Fruktsallad och Mjällby AIF (rapport från fullmäktige 2025-11-10)

november 22, 2025tobbesteen Lämna en kommentar

Så var det dags igen att försöka summera vad som hänt på senaste kommunfullmäktige. Vill man hellre se debatten in action kan jag återigen rekommendera youtube-kanalen ”Medborgarnas makt” där en av våra medborgare brukar lägga upp inspelningar från fullmäktige några dagar efter att de ägt rum. Dessvärre är det helt oredigerat vilket gör det svårt att söka efter enskilda ärenden men ljud- och bildkvalitet håller hyffsad nivå.

Nåväl, det blev ett långt möte (över tre timmar) och flera punkter som diskuterades livligt. Jag ”lyckades” reta upp både kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M) och ordförande för utbildnings- och kulturnämnden Kristoffer Daag (L) så till den milda grad att de anklagade mig för att prata för mycket om både fotboll och äpplen istället för att fokusera på vad som är viktigt. Att mina metaforer kring fotboll och äpplen var ett retoriskt grepp verkade däremot gå helt över huvudet. Mer om detta längre ner men först några ord om en annan stor punkt på dagordningen: budgetventilen.

Budgetventilen 2025

Jag har i två tidigare inlägg här på bloggen beskrivit innebörden av nämnda budgetventil (se ridhus och filibustrar och k-o-n-g-r-e-s-s) och problemet med att man först gör nedskärningar under året för att sedan använda budgetventilen som en slags nödutgång och få det att verka som att man gör extra satsningar.

I årets genommangling blev det satsningen på en ny busslinje mellan Arlöv och Stora Bernstorp som blev den stora stötestenen och som till slut ledde till att hela ärendet skickades på återremiss. En ny busslinje till affärerna vid Stora Bernstorp har varit något som samtliga partier varit överens om att driva så i själva sakfrågan finns det egentligen ingen skiljelinje. Däremot har hanteringen av frågan från styrets sida varit milt sagt bedrövlig.

Detta är en stor satsning som kostar åtskilliga miljoner för kommunen men trots det har man från styrets sida valt att inte ta fram underlag på grundläggande frågor kring hur linjedragningen ser ut, var hållplatser kommer att placeras eller vilka tider som bussen kommer trafikera sträckan. Att man då i fullmäktige ska fatta beslut om att anslå drygt 2 mnkr per år till en sådan satsning framstår som fullständigt vanvettigt. (P.s. jag kan personligen också tycka att det vore intressant att utreda om behovet är så stort att vi behöver en helt ny busslinje eller om vi kanske istället borde satsa på det nya konceptet SkåneFlex som fått lovord från andra kommuner). Utfallet blev som sagt att ärendet återremitterades och ett extrainsatt fullmäktige på måndag den 24 november kommer nu behandla ärendet igen.

Att styret i kommunen har väldigt dålig koll på kollektivtrafiken och fattar beslut med bristfälliga underlag blev än tydligare när det en vecka senare dyker upp en artikel om att man gjort en total felbedömning vid anläggandet av en busshållplats vid Burlövs station. Konsekvensen blir nu att vi måste bygga om hela hållplatsen!

Lojalitetsbonus eller ”vi spelar inte fotboll i den här kommunen”

En motion som jag lämnat in angående lojalitetsbonus för medarbetare inom socialförvaltningen var uppe för debatt och handlade om att medarbetare som arbetat i kommunen en längre tid skulle få ett extra lönepåslag. Detta som ett sätt att öka incitamenten för duktiga medarbetare att stanna kvar och minska personalomsättningen (som varit ett problem i delar av organisationen).

*Mjällby AIF. Duktiga på fotboll och duktiga på att bygga en välmående organisation. Bild av Roland Osbeck*

I kommunledningsförvaltningens svar på motionen försvarar man sig med att en för LÅG personalomsättningen inte är bra eftersom det ”kan innebära att medarbetare som presterar dåligt eller sprider negativ anda stannar”. Detta reagerade jag starkt mot och gjorde en aktuell jämförelse med fotbollslaget Mjällby AIF, som nyligen vunnit SM-guld, som ett exempel på hur man bygger en framgångsrik organisation. Detta gick dock kommunstyrelsens ordförande helt över huvudet som istället valde att gå upp och försöka läxa upp mig för att jag pratar om fotboll. Döm själva vem ni tycker vann den debatten.

Interpellation ang. skolresultat eller ”det var en fattig fruktsallad”

Jag hade också ställt en interpellation som besvarades av utbildnings- och kulturnämndens ordförande angående de påstått fantastiska resultat som Burlövs skolor uppvisar. Bakgrunden är en artikel som publicerades i Burlövstidningen där man påstod att skolresultaten i Burlöv visar på en ”rejäl förflyttning framåt”. Det här är inte första gången som Burlövs kommun och styret försöker ge sken av att saker är mycket mer fantastiska än de faktiskt är. I Burlöv är nämligen somrarna somrigare, gräset grönare och grannen grannare om vi får tro våra kommunikatörer och politiska meningsmotståndare. Det är en uttalad propagandastrategi a la Nordkorea/Trump som präglat mandatperioden och jag tyckte måttet nu var rågat.

I mitt interpellationsanförande försökte jag vara övertydlig och förklara utifrån ett skolspråk med räkneexempel (äpplen) varför man inte kan påstå det man påstår men återigen verkar min poäng inte riktigt gå fram. Se hela debatten här eller åtminstone mitt anförande här.

*En fruktsallad mer i Kristoffer Daags smak får jag förmoda. Bild av Vasilis Michalopoulos*

Redan nu på måndag är det som sagt dags för ett nytt KF. Denna gång är det ett extrainsatt fullmäktige som enbart kommer hantera två återremitterade ärenden (uppföljningsrapport 2 och budgetventilen). I övrigt är det spännande tider då riksdagslistorna för Skånes valkretsar kommer beslutas på ett medlemsmöte den 6 december. See you later!

KF x2, budget, skräpplockardag, Lomma hamnfest!

juni 19, 2025tobbesteen Lämna en kommentar

Det har hänt grejer i politiken den senaste tiden! Så mycket att jag inte hunnit skriva av mig förrän nu. Årets kanske viktigaste fullmäktige ägde rum i veckan när man beslutade om budgeten för kommande år. Dessutom har det varit skräpplockardag, kampanj i Lomma och så var det ett fullmäktige i maj som jag inte hunnit rapportera om. Häng med!

Budgetfullmäktige och historien om när styret i Burlöv bestämde att vissa ska få tillgång till bättre sjukvård än andra

Ett på många sätt intressant fullmäktige utspelade sig i måndags när vi förutom att ta beslut om budgeten också debatterade ett otroligt märkligt ärende angående tecknande av privata sjukvårdsförsäkringar. Men låt oss börja med budgetalternativen.

Det fanns totalt tre budgetförslag att ta ställning till; M, C och L:s förslag (som tillsammans representerar styret), Socialdemokraternas förslag och så hade vi i Miljöpartiet ett gemensamt förslag med Vänsterpartiet. Noterade ni att det var något parti som saknades? Ja, just det. Sverigedemokraterna, som trots allt har en arvoderad oppositionsföreträdare, valde att inte heller i år lägga ett eget budgetförslag utan röstade så klart med alliansen. Samtliga Sverigedemokrater borde skämmas över att man låter skattebetalare bekosta oppositionsråd när man i själva verket är ett stödparti åt styret!

Nåväl, vad innehöll de olika budgetförslagen? Den stora skillnaden mellan Socialdemokraternas budget och Alliansens är egentligen vilken förvaltning man väljer att satsa mest pengar på. I Socialdemokraternas budget väljer man att minska kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsförvaltningens ramanslag till förmån för satsningar inom utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden. Man har bl.a. valt att slopa det kritiserade förslaget om avgifter för hjälpmedel, ge ett extra bidrag till kulturskolan på 1,5 mnkr, förstärka generella arbetsmarknadsinsatser för att minska arbetslösheten och öka föreningsstödet. Vänsterpartiet valde i det läget att haka på Socialdemokraternas budget men att också göra en extra satsning på att erbjuda sommarkort till ungdomar genom att bl.a. minska trygghetsvärdarnas budget. Eftersom sommarkort till ungdomar även är ett förslag vi drivit tidigare anslöt vi oss till Vänsterpartiets förslag med vetskapen om att det naturligtvis inte hade någon chans att gå igenom.

