Trygghet, trygghet, trygghet. Finns det egentligen något politikområde på lokalnivå som man diskuterar mer flitigt i sociala medier än brottslighet och trygghet? Flödet fullkomligt svämmar över av inlägg om nedskräpning, inbrott, stölder, buskörning och härjande ungdomar. Kanske var det till och med så att högerpartiernas starka satsning på just trygghetsfrågor förra valet gjorde att de för första gången sedan kommunen bildades lyckades ta makten i Burlöv?[1] Det är en viktig fråga och en fråga som Burlövs politiker inte bara bör utan måste ta på allvar. Därför kan det vara intressant att syna den enskilt största satsningen för ökad trygghet under senaste mandatperioden. Jag talar förstås om införandet av trygghetsvärdar. I detta inlägg kommer jag försöka reda ut vad man önskade få ut av projektet, resultatet samt vad det kostar och slutligen kommer jag ge ett förslag på alternativ lösning.
Vi kan börja med att backa bandet till innan förra valet och titta på problemformuleringen hos de partier som förespråkar trygghetsvärdar. Liberalerna skrev då ett debattinlägg där de redan i ingressen slår fast att det framför allt är i brottsförebyggande syfte som trygghetsvärdar behövs. Detta då antalet anmälda brott i Burlövs kommun ökat under åren 2015 till 2017.[2] Särskilt lyfter man att trygghetsvärdarna kan vara en resurs i att minska bostadsinbrotten och att de genom att patrullera i villaområden kan upptäcka sådant som annars inte uppmärksammas eller upptäcks långt senare. Viktigt är också att trygghetsvärdarna sägs ha en lugnande effekt genom sin synlighet och blotta närvaro ute i samhället.
Nedan är två bilder tagna från Brå:s (Brottsförebyggande rådet) statistik över anmäldra brott i Burlövs kommun som visar dels det totala antalet anmälda brott och dels brott kopplade till olaga intrång och stöld i hemmet:
Statistiken ovan visar siffror från 2011 och framåt vilket belyser utvecklingen över tid. Det vi först och främst lägger märke till är att Liberalerna förvisso hade rätt i att antalet anmälda brott ökade under perioden 2015 till 2017 MEN om vi jämför siffrorna från dessa år med siffrorna från åren 2011-2014 så ser vi ganska tydligt att antalet anmälda brott var betydligt högre då. Flest anmälda brott var det 2013 (15 244/100 000 invånare) och därefter minskade antalet anmälda brott stadigt (13 355 år 2014 och 12 119 år 2015) för att återigen vända upp (12 196 år 2016 och 12 649 år 2017). Det är alltså ganska magstarkt att göra ett stort nummer av att antalet brott ökat under perioden 2015-2017 då denna ökning är marginell i jämförelse med MINSKNINGEN av brott från åren innan. 2019 är det år då det anmäldes minst antal brott (11 609) och då kan man lätt förledas att tro att det är en effekt av trygghetsvärdarnas tillkomst men eftersom två av trygghetsvärdarna kom på plats sommaren 2019 och de andra två i november samma år[3] så får vi istället titta på siffrorna för 2020 och 2021 om vi vill se vilken effekt de eventuellt har haft. Då kan vi konstatera att 2020 ökade antalet anmälningar igen (till en nivå som var högre än såväl 2015 som 2016 och 2017) och 2021 var vi på en nivå som var högre än både 2015 och 2016 men något lägre än 2017. Man kan alltså krasst konstatera att utvecklingen går upp och ner över tid och att det överlag de senaste åren legat omkring 12 000. Tittar vi sedan på den andra bilden som visar inbrott så var faktiskt antalet anmälda inbrottsstölder som lägst förra året dock var antalet anmälda olaga intrång högre än de tre föregående åren (2018, 2019, 2020) och även högre än 2011 och 2016. Återigen kan vi konstatera att 2011-2014 hade ett högre antal anmälningar och att det sedan stadigt minskar under ett par år för att därefter gå lite upp och ner från år till år.
Förutom det rent brottsförebyggande syftet med trygghetsvärdar så har ett annat syfte också vara att de ska ha en trygghetsskapande funktion. Begreppet trygghet är relativt och den upplevda tryggheten subjektiv från person till person. Alltså, det som en person uppfattar som otryggt kanske för en annan inte alls är något problem. Olika målgrupper har också olika uppfattningar om vad som är tryggt och otryggt.[4] Ett exempel som ges i Länsstyrelsens rapport ”Ordningsvakt, väktare och trygghetsvärd – Vad visar forskningen?”[5] är att ungdomar kan uppleva att uniformerade vakter eller poliser sprider en otrygg stämning eller en oro kring att området är brottsutsatt medan äldre tvärtom uppfattar det som en trygghet. Beroende på vem som upplever problem med trygghet och vari problematiken finns så kan det finnas olika lösningar. I underlaget till beslut för inrättande av trygghetsvärdar skriver kommunledningsförvaltningen att man framför allt hoppas att skadegörelse och antalet ”oönskade händelser” ska förebyggas och minskas ”genom ett utökat social samspel”. Här betonas alltså snarare att det är viktigt att trygghetsvärdarna bidrar med ett relationsskapande arbete där man genom dialog och samverkan med polis, skola, socialtjänst etc. sprider lugn och minskar otryggheten.
