En nyhetsuppdatering med extra allt

Nu var det länge sedan jag skrev här på bloggen men det beror definitivt inte på att det varit stiltje i politiken. Tvärtom. Det har varit så mycket som hänt att jag helt enkelt inte haft tid att sitta ner och sammanfatta mina tankar. Sedan jag skrev här sist har vi haft årsmöte både för distriktet (Miljöpartiet i Skåne) och lokalavdelningen (MP Burlöv), två kommunfullmäktigemöten, två kampanjtillfällen med konceptet Möt Burlövs politiker i Burlöv Center, EU-val kickoff inkl. Grön inspirationsdag för MP Skåne och som grädde på moset en samtalskväll med Ung i Burlöv där ungdomar fick chansen att träffa oss politiker. Var ska vi börja? Ja, vi kan kanske börja med att återknyta till ett ärende som jag skrev om för drygt två månader sedan: Silon vid ICA.

Silo i Åkarp (igen)

Om du är en flitig bloggläsare (och det är du väl? 😊) kommer du kanske ihåg att jag i mitt förrförra inlägg tog upp en interpellation jag skickade in angående planerna för silon vid ICA i Åkarp. Efter att kommunstyrelsens ordförande (kso) svarade mig att det pågår någon form av utredning om silofastigheten tog jag kontakt med VA-syd direkt för att kolla när man kan förvänta sig att denna är klar. VA-syd svarade då följande: Anläggningen består av ett vattenverk med tillhörande produktionsbrunn och observationsbrunn. Sweco genomförde en utredning 2005 där man klassificerade vattnet som ”otillräcklig vattenkvalitet” och att det ej kan utgöra reservvatten. Därefter togs beslut om att avveckla vattenverket som inte varit i drift sedan tidigt 90-tal. 2011 tar VA-syd över men anläggningen har från deras sida ”aldrig varit av intresse från ett dricksvattenperspektiv”. Inte heller har VA-syd haft för avsikt att hålla kvar byggnaden vilket bekräftas av att anläggningen inte ens varit uppe i dokumentationen för projektet ”Vattentäkters framtid” (där man kartlade samtliga gamla vattentäkter och anläggningar som inte längre används inom VA syds intresseområde). Projektet ”Vattentäkters framtid” slutrapporterades i mars 2022 och sedan dess har det inte funnits någon pågående eller tilltänkt framtida utredning kring anläggningen utan kommunen är fri att göra vad den vill med marken och byggnaden. Det här fick mig då att ställa en ny fråga till kso där jag ville veta varför hon påstår att det pågår en utredning medan VA-syd säger att det inte alls finns någon sådan plan och på kommunfullmäktige i mars fick jag ett skriftligt svar. Det korta svaret var att KOMMUNEN håller på att ta fram en vattentjänstplan som beräknas vara färdig vid årsskiftet och att man inte vill uttala sig om vad man tänker göra med platsen förrän den planen är framtagen. Notera att det alltså inte är VA-syd som gör en utredning (som kso hävdade först) utan kommunen själv och nu har vi plötsligt och lustigt fått en tidsram dessutom! Så när väl vattentjänstplanen är framtagen (januari 2025) hoppas jag att kso vill berätta lite mer om sina planer för området.

Rapport från fullmäktige 2024-04-22

I måndags var det kommunfullmäktigemöte och då godkändes bland annat kommunens årsredovisning för 2023. Trots allt prat om svåra tider kan man konstatera att 2023 i slutändan blev ett otroligt starkt ekonomiskt år. Det ekonomiska resultatet uppgick till +87,5 mnkr och även om man räknar bort s.k. jämförelsestörande poster (alltså budgetposter som ses som extraordinära och som normalt sett inte förekommer) uppgår resultatet till +28,9 mnkr. Detta trots att befolkningen faktiskt minskade (!) med 0,2% (48 invånare). Det är drygt 20 mnkr mer än man prognostiserade för när man tog beslut om budgeten så sent som i juni förra året. Att Burlöv gör stora plusresultat hör dock inte till ovanligheterna och det är också ganska vanligt att prognoserna ser betydligt dystrare ut än bokslutet. Går vi t.ex. tillbaka och tittar på prognosen för 2022  ser vi att man då prognostiserade för +77,5 mnkr medan bokslutet även då visade på drygt 20 mnkr mer (+97,4 mnkr exkl. jämförelsestörande poster). De senaste 8 åren har Burlöv gått mer än 45 mnkr plus sex av dessa år. Kom ihåg det här till nästa år för ni kommer få höra styrets politiker prata om hur kärvt det är och att vi inte har pengar till några satsningar. Ja, 2024 kommer sannolikt bli ett tuffare år och man ska ha med sig att kommunens låneskuld har ökat dramatiskt de senaste åren (framför allt p.g.a. köpet av mark i Kronetorp) men jag blir inte förvånad om man ändå på något magiskt sätt lyckas göra en större vinst än man tänkt.