Det blev förstås Alliansens budget som, med stöd av SD, röstades igenom. Men eftersom detta var givet på förhand tyckte jag personligen kvällens mest intressanta ärende var en interpellation om en ny privat sjukvårdsförsäkring som styret och SD röstade igenom i kommunstyrelsens arbetsutskott. Det handlar alltså om att Burlövs kommun infört en privat sjukvårdsförsäkring enbart för de högst betalda cheferna och politikerna i kommunen(!). Motiveringen? Man vill ”säkra en stabil ledning av kommunen och bidra till en ökad, kortsiktig och långsiktig, organisatorisk förmåga till kontinuitet”. På fullaste allvar försöker man påskina att det är nödvändigt att erbjuda privata sjukvårdsförsäkringar till de högst betalda cheferna och politikerna därför att kommunen annars skulle falla samman om dessa ”nyckelpersoner” inte fick komma till en privat läkare inom två veckor. Om barnskötarna, lärarna, hemtjänstpersonal eller andra som arbetar ute i verksamheterna däremot blir sjuka så är det ju bara till att sätta in en vikarie tycks man resonera. Här nedan är kommunstyrelsens ordförande, Sara Vesterings, skriftliga svar på interpellationen

Och här är det anförande jag höll i kommunfullmäktige som svar:

Sara Vestering avslutar med en vädjan om att föra en saklig diskussion och inte prata symbolpolitik. Jag tänkte därför inleda med några sakliga fakta i frågan.

Fakta 1: I Sverige har vi en allmän sjukvård som innebär att alla som bor i landet, oavsett om man är arbetslös, missbrukare, höginkomsttagare, mamma, student etc. har rätt till sjukvård. Sjukvården har ingen koppling till den statliga sjukvårdsförsäkringen som bara finansierar inkomstbortfall vid sjukdom.

Fakta 2: I många andra länder består sjukförsäkringen av både sjukvård och en inkomstförsäkring som ofta är kopplad till arbete och inte till att man bor i landet. D.v.s. en arbetslös har inte rätt till samma sjukvård som en person med ett arbete.

Det svenska systemet må ha många brister men det som i min värld gör det till ett rättvist system är det faktum att alla som bor i en region, oavsett om de har ett arbete eller ej, likabehandlas. Man har rätt till samma vård.

Förslaget om att erbjuda en privat sjukvårdsförsäkring enbart för höga chefer och toppolitiker motiverar Sara Vestering med att ”det handlar om att erbjuda tillgång till privata vårdalternativ som individen annars själv skulle bekosta”. Tydligare än så blir det inte. Sara tycker uppenbarligen att det är ens arbete som ska styra vilken vård man ska få rätt till. Och vad värre är, människor med de högsta positionerna och lönerna ska ha rätt till mer och bättre vård än människor med låga inkomster. Det här är ett brott mot hur hela sjukvårdssystemet i Sverige fungerar och ett stort steg mot hur sjukvården fungerar i t.ex. USA.

Sara, du skriver att du också är öppen för att erbjuda detta även till andra nyckelfunktioner men att det kräver en grundlig analys av kostnader, behov och rättvis fördelning.

Har ni genomfört denna grundliga analys av kostnader, behov och rättvis fördelning inför det här beslutet?

På vilket sätt tycker du att sjukvårdssystemet i USA är mer rättvist än Sveriges?

Allmänhetens frågestund

En desto roligare nyhet är att jag lyckades få igenom en motion på förra fullmäktige! Det handlar om att införa allmänhetens frågestund i samband med kommunfullmäktiges sammanträden. Syftet med frågestunden är att allmänheten ska kunna ställa enkla frågor i kommunala ärenden till politiker som besvaras under fullmäktigemöten. Nu är det upp till kommunstyrelsen att utarbeta regler kring hur det praktiskt ska gå till och förhoppningsvis kan du inom en snar framtid börja ställa dina frågor.

Skräpplockardag och Lomma hamnfest

Lördagen den 24 maj anordnade Burlövs kommun en skräpplockardag där samtliga partier fick möjlighet att träffa medborgare och göra en insats för miljön. Ett supertrevligt initiativ som Miljöpartiet självklart deltog i. Helgen efter var det dags för Lomma hamnfest och då ställde vi upp och hjälpte våra grannar i Lomma med att prata politik och bjuda på äpplen.

*Bild från skräpplockardagen den 24 maj*

Bostadspolitisk debatt

juni 6, 2025juni 19, 2025tobbesteen Lämna en kommentar

I tisdags bjöd Hyresgästföreningen i södra Skåne in till bostadspolitisk debatt i Burlöv. Trevligt! Centerpartiet och Sverigedemokraterna lämnade walk over men i övrigt var alla partier i Burlöv representerade (och Moderaterna hade dessutom två paneldeltagare!). Lite jobbig rundgång men om man orkar stå ut med det så kan man se hela debatten genom att trycka på länken under bilden:

Nytt kulturhus och fake news!

april 17, 2025april 17, 2025tobbesteen Lämna en kommentar

Plötsligt händer det. Åkarp har fått ett nytt (nåja) bibliotek och kulturhus! Efter flera års väntan och en rent ut sagt dålig hantering av styrande politiker har vi så äntligen kommit i mål med renoveringen av Möllegårdens biblioteksdel. Lördagen den 5 april var det dags för en festlig invigning och intresserad allmänhet fick en första inblick i de nygamla lokalerna. I princip samtliga politiska partier var på plats för att fira och det var otroligt roligt att få se och träffa så många Burlövsbor.

Bild från invigningen av nya Möllegården. Vid mikrofonen står projektledare Malva Sinclair, i blågrön klänning kulturchefen Jonna Salomonsson och i orange klänning syns bibliotekschef Linda Willander

Dagens bästa tal levererade kulturchefen Jonna Salomonsson när hon liknande processen med sagan om mäster skräddare. I sagan önskar den lilla mannen få en rock sydd av skräddaren men det slutar med att det bidde ingenting. I kulturchefens tal är det istället hon och bibliotekschefen som går till politikerna och önskar ett kulturhus men varje gång de kommer tillbaka så får de svar om att det bidde någonting annat och till slut får de inte bara ett kulturhus utan också ett bibliotek, en fritidsgård och en mötesplats. Sagan ringar på ett fint sätt in både det faktum att styrande partier dragit ärendet i långbänk med turer fram och tillbaka och att man har en kulturpolitik som går ut på att kostnadseffektivisera så mycket som möjligt.

Möllegårdens ansiktslyft är förstås positiv och det är svårt att vara kritisk när man ser vilken varsam och fin renovering som gjorts. Det är verkligen ett jättefint bibliotek! MEN man ska ha i minnet att hela poängen med att samla all kultur och fritidsverksamhet på ett och samma ställe är att det på lång sikt blir billigast så. Detta har varit ett uttalat och tydligt mål redan från start. Vi hade t.ex. kunnat låta biblioteket få ta över hela Möllegården och hittat en annan plats för fritidsgården men då hade man också fått betala för fler lokaler. Huruvida detta är rätt prioriterat får tiden utvisa men det som är verkligt problematiskt är att kostnaden för renoveringen mångdubbelt överskred det man initialt tänkte. Det innebär nämligen att även om det skulle visa sig vara en felprioritering blir det i princip omöjligt att ekonomiskt motivera något annat alternativ eftersom investeringskostnaden varit så hög. Nåväl, det hade ju kunnat gå rätt åt pipsvängen också och sluta som i sagan med att det bidde ingenting så låt oss inte gråta över spilld mjölk utan glädjas åt att vi äntligen har ett bibliotek (med Meröppet dessutom!).

Rapport från fullmäktige 2025-04-07

Förra veckan var det fullmäktigemöte. För ovanlighetens skull var det en hel del debatt och det märks att valrörelsen redan börjat sätta igång. Det som särskilt debatterades den här gången var årsredovisningen för 2024.

En årsredovisning ska summera det gångna året ekonomiskt och utifrån måluppfyllelse. Såväl de finansiella som verksamhetsstyrda målen är i sin tur något som fullmäktige själva bestämmer. I Burlöv har man valt att ha fyra övergripande strategiska inriktningar eller målområden som man kopplat till ett antal mål. De fyra inriktningarna är Attraktiva Burlöv (3 mål), Hållbara Burlöv (4 mål), Tillgängliga Burlöv (1 mål) och Trygga Burlöv (1 mål).¹ Till varje mål finns olika s.k. indikatorer. Indikatorernas främsta syfte är att vara ett mätbart mått på hur väl kommunen uppfyller sina mål och kan t.ex. handla om att mäta brukares nöjdhet med våra äldreboenden eller hur stor andel av eleverna i åk 9 som är behöriga till gymnasiet. Utifrån vad indikatorerna visar görs en sammanfattande bedömning med en tre-gradig skala där man antingen konstaterar att målet uppfyllts under året, inte uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Därefter sammanfattar man varje inriktning med samma tre-gradiga skala. Så hur gick det för Burlöv 2024? Här nedan syns en sammanfattande tabell över resultatet:

Tabellen ovan ska utläsas på följande sätt: Under varje övergripande målområde (blåa rader) står om man bedömt att målet som helhet har uppfyllts (grönfärgad), är på väg att uppfyllas (gulfärgad) eller ej har uppfyllts (rödfärgad). Under den övergripande måluppfyllelsen står en orangefärgad rad som listar alla mål som kopplas till respektive målområde. Här kan vi t.ex. läsa att ett mål till målområdet ”Attraktiva Burlöv” är att ”Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen”. Till detta mål finns fyra indikatorer som man kan mäta. Vi kan dock se att Burlöv under 2024 inte lyckats uppfylla någon av dessa indikatorer varpå bedömningen blir att detta mål ej har uppfyllts (röd färg under ”Bedömning”). Till det övergripande målet finns dock även två andra mål (”Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen” och ”Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet”) och räknar vi samman resultatet kommer man till slutsatsen att det övergripande målet är ”på väg att uppfyllas”.

