociala oron. Jag har också vissa farhågor kring inomhusmiljöerna som man än så länge bara fått se några tidiga illustrationsexempel på. I dessa verkar en genomgående tanke vara lek och rörelse vilket bl.a. innebär att man har placerat ut ribbstolar, ringar och löparbanor i korridorerna. Att ha elever tjoandes och springandes runtom sig verkar kort sagt något ogenomtänkt och det hoppas jag innerligt man inser tids nog.

Motion om sociala upphandlingar

Avslutningsvis återknyter vi till det som jag nämnde i det inledande stycket, motionen om sociala upphandlingar. Motionen handlade alltså om att vi som kommun ska införa en modell där man ställer krav på att företag, för att vinna en kommunal upphandling, måste erbjuda jobb, utbildning eller praktikplats till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det här är något som redan införts i kommuner som Lund, Malmö och Helsingborg och som t.ex. Sydsvenskan rapporterat om. Det är också något som tjänstemännen här i kommunen efterfrågat. Motionen skickades för beredning i februari i år och har som sagt behandlats i både socialnämnden och kommunstyrelsen. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), beslutade i april i år att man ville ställa sig bakom motionen och förordade bifall. Kommunstyrelsen beslutade så sent som för två veckor sedan att ställa sig bakom och föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Helt plötsligt väljer dock samma Eldh-Holmqvist att gå upp och yrka för att ärendet ska återremitteras (skickas tillbaka) eftersom det tillkommit ny information på sittande möte. Så vad är det då för ny information som framkommit? Det kunde Eldh-Holmqvist själv inte svara för när nämndssekreteraren bad henne ge en motivering till sitt yrkande. Kan det möjligen vara så att det helt enkelt handlar om att man ”inte vill legitimera Miljöpartistisk politik”? Eller handlar det om att man är så beroende av Sverigedemokraterna att man låter de diktera och styra lite som de vill? För man ska veta att det enda parti som opponerat sig mot den här motionen tidigare är just Sverigedemokraterna. Politik när den är som sämst är när man väljer att rösta ned förslag för att det råkar komma från en politisk motståndare och när man väljer bort medborgarnas bästa till förmån för egna personliga aversioner.

Glöm inte rösta!

tobbesteen Lämna en kommentar

Nu är det valspurt. Under veckan kommer vi kampanja och dela ut valmanifest. I lördags var det Burlövsfesten på Burlöv centers parkering med bl.a. politikerutfrågning. Här nedan en kort video från utfrågningen där jag på en minut förklarar varför jag tycker du ska rösta på Miljöpartiet. Kom ihåg! Det viktiga är att du röstar oavsett vilket parti du väljer. Allt gott!

Burlövsfesten 2022-09-03