För att utvärdera de trygghetsskapande effekterna använder kommunen två olika mätningar. Dels polisens trygghetsmätning och dels SKR öppna jämförelser. Den sistnämnda mätningen används för att se hur Burlöv ligger till i jämförelse med övriga kommuner i landet och här kan det konstateras att kommunen både 2020 och 2021 hamnar på plats 104 (av 290).[6] Det här kan jämföras med plats 94 år 2019, plats 59 år 2018 och plats 61 år 2017.[7] Slutsatsen är alltså att tryggheten i Burlöv antingen försämrats eller att andra kommuners trygghetsarbete blivit betydligt bättre än Burlövs. I polisens senaste trygghetsmätning ser det ut på följande sätt:
Man gör en indexering utifrån 6 olika nivåer med följande betydelse:
Nivå 0 – Närmast obefintligt problem
Nivå 1 – Inte alls påtagligt problem
Nivå 2 – Inte särskilt påtagligt problem
Nivå 3 – Ganska påtagligt problem
Nivå 4 – Påtagligt problem
Nivå 5 – Mycket påtagligt problem
Nivå 6 – Alarmerande påtagligt problem[8]
Siffrorna ska sedan tolkas så här: 21 (2) betyder 21 procent (index 2). Statistiken visar här att totalindex förvisso minskat från 2,25 år 2020 till 2,03 år 2021 men att den också ökade från 2019 till 2020. Problemindex för utemiljö (dit skadegörelse och nedskräpning hör) har förändrats marginellt under samma period men har samma index 2021 som man hade åren 2015-2018 och är sämre än 2019 års index. Överlag är det marginella skillnader och det är svårt att se generella mönster då det sker både ökningar och minskningar från ett år till ett annat.
Kan vi då utifrån detta konstatera ifall trygghetsvärdarna haft någon önskad effekt eller inte? Nej, dels eftersom siffrorna inte tydligt visar signifikanta skillnader över tid och dels därför att mätningarna inte på något sätt kopplas till trygghetsvärdarnas arbete. Visst, vi kan se hur många som anmäler brott och hur många som upplever problem med trygghet men om det beror på att trygghetsvärdarna haft en positiv eller negativ inverkan är omöjligt att urskilja. Här behöver kommunen se över sina utvärderingsinstrument och hur man på ett bättre sätt kan mäta effekten av insatsen. Eller rättare, de partier som förespråkar en ökning av antalet trygghetsvärdar bör framför allt kunna presentera lite siffror på vilken effekt de faktiskt har. För faktum är att det inte är en obetydlig kostnad vi pratar om här. Totalt har man anslagit 3,5 miljoner och på årsbasis räknar man med att det kostar strax över 2 miljoner.
Finns det alternativa lösningar? Med tanke på att vi inte kan se att trygghetsvärdarna haft någon effekt vare sig gällande det brottsförebyggande arbetet eller i ett trygghetsskapande syfte bör man förstås titta på alternativ. I den tidigare nämnda rapporten från Länsstyrelsen (och detta är för övrigt en rapport som var en del av underlaget till beslutet att införa trygghetsvärdar) är det tydligt att forskningen snarare visar att aktörer så som fältgruppen har ”större möjlighet att skapa kontakt och förtroende som kan leda till ökad trygghet och på sikt vara brottsförebyggande” om man önskar ta itu med bråkiga ungdomsgäng eller skadegörelse/nedskräpning relaterad till den typen av problematik.[9] Pratar man med socialtjänsten här i Burlöv är det också tydligt att de hellre ser den typen av satsningar. Mitt svar på frågan om alternativa lösningar blir då: Lyssna på det professionen och forskningen säger och återupprätta fältgruppen! Trygghetsvärdar kan möjligen finnas kvar som komplement MEN då är det viktigt att man på ett konkret sätt, med fakta och statistik, först och främst påvisar att de faktiskt har en positiv effekt.
[1] ”Nu är Burlövs nya högerstyre på plats” ur Sydsvenskan 2018-12-18
[2] Burlövsliberalen nr 1 2018 s. 2-3
[3] ”Här fördubblas antalet trygghetsvärdar” ur Aftonbladet 2019-10-08, Burlöv anställer trygghetsvärdar 2019-09-18
[4] Ordningsvakt, väktare, trygghetsvärd – vad visar forskningen? Länsstyrelsen 2018
[5] Ibid
[6] Trygghet och säkerhet 2021 ur SKR öppna jämförelser
[7] Trygghet och säkerhet tidigare rapporter från SKR öppna jämförelser
[8] Ibid
[9] Ordningsvakt, väktare, trygghetsvärd – vad visar forskningen? Länsstyrelsen 2018 s. 28
Tobias Steen (MP) 