Problemet med sättet man valt att mäta måluppfyllelsen är att det inte är tydligt vilka indikatorer som man värderar högre än andra eller hur man, i vissa fall, överhuvudtaget kan komma till slutsatsen att målet bedömts vara på väg att uppfyllas eller rent av har uppfyllts trots att få eller inga indikatorer nåtts. Uppenbarligen har man t.ex. värderat företagarnas upplevelse av service och attraktivitet betydligt mycket högre än invånarnas eftersom man bedömt att både ”Attraktiva Burlöv” och ”Tillgängliga Burlöv” är två målområden som är på väg att uppfyllas trots att det bara är indikatorer kopplade till företagens upplevelse som nåtts medan invånarnas upplevelse pekar mot andra hållet. Det finns också några mål och indikatorer som man inte har bedömt under 2024 och då helt sonika valt att basera detta årets bedömning på vad senaste mätningen visade (vilket t.ex. kan vara en mätning som gjordes 2022). Rimligen borde man i dessa fall avstå från att göra en bedömning.

Att på det här sättet påstå att Burlöv är en attraktivare, mer hållbar och tryggare kommun än vad mätningar visar är förstås ett sätt för styret att försöka påskina att deras politik är framgångsrik. I en annan del av världen skulle man med fog använda uttrycket ”fake news” för det blir närmast parodiskt när man synar siffrorna. En mer rättvisande bild får vi om tittar på Burlövs siffror i Kolada. Kolada är en öppen och kostnadsfri databas som används av kommuner och regioner för att jämföra och analysera olika nyckeltal kopplade till kvalitet inom offentlig verksamhet. I databasen finns mängder av olika rapporter att plocka ut men det finns också en sammanfattande rapport kallade KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) där ett urval av de mest använda nyckeltalen presenteras. Så här ser Burlövs siffror ut för 2024:

Tittar vi på dessa siffror ser vi dels att antalet negativa förändringar vida överstiger de positiva, dels att det endast är fyra av drygt 40 nyckeltal där Burlöv är bland de 25% av kommunerna som presterar bäst. Vilka är då dessa fyra nyckeltal? Jo, man har bland de lägsta kostnaderna för gymnasieelever räknat i kr/elev, bland de lägsta kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar, bland de bästa gällande företagsklimat och bland de bästa gällande insamlat kommunalt avfall. D.v.s. man är en kommun med företagsvänlig politik och låga kostnader för vård och omsorg.

Hur god ekonomisk hushållning har Burlöv egentligen?

Sen var det det här med kronor och ören. Årsredovisningen visar nämligen också hur det går för kommunens ekonomi. Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Vad betyder då det? Det lite märkliga med begreppet ”god ekonomisk hushållning” är att varje kommun själv bestämmer vad det innebär. I Burlövs fall har man då t.ex. bestämt att ett av tre finansiella mål är att man får ha en nettoskuldkvot som kan överstiga skatteintäkter och statsbidrag med upp till 25%. Med andra ord kan man dra på sig stora skulder och ändå ligga inom målet.

Burlöv har länge varit en skuldfri kommun men på senare år har skulderna drastiskt ökat vilket delvis hänger ihop med stora investeringar gällande exploatering men också att nuvarande styre aktivt utnyttjar möjligheten att belåna sina satsningar och har dålig koll på sin egen ekonomi. Ett exempel är tidigare nämnda renovering av Möllegården som man återkommande äskat pengar för. Ett annat mycket talande exempel inträffade på fullmäktigemötet när samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), gick upp och försvarade låneskulden med att vi idag har ett badhus och sånt kommer inte gratis utan det måste man låna till. Grejen är bara att just badhuset bekostades inte med lån utan med egna medel vilket tf ekonomichef Amra Saranovic korrigerade i senaste avsnittet av Burlöv beslutar. Låneskulden har alltså inget med badhuset att göra och man kan tycka att man borde känna till det om man är ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.

Det är dock inte bara låneskulden som är ett ekonomiskt bekymmer. Årsredovisningen visade på flera negativa och anmärkningsvärda fakta kring Burlövs ekonomi:

Nämnderna redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse på -20,2 mnkr
Årets resultat, borträknat jämförelsestörande poster, är -5,4 mnkr
Kommunkoncernens årsresultat är en minskning med 75,5 mnkr jämfört med
föregående år
Verksamheternas nettokostnader överstiger våra skatteintäkter
Soliditeten minskar med mer än 10% sedan föregående år
Vi har gått från att ha ett balanskravsresultat på +33,8 mnkr år 2023 till -8,6 mnkr
2024

Särskilt den sistnämnda punkten är intressant. Man har alltså ett negativt balanskravsresultat vilket man enligt kommunallagens 11 kap. § 13 bara får ha utan att göra regleringar i kommande budget OM det finns ”synnerliga skäl”. Man lyckas få ett positivt resultat genom att åberopa och justera för synnerliga skäl eftersom man i tidigare budgetar reserverat medel.

Att göra investeringar och att ekonomin försämras hade möjligen varit försvarbart om kommunens kvalitet förbättrats men som synes i statistiken ovan har det i mångt och mycket blivit sämre vilket sammantaget tecknar en mycket dyster bild över hur kommunen styrs.

Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i
Burlöv.
Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa,
livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social
dimension.
Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda
förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och
verka i. ↩︎

Skenande kostnader inom vård och omsorg och varför skolan borde bekosta frukt för de yngre barnen (Rapport från fullmäktige 2025-02-10)

februari 21, 2025tobbesteen Lämna en kommentar

Varför känns det som att tiden går så fort? Om vi får tro på den s.k. proportionsteorin beror det på att tiden som passerar upplevs i proportion till den totala tid vi har upplevt. Eller annorlunda uttryckt, ju äldre man blir desto mindre del av livet utgör ett år och då KÄNNS det som att tiden går snabbare. För ett barn kan en vecka kännas lika lång som en vuxen upplever flera månader. Oavsett hur det är med den saken kan jag konstatera att år 2025 gått i en rasande takt än så länge. En sjättedel av året har snart passerat och vi har redan hunnit med två kommunfullmäktigemöten.

Kommunfullmäktigemötet den 13 januari var snabbt avklarat ur såväl objektiv som subjektiv mening. 10 minuter tog det. Dagordningen var minst sagt skral och det var i princip bara formaliaärenden som klubbades igenom. Det fanns dock två interpellationer på agendan som skulle ha besvarats. Den ena interpellationen var ställd till socialnämndens ordförande och handlade om den oroväckande höga personalomsättningen inom framför allt IFO (individ- och familjeomsorg) men även socialförvaltningen överlag. Den andra interpellationen var riktad mot utbildnings- och kulturnämndens ordförande och handlade bl.a. om varför skolorna i Burlövs kommun inte erbjuder gratis frukt och utflyktsmat till framför allt de lägre årskurserna. Eftersom svaret på den sistnämnda interpellationen kom för sent (kvällen innan fullmäktige) och svaret på den förstnämnda aldrig ens lämnades in valde fullmäktige att bordlägga båda dessa. När vi samlades för ett nytt möte i kommunfullmäktige förra veckan var det så dags för dessa att besvaras.

Personalomsättningen inom IFO

Förstnämnda interpellation lyfte en anmärkningsvärd slutsats som framkommit i en granskningsrapport av ett oberoende revisionsbolag gällande en väldigt hög personalomsättning. Under 2023 var personalomsättningen inom IFO hela 24,2% vilket betyder att drygt var fjärde person inom denna organisation valt att sluta. Medarbetarenkäten samma år visade dessutom att arbetsbelastning och återhämtning var två problemområden som många lyft. Ovanpå det har kostnader för t.ex. vikarier och övertidsersättning dramatiskt minskat. Frågan var då om det fanns något samband mellan en för hög arbetsbelastning och hög personalomsättning eller vad det kunde bero på.

Svaret från Mia Eldh Holmqvist (socialnämndens ordförande) var att den kraftiga minskningen av timlön/fyllnadslön/övertidsersättning från år 2022 till 2023 berodde på att fler nu arbetade heltid. Hon ville heller inte kännas vid att det fanns något problem med arbetsmiljön utan tvärtom har de nu tillsett att ”alla har en rimlig arbetsbelastning”. Tittar man på de faktiska siffrorna över andelen heltidsanställda ser bilden dock annorlunda ut. Här framgår att det år 2022 var 96% av alla anställda som var heltidsanställda medan det år 2023 var 98% vilket alltså är en blygsam ökning som knappast kan förklara den stora skillnaden i kostnader.

*Statistik från Kolada som visar andelen heltidsanställda över tid inom IFO i Burlövs kommun*

Frågan kvarstår därmed. Hur kan vi ha en så hög personalomsättning och vad gör styret rent konkret för att komma tillrätta med detta? Om man önskar se interpellationsdebatten i sin helhet kan man göra det här.

Avgifter i skolan

Den andra interpellationen handlade som sagt om skolan och närmare bestämt om utbildnings- och kulturnämndens ordförande kunde tänka sig att skjuta till budgetmedel för att se till så att alla (och inte bara några) skolor i kommunen erbjuder gratis frukt och fruktstund till framför allt de lägre årskurserna.

I interpellationen listade jag flera olika saker som vårdnadshavare idag förväntas ordna med och bekosta själva. Min poäng med denna lista var att visa att det återkommande och ofta ställs förväntningar på föräldrar att planera och bekosta diverse saker som egentligen borde åligga skolan i större omfattning. Kort sagt har skolan lite väl mycket förväntningar på vad föräldrar ska bidra med.

Ordförande hade ingen förståelse alls för det här problemet och fick medhåll av Sverigedemokraten Mats Hedenström. Fokus för båda dessa herrar var att skolan faktiskt inte tvingar någon till att ta med sig frukt för det står ju inte i veckobrev och annat att man MÅSTE ha med sig frukt utan bara att man GÄRNA får ta med sig det. Min lite fördomsfulla bild av både Sverigedemokraten och Kristoffer Daag är dock att i båda dessa fall är det förmodligen deras bättre hälft som packar och ordnar med det mesta kring barnens skolgång men vad vet jag. Vill man se denna debatt kan man göra det här.

Digitalisera fullmäktige

Förutom dessa två interpellationer fattades också beslut om en motion jag lämnade in i januari 2024. Den handlade om att digitalisera kommunfullmäktige genom att erbjuda webbsändningar och införskaffa ett digitalt voteringssystem. Motionen hade varit uppe i kommunfullmäktige tidigare men återremitterades då för att underlaget helt enkelt var för bristfälligt. Dessvärre fanns det fortsatt brister i utredningen när den nu, för andra gången, debatterades i kommunfullmäktige.

Huvudargumentet för att avslå motionen handlar om kostnaden. I den utredning som gjorts till detta ärende påstås det nämligen att en mikrofon och en kamera skulle kosta ”mellan cirka 200 000 och 1 000 000 kronor” baserat på att Trelleborg och Kävlinge tydligen betalat så mycket för sina respektive tekniska utrustningar. Bara det faktum att det skiljer 800 000:- mellan vad de två olika kommunerna betalat är uppseendeväckande i sig och får en att undra om Kävlinges kommuninvånare är nöjda med hur deras skattepengar används. Eftersom det inte specificeras vilka tekniska system det är man köpt in är det omöjligt att kontrollera siffrorna men antagligen är det mer än bara mikrofon och kamera som ingår eftersom man kan idag kan få ganska avancerade kamerautrustningar för under 10 000:-.

Ett annat argument som lyfts i utredningen är att Burlövs kommun redan idag har ett program kallat ”Burlöv beslutar” där tjänstemän och styret informerar om beslut som är okontroversiella eller som har mer allmänpolitisk karaktär. Problemet är bara att alla frågor där det råder olika uppfattningar eller motioner och frågor som oppositionen driver helt saknas i detta program. Ett utmärkt exempel är uppförandet av Internationella Engelska skolan som, trots att det varit den fråga som vållat störst debatt i fullmäktige, inte ens nämndes med ett ord i ”Burlöv beslutar” när den var uppe för debatt.

Som väntat valde styret och SD att avslå motionen och istället uppdra till kommunstyrelsen ”att utreda alternativa sätt att ytterligare tillgängliggöra kommunfullmäktiges beslut för kommunens medborgare”. Det här ska förstås inte tolkas som att man har något intresse av att låta oppositionen synas mer utan kommer med stor sannolikhet landa i att man lägger ännu mer av kommunens resurser på att göra reklam för den ”fantastiska” politik man själva driver. Här kan man se denna debatt.

Genomlysning av socialnämnden och begäran om tilläggsanslag

Ytterligare ett lite märkligt ärende som vållade en del debatt var en begäran från socialnämnden där man äskade pengar från kommunfullmäktige för att kunna genomföra en genomlysning av verksamheten. Bakgrunden är att man haft väldigt dålig kostnadskontroll och att socialnämnden sedan flera år tillbaka haft kraftiga underskott i sin ekonomi. Socialdemokraterna tillsatte då ett s.k. nämndsinitiativ där man ville att nämnden skulle gå till botten med vad det är som gör att det alltid kostar mer än man tänkt och vad man kan göra åt det.

Det som Socialdemokraterna förmodligen inte räknade med var att man nu vill göra denna genomlysning genom att anlita ett antal konsulter som i princip ska ta fram besparingsåtgärder. Det blir tydligt när man läser den underliggande analys som ligger till grund för äskandet. I den analysen finns nämligen en kostnadstabell där det står att man räknar med att kunna göra ”effektbesparingar” på totalt 12 mnkr men det framgår överhuvudtaget inte var eller hur man tänker göra dessa besparingar. Eller rättare sagt, en sak kan vi nog se framemot. Det står nämligen lite luddigt att man tänker satsa på digitalisering. Gissningsvis kommer det innebära att brukare och vårdtagare får mindre tid med hemtjänstpersonal och mer ansvar att själva rapportera in och anmäla via nätet.

Det är vidare oroväckande att pengarna som man äskar är en väldigt stor summa (närmare 1,2 miljoner) och att den största delen av denna summa ska gå till en ”processledare” (1 000 000:- totalt inkl. egna medel), en ”verksamhetsutvecklare” (930 000:- totalt inkl. egna medel) samt en extern konsult (300 000:- totalt inkl. egna medel).

Fokus för en sån här genomlysning borde vara kvalitetsförbättring och inte besparingar och därför valde vi i Miljöpartiet att yrka avslag. Här kan man se denna debatt.

Det var allt för denna gång!

Året i fullmäktige 2024

januari 7, 2025januari 7, 2025tobbesteen Lämna en kommentar

God fortsättning vänner! Det har blivit dags att summera året i fullmäktige genom att redovisa vilka partier som varit mest och minst aktiva vad gäller närvaro och inskickade motioner, interpellationer och enkla frågor. Dessvärre har jag ingen statistik på aktivitet vad gäller antal minuter i talarstolen vilket annars hade varit intressant att analysera både utifrån kön och ålder men förstås också utifrån partier och ledamöter. Däremot kan jag tipsa om en relativt ny youtubekanal skapad av en medborgare i kommunen. Han har på eget bevåg börjat spela in alla kommunfullmäktigemöten så vill man ta del av debatterna i fullmäktige kan man numera göra det via denna kanal: https://www.youtube.com/@Medborgarnasmakt. Det är inte världens bästa bild- och ljudkvalitet och man hade förstås önskat att han hade delat in inspelningen i kapitel så att man lättare kunnat navigera mellan ärendena. Men så länge styrande partier vägrar livesända eller spela in mötena i kommunfullmäktige är detta tyvärr enda alternativet för att kunna se folkvalda politiker i Burlövs kommun.

Närvaro kommunfullmäktige

Jämfört med 2023 så var antalet kommunfullmäktigemöten marginellt fler (10 jämfört med 9 möten). Till saken hör dock att ett av dessa 10 möten var ett extrainkallat möte för att enbart besluta om att bilda en ny nämnd. Det betyder alltså att kommunens högsta organ endast sammankallades för beslut 9 av årets 12 månader. I genomsnitt tog ett möte 1 timme och 39 min varav det längsta tog 2 timmar och 25 min (sammanträdet i maj) och kortaste tog 50 min (det extrainkallade mötet i juni). Vanligtvis brukar det möte där man beslutar om nästkommande års budget vara det som tar i särklass längst tid. Så var det t.ex. 2023 när budgetmötet i juni tog mer än 4 timmar. I år var det istället sammanträdet då det skulle beslutas om Engelska skolans vara eller inte vara som ”drog ut på tiden” mest.

Fullmäktigeledamöternas närvaro blev tråkigt nog lägre än 2023. Hela 13 av 41 ordinarie ledamöter var icke närvarande vid minst tre tillfällen (vilket motsvarar en närvaro på 70%). Detta kan jämföras med 2023 när det endast var sex ledamöter som hade en närvaro som var lägre än 75%. Antalet ledamöter med 100% närvaro sjönk också från 21 år 2023 till 16 år 2024.

Närvaron på partinivå såg ut såhär (2023 års siffror inom parentes):

Parti	Närvaro i %
M	90 (94)
SD	86 (91)
S	85 (90)
L	75 (89)
MP	75 (89)
V	67 (67)
C	65 (78)

Noterbart är alltså att MP och L är de två partier vars närvaro procentuellt sett sjunkit mest. I båda dessa fall handlar det om att det är en enskild ledamot som dragit ner statistiken och eftersom båda våra partier endast har två ledamöter blir det otroligt kännbart. Socialdemokraterna har t.ex. en ledamot som deltagit vid fyra av tio tillfällen, en som deltagit vid sex av tio och sammanlagt hela fem ledamöter med 80% närvaro eller lägre men eftersom de totalt har 14 ordinarie ledamöter så kompenseras dessa bortfall av övrigas goda närvarostatistik.

Närvaro nämnder

Förutom kommunfullmäktige finns det ett antal nämnder samt en kommunstyrelse (kallad KS) där politiker bereder ärenden och fattar beslut. Under första halvåret 2024 fanns det fyra övergripande nämnder (miljö- och byggnämnden som benämns MBN, utbildnings- och kulturnämnden som benämns UKN och socialnämnden som benämns SN). Andra halvåret av 2024 gjordes en omorganisation vilket innebar att MBN upplöstes och istället skapades två nya nämnder (samhällsbyggnadsnämnden som benämns SBN och jävsnämnden som benämns JN). Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om denna process. Miljöpartiet har dessvärre inga ledamöter representerade i dessa nämnder men räknar man in närvaron för nämnderna såg den totala närvaron för samtliga partier ut så här (2023 års siffror inom parentes):

Parti	Närvaro i %
M	91 (91)
SD	88 (87)
S	85 (87)
L	84 (83)
MP	75 (89)
V	74 (65)
C	74 (76)

Bryter vi ner dessa siffror ytterligare kan vi se i vilka nämnder som det varit högst respektive lägst närvaro (2023 års siffror):

Här har jag inte tagit med jävsnämnden eftersom de bara sammanträtt vid två tillfällen under året. Vänsterpartiet saknade representant i miljö- och byggnadsnämnden vilket förklarar varför det inte finns någon siffra där. När nämnden ombildades till samhällsbyggnadsnämnden så ökade man också antalet ledamöter från 9 till 13 vilket gjorde att V fick en plats. Jämfört med föregående år kan man tydligt se att just nämnda Vänsterpartiet ökat sitt deltagande markant i både kommunstyrelsen och socialnämnden även om sistnämnda fortsatt är den nämnd där man har lägst närvaro. Socialnämnden tycks även generellt bland andra partier vara den nämnd med sämst närvarostatistik (vilket det även var 2023). I andra änden av spektrat hittar vi utbildnings- och kulturnämnden och nybildade samhällsbyggnadsnämnden som de två nämnder med högst närvaro. Mest anmärkningsvärt är kanske att Centerpartiet fortsatt har en väldigt låg närvaro i kommunstyrelsen. Såväl 2023 som 2024 deltog deras ordinarie ledamot endast vid ungefär hälften av tillfällena.

Antal interpellationer, enkla frågor, motioner

Förutom aktivitet mätt i närvaro är det naturligtvis också intressant att titta på vilka partier som lämnar in flest motioner, interpellationer och enkla frågor för att framför allt få en bild av vilka oppositionspartier som är mest aktiva.

Parti	Antal interpellationer och enkla frågor	Antal motioner	Totalt
MP	4 (4)	7 (9)	11 (13)
S	6 (5)	3 (4)	9 (9)
V	5 (2)	1 (3)	6 (5)
SD	0 (1)	0 (4)	0 (5)

Den som minns förra årets sammanställning av antalet interpellationer, motioner och enkla frågor kanske kommer ihåg att Miljöpartiet var det klart mest aktiva partiet. Även för 2024 toppar MP listan men både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har lämnat in fler interpellationer och enkla frågor. Sverigedemokraterna, som själva påstår sig vara ett oppositionsparti, har inte lämnat in en enda motion, interpellation eller enkel fråga vilket återigen bekräftar att de inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret.

Detta var en kort summering av aktiviteterna i kommunfullmäktige år 2024. Redan på måndag, den 13 januari, är det dags för årets första kommunfullmäktige. Till dess hoppas jag att ni alla fortsatt har en bra start på det nya året!

Ridhus och filibustrar

november 13, 2024tobbesteen 2 kommentarer

I veckan ägde ännu ett spännande kommunfullmäktigemöte rum. Det valdes en ny oppositionsföreträdare och det togs beslut om den s.k. budgetventilen, men det ärende som vållade störst debatt var en motion om sociala upphandlingar som återremitterats och tröskats igenom i otaliga nämnder tidigare.

Är det ett generationsskifte på gång hos Socialdemokraterna?

Socialdemokraternas förstanamn inför valet och en av deras mest rutinerade företrädare, Katja Larsson, valde att avsäga sig posten som oppositionsföreträdare på förra kommunfullmäktige. Nu valdes en efterträdare och det blir Socialdemokraternas nuvarande ordförande Viktor Eriksson som tar över. Sundsvallsbördige Eriksson är relativt ny inom Burlövspolitiken och är inne på sin första hela mandatperiod. Att Socialdemokraterna gör ett skifte efter drygt halva mandatperioden får ses som ett långsiktigt och taktiskt val att skola in en yngre generation med sikte mot valet 2026.

Nytt ridhus (äntligen!) och budgetventiler

I Burlöv klubbas kommande års budget i juni varje år. För att kunna göra en budget görs då antaganden eller prognoser över t.ex. skatteintäkter, kommande statsbidrag och utgifter. I bästa fall överensstämmer prognoserna något sånär med det faktiska utfallet men det är förstås sällan (eller aldrig) det blir exakt som man tänkt. För att differensen inte ska bli för stor finns en möjlighet att korrigera budgeten i slutet på året och det är detta som kallas budgetventilen.

Det främsta syftet med budgetventilen är alltså att se till så att verksamheterna har tillräckligt med medel för att utföra sina uppdrag med kvalitet och utifrån uppsatta mål. Budgetventilen har däremot mer och mer kommit att användas för att göra extra satsningar som man inte ansåg sig ha råd med när man fastslog budgeten ett halvår tidigare. Det är problematiskt eftersom man då redan effektiviserat verksamheterna under året för att inte riskera en budget med underskott.

Ett exempel på en sådan investering är satsningen på ett nytt ridhus. Det nya ridhuset har varit ett långdraget ärende där man avsatt medel i olika omgångar för att förbättra möjligheterna för ryttarföreningen att bedriva en ändamålsenlig verksamhet[1]. Nu har ryttarföreningen själva tagit fram ett kostnadsförslag samt sökt medel från allmänna arvsfonden. Totalkostnaden för ett nytt ridhus (utöver det som tidigare investerats vid t.ex. rivning av det gamla ridhuset) är 20 miljoner och allmänna arvsfonden har gett ett positivt förhandsbesked om att medfinansiera halva kostnaden. Under förutsättning att ryttarföreningen lyckas säkra medfinansiering tog kommunfullmäktige nu beslut om att bevilja en investering på 10 miljoner.

*Kronetorps mölla och ridhusanläggningen. Foto: Burlövs ryttarförening*

I sak har jag inget emot att bevilja ryttarföreningen dessa miljoner med tanke på den situation de befinner sig i med otillräckliga förutsättningar. Det borde dock aldrig ha behövt gå så här långt. Burlövs kommun borde för länge sedan tagit ryttarföreningens larm på allvar och underhållit byggnaderna istället för att låta de förfalla. Man ska också komma ihåg att kommunen så sent som för två år sedan bedömde att ett nytt ridhus kostar 5 miljoner och nu landar vi i 20 miljoner. Och som sagt, den här investeringen borde inte komma i budgetventilen utan i den årliga budgetberedningen. Senfärdighet och paniklösningar har dock varit ett återkommande tema för nuvarande styre (lex inköp av nya datorer och markköp i Kronetorp)

En glädjande nyhet var dock att man nu tar bort investeringsanslaget på 40 mnkr för nya fotbollsplaner på Kronetorpsområdet. En investering jag kritiserat i ett tidigare inlägg eftersom man ändå investerar i nya konstgräsplaner på Arlövs IP redan nästa år.

Återremisser och politiskt hantverk (eller hur man INTE bekämpar arbetslöshet)

För drygt två år sedan lämnade jag in en motion om att kommunen bör införa s.k. sociala upphandlingar med sysselsättningskrav. Sedan dess har ärendet närmast levt ett eget liv och skickats mellan nämnder och fullmäktige i omgångar. Trots att budgetventilen var på agendan var det denna motion som stal mest fokus och det hela slutade med att den blev återremitterad för tredje gången(!). Men vi tar det från början. För det första, vad handlar den här motionen om?

När man genomför en offentlig upphandling är det, lite förenklat, den leverantör som erbjuder lägsta pris som vinner kontraktet. För att säkerställa att de som erbjuder lägsta bud också levererar en bra produkt eller tjänst är det därför viktigt att kommunen ställer krav som motsvarar de förväntningar man har på produkten eller tjänsten. Det är inte en helt enkel konst. Sociala upphandlingar är ett samlingsbegrepp för upphandlingar där man ställer olika krav på att vinnande företag arbetar med social hållbarhet. Det kan t.ex. handla om att man i upphandlingen har krav på arbetsmiljön för de anställda, att de ska arbeta för jämställdhet eller använder sig av ansvarsfulla leveranskedjor. Men det kan också, som i det här fallet, handla om att man inför sysselsättningskrav, dvs att vinnande anbud måste erbjuda jobb eller praktikplatser åt t.ex. människor som står långt utanför arbetsmarknaden.

*Bild ur video om sociala upphandlingar med sysselsättningskrav från Upphandlingsmyndigheten*

Så vad har hänt i ärendet?

Efter att motionen lämnades in i december 2022 skickades den på remiss till socialnämnden. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), ställde sig positiva till motionen. Kommunledningsförvaltningen gavs då tillfälle att yttra sig inför beredning i kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen ställde sig också positiva till motionen varpå även kommunstyrelsen ställde sig bakom den. Därefter skickades den för debatt och beslut i kommunfullmäktige. På kommunfullmäktige bestämmer sig Sverigedemokraten Laszlo Pataki för att gå upp och yrka avslag med argumentet ”jag tror inte på det här”. På sittande möte har då helt plötsligt Mia Eldh-Holmqvist ändrat åsikt och yrkar nu på återremiss eftersom det framkommit nya fakta (läs: Pataki har sagt vad han tror och tycker). Ärendet återremitteras på s.k. majoritetsåterremiss till socialnämnden för att de ska utreda dessa ”nya fakta”. Vad, exakt, de här nya fakta var för någonting (förutom då Patakis egna åsikter) hade man dock ganska svårt att motivera och redogöra för.

Nåväl, när den återigen landade hos socialnämnden i mars i år kommer tjänstemännen i sin beredning ännu en gång fram till att ”…upphandlingar med sysselsättningskrav innebär stor samhällsnytta.” och att ”Socialförvaltningen ser positivt på att sysselsättningsfrämjande villkor kan ställas i de fall där det bedöms lämpligt”. Socialnämnden beslutar då, igen, att ställa sig bakom motionen och såväl kommunledningsförvaltningen som kommunstyrelsens arbetsutskott bestämmer sig för andra gången att stödja motionen.

Men sista ordet var tydligen inte sagt! När ärendet är uppe för beslut i kommunstyrelsen föreslår nu kommunstyrelsens ordförande, Sara Vestering (M), att motionen ska återremitteras till socialnämnden för vidare utredning. När ärendet nu, för tredje gången(!), behandlas i socialnämnden har en majoritet av politikerna, inklusive ordförande Eldh-Holmqvist, bytt fot och föreslår plötsligt avslag. Tjänstemännen på socialförvaltningen är dock fortsatt positiva till införandet av sociala upphandlingar. När den så når kommunstyrelsen (även där för tredje gången) har man kommit fram till att man inte vill stödja motionen längre och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.

Och med det borde väl allt ändå vara sagt och gjort? Knappast! Efter en lång debatt i måndagens kommunfullmäktige valde Socialdemokraternas nya ordförande, Viktor Eriksson, att yrka på att ärendet ska återremitteras för att utreda vilka ekonomiska vinster och kostnader ett införande skulle innebära. Ett av argumenten från styrets (alliansen + SD) sida är nämligen att ett införande skulle innebära att vi får dyrare upphandlingar men det saknas helt siffror på att så är fallet. Återremissen gick denna gång igenom som en minoritetsåterremiss och kommer därför, för fjärde gången (!), utredas vilket måste vara något slags rekord. Politik är spännande nästan jämnt!

[1] Akuta risker och problem för ryttarföreningens ridhus – Burlövs Nyheter, Beskedet: Ridsugna i Burlöv kan få nytt tillhåll, Nytt ridhus i Burlöv får fem miljoner – men klubben tycker inte det räcker till

Flygskam och att köpa grisen i säcken (Rapport från fullmäktige 30 september)

oktober 2, 2024tobbesteen 1 kommentar

Det blev en lång kväll i kommunhuset i måndags när fullmäktigeledamöter först bjöds på ett föredrag om AI och därefter hade möte med förhållandevis mycket debatt och diskussioner. Det var varumärkesstrategen och filmvetaren Michael Nilsson från företaget Manifesto som höll i föreläsningen och anledningen var att Burlöv påbörjat ett arbete med att ta fram en ny digitaliseringsstrategi. Intressant men inte så mycket som var nytt under solen.

Ändamålsenliga datorer och dåliga inköpsbeslut

I lördags publicerade Sydsvenskan en insändare där jag kritiserade styret för att de väljer att köpa dyra och icke ändamålsenliga datorer till skolorna. Under måndagens kommunfullmäktige var det dags att debattera och fatta beslut i ärendet. Grejen är att idag använder skolorna iPads med touchskärm som sitt digitala verktyg. Under hösten kommer dock Skolverket gå över till digitala nationella prov och i samband med det ställer man då vissa minimikrav på de enheter som används för att göra proven. Kraven handlar bland annat om skärmstorlek och att man ska ha tillgång till tangentbord. Det tvingar Burlöv till att köpa ny digital utrustning eftersom iPads med touchskärm inte når upp till de här kraven.

Man hade alltså inte behövt köpa in ny utrustning om inte den nuvarande tekniken varit undermålig. Yrvaket måste man nu gå med mössan i hand och låna drygt fyra miljoner eftersom inköpet inte var budgeterat. Och man väljer i det läget att fortsätta köpa iPads (fast med tangentbord) till årskurs 6 och MacBook till årskurs 9 (det är dessa två årskurser som kommer skriva nationella prov nu).

I det sammanhanget är det värt att påminna sig om att en iPad med tangentbord kostar 5462:- (ungefär dubbelt så mycket som motsvarande Chromebook eller PC) och en MacBook är nästan fyra gånger dyrare än likvärdig Chromebook/PC (11597:-/st). Det betyder att för samma summa som vi nu köper digital utrustning till åk 6 och åk 9 hade vi kunnat köpa likvärdig utrustning till årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9.

Det främsta argumentet från utbildnings- och kulturförvaltningens sida till varför man envisas med att fortsätta köpa in dyra Macdatorer tycks vara att det är smidigt att fortsätta använda samma operativsystem. Med andra ord, eftersom vi en gång i tiden köpte grisen i säcken är vi nu fast och det blir för krångligt att byta till något som skulle vara både billigare och mer ändamålsenligt.

Ett annat argument har varit att livslängden och andrahandsvärdet på en MacBook är betydligt högre än Chromebook eller PC (livslängden bedöms vara 5-6 år för MacBook jämfört med 3 år för en Chromebook). Uppgifter om livslängd och andrahandsvärde är dock helt baserade på vad leverantören påstår. En leverantör som har ett egenintresse av att sälja det dyraste alternativet. Kommunledningsförvaltningen bedömer tvärtom andrahandsvärdet som tveksamt och konstaterar i sitt remissvar att eventuell livslängd i stor utsträckning handlar om hur man hanterar datorerna.

Sammanfattningsvis har jag svårt att förstå styrets och utbildnings- och kulturförvaltningens val av Macdatorer både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och utifrån ändamålsenlighet/användarvänlighet.

Motion, motion, motion

På dagordning fanns fem motioner varav jag stod bakom inte mindre än fyra av dessa. En av motionerna handlade om att digitalisera kommunfullmäktige genom att införa webbsändningar och ett digitalt voteringssystem. När ärendet behandlades yrkade vi på återremiss och eftersom både S och V ställde sig bakom kommer ärendet nu skickas tillbaka för ny beredning. Vi får helt enkelt anledning att återkomma till det här vid senare tillfälle.

En annan motion handlade om att införa ett gemensamt hyrcykelsystem för Malmö, Lund, Staffanstorp och Burlöv. Malmö och Lund har redan idag egna hyrcyklar som kan användas inom respektive innerstad. Eftersom det är två olika system går det dessvärre inte att cykla från en stad till en annan. Ett gemensamt system hade således underlättat för människor att cykla på ett snabbt och smidigt sätt över kommungränserna. Eller gjort det möjligt att cykla till tåg-/busstationen i en stad, åka till en annan och sedan fortsätta på cykel utan att behöva släpa med sig den på tåget eller bussen.

På lång sikt är tanken att hela Skåne ska inbegripas i samma system liknande det som man har i Nederländerna kallat OV-fiets. Där är det deras nationella tågoperatör som äger systemet och som har installerat cykelstationer vid järnvägsstationerna runt om i landet. Medlemskapet är gratis om man köper ett tågkort. Smart. Tyvärr blir detta inte verklighet då en majoritet i fullmäktige röstade ned förslaget.

*OV fiets (ett nationellt hyrcykelsystem i Nederländerna). Bild: Willem_90 – Own work, CC0*

Den enda motion som antogs var förstås en motion som Sverigedemokraten Laszlo Pataki lämnat in. Jag skriver ”förstås” för det är uppenbart att de styrande partierna sitter i knät på SD och inställsamt ställer sig bakom allt de gör. Pataki vurmar för s.k. ”särbegåvade” elever och ville att skolorna ska upprätta både handlingsplaner och erbjuda seminarier för skolans personal så att de blir bättre på att fånga upp och stimulera dessa barn. Man kan tycka att det finns en god intention här och det är dumt att raljera men motionen är problematisk.

För det första är skolan enligt skollagen skyldig att arbeta för att alla elever ska nå sin fulla potential. Där föreskrivs bl.a. att ”[e]lever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling”. Det betyder att om Burlövs skolor inte redan arbetar med den här elevgruppen eller för att alla elever ska nå så långt som möjligt så följer de inte skollagen och borde rimligen få anmärkningar från Skolinspektionen. Det framgår inte i underlaget att så är fallet.

För det andra är det viktigt att förstå att man som lärare arbetar med individer och inte kategorier. Inom gruppen ”särbegåvade” elever finns alla möjliga typer av individer. Det betyder att två elever som kategoriseras som ”särbegåvade” inte nödvändigtvis behöver samma stöd utan kan, precis som ”normalbegåvade”, behöva utmanas på olika sätt. Att ta fram ett stödmaterial och handlingsplan som gäller för alla blir därmed tämligen uddlöst.

För det tredje är skolan och pedagoger generellt väldigt duktiga på att fånga upp individer eftersom det är en del av deras yrkeskompetens. När vi begär av skolan att lärarna ska upprätta handlingsplaner, tvingar de till redogörelser och att gå på seminarier så betyder det att vi tar deras tid från annat. Det är skolan som är bäst på att bedöma vad de behöver utveckla och politiker ska vara väldigt försiktiga med att detaljstyra verksamheten.

Mitt sistnämnda argument höll Pataki inte alls med om utan menade tvärtom att lärare är jättedåliga på fånga upp och stimulera elever till att nå längre. Det tycker jag säger det mesta om hans syn på Sveriges lärarkår.

Jag flyger när och hur jag vill

Slutligen måste jag också kommentera ett par av de interpellationer som ställdes under kvällen.

Om vi börjar med det något mer positiva så hade Vänsterpartiets Andreas Bexell lämnat in en interpellation om Kronetorpsstaden. Han undrade helt enkelt hur Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), såg på utvecklingen av området.

Svaret var välformulerat och lyfte framför allt upp den nyinrättade modellen BID (Boende, Integration och Dialog) som bl.a. Sydsvenskan tidigare rapporterat om. Tanken är att alla aktörer som verkar i området (fastighetsägare, boende, företag etc.) samt kommunen gemensamt går samman i en förening liknande en bostadsrättsförening. Samtliga aktörer betalar en medlemsavgift och istället för att kommunen som ensam aktör förväntas förbättra området kan alla känna ett gemensamt ansvar för att förbättra och utveckla området. Ett lovvärt initiativ.

*Flygbild över Kronetorpsstaden. Bild: Hussein El-Alawi*

En annan interpellation var riktad mot kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M) och handlade om de förvånansvärt många flygresor till Stockholm som politiker och tjänstepersoner företagit under föregående år.

Bakgrunden är att en annan av mina motioner togs upp för beslut i somras där jag krävde att kommunen införde en resepolicy för tjänstemän och politiker. Det framkom då att det sedan tidigare fanns riktlinjer för resor i tjänsten men att dessa enbart gällde för anställda i kommunen och inte för förtroendevalda politiker. I den utredningen kom det också fram att det gjordes totalt 48 flygresor till Stockholm under föregående år. Eftersom riktlinjerna är tydliga med att man ska välja tåg före flyg och att färdsätt ska kunna motiveras utifrån tidsvinst, miljöpåverkan och/eller ekonomi tyckte jag det var märkligt att man ändå gjort så många flygresor till Stockholm. Jag ville också veta varför kommunstyrelsens ordförande tycker att riktlinjerna ska omfatta hemtjänstpersonal, lärare eller andra som jobbar inom kommunen men inte gälla för henne. Svaret? Sara Vestering anser inte att hon behöver omfattas av riktlinjerna för hon flyger ju ändå inte så mycket och de få gånger hon väljer att flyga så är det hennes rättighet att göra det. Hon flyger när och hur hon vill och så är det med det. Flygskam fungerar som bekant bara på de som har någon skam i kroppen.

Det här var några av de ärenden som var uppe för debatt. Protokoll och dagordningen i sin helhet hittar man på kommunens hemsida. Adios amigos!

Omorganisation, huh, yeah! What is it good for? Absolutely nothing!

juni 28, 2024tobbesteen 1 kommentar

Kommunstyrelsen och politiker från de styrande partierna har under våren bestämt sig för att man vill genomföra en större omorganisation inom stadsbyggnadsområdet.

I dagsläget är stadsbyggnadsfrågor uppdelat i tre olika avdelningar (miljö- och byggavdelningen, tekniska avdelningen och tillväxtavdelningen) och organiserat under en och samma förvaltning (kommunledningsförvaltningen) under ledning av kommundirektören. Förutom stadsbyggnadsfrågor så sorterar även bl.a. ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen och HR under kommunledningsförvaltningen så det är en tung förvaltning som hanterar en stor mängd olika frågor. Den politiska ledningen för kommunledningsförvaltningens olika avdelningar utgörs av kommunstyrelsen med ett undantag. Miljö- och byggavdelningens politiska ledning utgörs av en särskild nämnd kallad just miljö- och byggnämnden. Anledningen till det är för att förhindra eventuella jävsituationer. Miljö- och byggnämnden hanterar nämligen kommunens tillsyn av hälsoskydd, miljöskydd, livsmedel och smittskydd samt även bygglovsärenden, bygganmälan, brandskyddskontroll, sotning etc. I detta ingår att man också utövar tillsyn över kommunens egna verksamheter och då behöver kommunen ha en oberoende instans som tar de besluten. Enligt kommunallagen (6 kap. 28 §) får nämligen inte en politiker fatta beslut som rör tillsyn över kommunal verksamhet om hen själv är knuten till verksamheten eftersom hen då anses jävig. T.ex. kan alltså inte en politiker som är ledamot i utbildnings- och kulturnämnden fatta beslut om att godkänna livsmedelshanteringen i skolköken och en politiker vars nämnd tänker göra en utbyggnad av egna lokaler kan inte samtidigt bevilja bygglovet. På samma sätt får inte en kommun både bedriva en viss verksamhet och ha tillsyn över den inom en och samma nämnd.

*Organisationsskiss (den nuvarande politiska organisation)*

Den nya omorganisationen innebär att man tänker bryta loss ”stadsbyggnadsavdelningarna” och samla de under en ny förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen. Huvudargumentet tycks framför allt vara att samarbetet mellan avdelningarna förväntas öka om man samlar dessa frågor under en förvaltning och går från att arbeta i ”…stuprör till en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess”. Ett annat argument har varit att man önskar avlasta kommundirektören genom inrättandet av en ny förvaltningschef. Problemet är bara att miljö- och byggavdelningen fortsatt måste vara oberoende och fri från påverkan från de andra avdelningarna eftersom det annars föreligger risk för jäv. ”Stupröret” försvinner alltså inte.

*Organisationsskiss (den politiska organisationen efter 1 september)*

Det här får också konsekvenser på den politiska nivån eftersom man där tänker att man på samma sätt vill samla frågorna i en nyinrättad samhällsbyggnadsnämnd och avveckla såväl miljö- och byggnämnden som tekniska utskottet och planutskottet. Problemet är ju då att det fortsatt kommer finnas ärenden där kommunen är sakägare och därför behöver ha ett oberoende organ som utövar och beslutar om tillsyn i de frågorna. Lösningen blir att även införa en jävsnämnd som bara har till uppgift att handlägga de ärenden där det föreligger jäv medan resten hanteras av samhällsbyggnadsnämnden. Det betyder t.ex. att jävsnämnden kan få till uppgift att godkänna livsmedelshanteringen i de kommunala skolköken medan samhällsbyggnadsnämnden får till uppgift att godkänna livsmedelshanteringen för friskolorna. Så istället för att vi har en och samma nämnd som hanterar båda dessa ärenden (som vi har idag) så ska två olika nämnder förväntas ha specialistkunskaper i samma typ av ärenden.

På senaste kommunfullmäktige var ärendet uppe för beslut och resultatet blev att styret (med stöd av SD) fick igenom att vi från och med 1 september kommer inrätta en ny samhällsbyggnadsförvaltning med tillhörande samhällsbyggnadsnämnd och jävsnämnd samt att miljö- och byggnämnden går i graven. Återstår att se om det är fisk eller fågel.

En nyhetsuppdatering med extra allt

april 28, 2024tobbesteen Lämna en kommentar

Nu var det länge sedan jag skrev här på bloggen men det beror definitivt inte på att det varit stiltje i politiken. Tvärtom. Det har varit så mycket som hänt att jag helt enkelt inte haft tid att sitta ner och sammanfatta mina tankar. Sedan jag skrev här sist har vi haft årsmöte både för distriktet (Miljöpartiet i Skåne) och lokalavdelningen (MP Burlöv), två kommunfullmäktigemöten, två kampanjtillfällen med konceptet Möt Burlövs politiker i Burlöv Center, EU-val kickoff inkl. Grön inspirationsdag för MP Skåne och som grädde på moset en samtalskväll med Ung i Burlöv där ungdomar fick chansen att träffa oss politiker. Var ska vi börja? Ja, vi kan kanske börja med att återknyta till ett ärende som jag skrev om för drygt två månader sedan: Silon vid ICA.

Silo i Åkarp (igen)

Om du är en flitig bloggläsare (och det är du väl? 😊) kommer du kanske ihåg att jag i mitt förrförra inlägg tog upp en interpellation jag skickade in angående planerna för silon vid ICA i Åkarp. Efter att kommunstyrelsens ordförande (kso) svarade mig att det pågår någon form av utredning om silofastigheten tog jag kontakt med VA-syd direkt för att kolla när man kan förvänta sig att denna är klar. VA-syd svarade då följande: Anläggningen består av ett vattenverk med tillhörande produktionsbrunn och observationsbrunn. Sweco genomförde en utredning 2005 där man klassificerade vattnet som ”otillräcklig vattenkvalitet” och att det ej kan utgöra reservvatten. Därefter togs beslut om att avveckla vattenverket som inte varit i drift sedan tidigt 90-tal. 2011 tar VA-syd över men anläggningen har från deras sida ”aldrig varit av intresse från ett dricksvattenperspektiv”. Inte heller har VA-syd haft för avsikt att hålla kvar byggnaden vilket bekräftas av att anläggningen inte ens varit uppe i dokumentationen för projektet ”Vattentäkters framtid” (där man kartlade samtliga gamla vattentäkter och anläggningar som inte längre används inom VA syds intresseområde). Projektet ”Vattentäkters framtid” slutrapporterades i mars 2022 och sedan dess har det inte funnits någon pågående eller tilltänkt framtida utredning kring anläggningen utan kommunen är fri att göra vad den vill med marken och byggnaden. Det här fick mig då att ställa en ny fråga till kso där jag ville veta varför hon påstår att det pågår en utredning medan VA-syd säger att det inte alls finns någon sådan plan och på kommunfullmäktige i mars fick jag ett skriftligt svar. Det korta svaret var att KOMMUNEN håller på att ta fram en vattentjänstplan som beräknas vara färdig vid årsskiftet och att man inte vill uttala sig om vad man tänker göra med platsen förrän den planen är framtagen. Notera att det alltså inte är VA-syd som gör en utredning (som kso hävdade först) utan kommunen själv och nu har vi plötsligt och lustigt fått en tidsram dessutom! Så när väl vattentjänstplanen är framtagen (januari 2025) hoppas jag att kso vill berätta lite mer om sina planer för området.

Rapport från fullmäktige 2024-04-22

I måndags var det kommunfullmäktigemöte och då godkändes bland annat kommunens årsredovisning för 2023. Trots allt prat om svåra tider kan man konstatera att 2023 i slutändan blev ett otroligt starkt ekonomiskt år. Det ekonomiska resultatet uppgick till +87,5 mnkr och även om man räknar bort s.k. jämförelsestörande poster (alltså budgetposter som ses som extraordinära och som normalt sett inte förekommer) uppgår resultatet till +28,9 mnkr. Detta trots att befolkningen faktiskt minskade (!) med 0,2% (48 invånare). Det är drygt 20 mnkr mer än man prognostiserade för när man tog beslut om budgeten så sent som i juni förra året. Att Burlöv gör stora plusresultat hör dock inte till ovanligheterna och det är också ganska vanligt att prognoserna ser betydligt dystrare ut än bokslutet. Går vi t.ex. tillbaka och tittar på prognosen för 2022 ser vi att man då prognostiserade för +77,5 mnkr medan bokslutet även då visade på drygt 20 mnkr mer (+97,4 mnkr exkl. jämförelsestörande poster). De senaste 8 åren har Burlöv gått mer än 45 mnkr plus sex av dessa år. Kom ihåg det här till nästa år för ni kommer få höra styrets politiker prata om hur kärvt det är och att vi inte har pengar till några satsningar. Ja, 2024 kommer sannolikt bli ett tuffare år och man ska ha med sig att kommunens låneskuld har ökat dramatiskt de senaste åren (framför allt p.g.a. köpet av mark i Kronetorp) men jag blir inte förvånad om man ändå på något magiskt sätt lyckas göra en större vinst än man tänkt.

En annan glädjande punkt på dagordningen var beslutet att ingå vänortssamarbete eller partnerskap med en ukrainsk kommun. För ovanlighetens skull var samtliga partier eniga vilket sänder en viktig signal till Ukraina och omvärlden. Syftet är förstås att visa stöd för Ukrainas kamp för frihet och självständighet men det är på inga sätt ett ensidigt partnerskap utan Burlöv har också mycket att lära vad gäller t.ex. frågor kring krisberedskap. Kommunen som vi tecknat avtal med heter Pervomaiskyi och ligger söder om Kharkiv. Det är en järnvägsort som grundades i och med att man anlade järnväg mellan Kharkiv och Sevastopol på Krim 1869. Den är befolkningsmässigt något större än Burlöv med strax under 30 000 invånare och precis som Burlöv tycks det vara en industriort där jordbruks- och livsmedelsproduktion utgör en stor del av ekonomin. Kul och viktigt initiativ!

Möt Burlövs politiker och möte med Ung i Burlöv

Konceptet ”Möt Burlövs politiker” på Burlöv Center rullar på med ett något förändrat upplägg. Istället för att varje parti ansvarar för en helg så har vi ett antal tillfällen under våren och hösten där politiker från samtliga partier finns tillgängliga för att träffa väljarna tillsammans med tjänstepersoner från kommunen. Varje tillfälle har också ett särskilt tema. Hittills har vi haft två träffar, den 25 mars och 25 april. Vid första tillfället var temat ”Översiktsplanen 2045” och trygghetsfrågor, vid det andra handlade det om vård och omsorg och medborgarservice/tillgänglighet. Nu följer två tillfällen med tema EU inför stundande EU-val (23 maj och 1 juni) så passa på och kom och säg hej, vem vet, det kanske dyker upp en och annan EU-kandidat?

För lite mer än en vecka sedan träffade vi politiker också våra unga väljare i ett panelsamtal på Dalslundskolan i Åkarp. Syftet var att ungdomar i Burlöv skulle få chansen att möta och ställa frågor till oss politiker om saker som berör dem. Det blev ett trevligt möte och jag tar med mig flera kloka inlägg från ungdomarna. Bl.a. kom frågan om ny fritidsgård i Åkarp upp och kommunstyrelsens ordförande lovade att verka för att det gamla stationshuset ska kunna användas för det ändamålet inom en inte alltför avlägsen framtid. Efter panelsamtalet passade jag på att prata lite enskilt med några ungdomar och då lyftes ett förslag som jag nappade på direkt. Man önskade att vi politiker inrättade någon form av ungdomsråd för att få fler engagerade och spontant tycker jag det låter som en jättebra idé.

Årsmöten

Vi har också haft årsmöte både för distriktet och för vår lokalavdelning. På båda årsmötena valdes nya styrelser och andra interna poster. I vår lokalavdelning, MP Burlöv, har vi nu valt att utöka vår styrelse till fem ordinarie ledamöter istället för tre och förhoppningsvis innebär det att fler ges möjlighet att engagera sig vilket lär behövas inför stundande EU-val. Till ordförande för distriktet gjordes ett nyval där Ulf Holm från Lund, tidigare riksdagsledamot, valdes att efterträda Johan Ingvarson från Höganäs och lokalt blev jag omvald till ordförande för MP Burlöv.

Grön inspirationsdag och språkrörsval

Avslutningsvis ytterligare två väldigt positiva händelser. Varje år arrangerar MP Skåne en s.k. Grön inspirationsdag där man får möjlighet att under en heldag se och lyssna till olika gröna toppolitiker och samhällsdebattörer som en slags kick-start för verksamhetsåret. I år blev det till en EU-val kick off och samtliga arrangemang under dagen tog avstamp i olika EU-relaterade frågor. Vi fick bl.a. chansen att se och träffa tre av våra fem toppkandidater till EU-valet (Emma Nohrén, Magnus P. Wåhlin och Pär Holmgren) och dessutom nuvarande EU-parlamentarikern Jakop Dalunde, riksdagsledamoten Rebecka Le Moine och språkröret Daniel Helldén. Som lök på laxen fick jag äran att agera moderator för ett avslutande panelsamtal om EU:s framtid med Pär Holmgren, Mätta Ivarsson (gruppledare för MP i region Skåne) och Inge Eriksson (universitetsadjunkt på Malmö universitets program för Europastudier). En dag av absolut högsta klass och i min mening är Grön inspirationsdag, jämte kongressen, det absolut roligaste man kan vara med om som grön politiker.

*En djupt koncentrerad (bekymrad?) panel och en nervös moderator 🙂*

Som om inte allt detta vore nog valde vi också alldeles nyss ett nytt språkrör. Valet var mest en formsak eftersom det bara fanns en kvarvarande kandidat men oavsett är det skönt att äntligen ha en språkrörsduo på plats igen. Grattis Amanda Lind!

	Fruktsallad och Mjäl… om K-O-N-G-R-E-S-S!
	Fruktsallad och Mjäl… om Ridhus och filibustrar
	Stor framgång för MP… om Ett litet förslag om Åkarps…
	Stor framgång för MP… om Ridhus och filibustrar
	Stor framgång för MP… om Är politikerna i Burlöv köpta…

Tobias Steen (MP)

Din röst för ett hållbart Burlöv!

Kategori Demokrati