En annan glädjande punkt på dagordningen var beslutet att ingå vänortssamarbete eller partnerskap med en ukrainsk kommun. För ovanlighetens skull var samtliga partier eniga vilket sänder en viktig signal till Ukraina och omvärlden. Syftet är förstås att visa stöd för Ukrainas kamp för frihet och självständighet men det är på inga sätt ett ensidigt partnerskap utan Burlöv har också mycket att lära vad gäller t.ex. frågor kring krisberedskap. Kommunen som vi tecknat avtal med heter Pervomaiskyi och ligger söder om Kharkiv. Det är en järnvägsort som grundades i och med att man anlade järnväg mellan Kharkiv och Sevastopol på Krim 1869. Den är befolkningsmässigt något större än Burlöv med strax under 30 000 invånare och precis som Burlöv tycks det vara en industriort där jordbruks- och livsmedelsproduktion utgör en stor del av ekonomin. Kul och viktigt initiativ!

Möt Burlövs politiker och möte med Ung i Burlöv

Konceptet ”Möt Burlövs politiker” på Burlöv Center rullar på med ett något förändrat upplägg. Istället för att varje parti ansvarar för en helg så har vi ett antal tillfällen under våren och hösten där politiker från samtliga partier finns tillgängliga för att träffa väljarna tillsammans med tjänstepersoner från kommunen. Varje tillfälle har också ett särskilt tema. Hittills har vi haft två träffar, den 25 mars och 25 april. Vid första tillfället var temat ”Översiktsplanen 2045” och trygghetsfrågor, vid det andra handlade det om vård och omsorg och medborgarservice/tillgänglighet. Nu följer två tillfällen med tema EU inför stundande EU-val (23 maj och 1 juni) så passa på och kom och säg hej, vem vet, det kanske dyker upp en och annan EU-kandidat?

För lite mer än en vecka sedan träffade vi politiker också våra unga väljare i ett panelsamtal på Dalslundskolan i Åkarp. Syftet var att ungdomar i Burlöv skulle få chansen att möta och ställa frågor till oss politiker om saker som berör dem. Det blev ett trevligt möte och jag tar med mig flera kloka inlägg från ungdomarna. Bl.a. kom frågan om ny fritidsgård i Åkarp upp och kommunstyrelsens ordförande lovade att verka för att det gamla stationshuset ska kunna användas för det ändamålet inom en inte alltför avlägsen framtid. Efter panelsamtalet passade jag på att prata lite enskilt med några ungdomar och då lyftes ett förslag som jag nappade på direkt. Man önskade att vi politiker inrättade någon form av ungdomsråd för att få fler engagerade och spontant tycker jag det låter som en jättebra idé.

Bild: Burlövs kommun

Årsmöten

Vi har också haft årsmöte både för distriktet och för vår lokalavdelning. På båda årsmötena valdes nya styrelser och andra interna poster. I vår lokalavdelning, MP Burlöv, har vi nu valt att utöka vår styrelse till fem ordinarie ledamöter istället för tre och förhoppningsvis innebär det att fler ges möjlighet att engagera sig vilket lär behövas inför stundande EU-val. Till ordförande för distriktet gjordes ett nyval där Ulf Holm från Lund, tidigare riksdagsledamot, valdes att efterträda Johan Ingvarson från Höganäs och lokalt blev jag omvald till ordförande för MP Burlöv.

Grön inspirationsdag och språkrörsval

Avslutningsvis ytterligare två väldigt positiva händelser. Varje år arrangerar MP Skåne en s.k. Grön inspirationsdag där man får möjlighet att under en heldag se och lyssna till olika gröna toppolitiker och samhällsdebattörer som en slags kick-start för verksamhetsåret. I år blev det till en EU-val kick off och samtliga arrangemang under dagen tog avstamp i olika EU-relaterade frågor. Vi fick bl.a. chansen att se och träffa tre av våra fem toppkandidater till EU-valet (Emma Nohrén, Magnus P. Wåhlin och Pär Holmgren) och dessutom nuvarande EU-parlamentarikern Jakop Dalunde, riksdagsledamoten Rebecka Le Moine och språkröret Daniel Helldén. Som lök på laxen fick jag äran att agera moderator för ett avslutande panelsamtal om EU:s framtid med Pär Holmgren, Mätta Ivarsson (gruppledare för MP i region Skåne) och Inge Eriksson (universitetsadjunkt på Malmö universitets program för Europastudier). En dag av absolut högsta klass och i min mening är Grön inspirationsdag, jämte kongressen, det absolut roligaste man kan vara med om som grön politiker.

En djupt koncentrerad (bekymrad?) panel och en nervös moderator 🙂

Som om inte allt detta vore nog valde vi också alldeles nyss ett nytt språkrör. Valet var mest en formsak eftersom det bara fanns en kvarvarande kandidat men oavsett är det skönt att äntligen ha en språkrörsduo på plats igen. Grattis Amanda Lind!

K-O-N-G-R-E-S-S!

Ingen kan väl ha missat att Miljöpartiet valde nya språkrör förra veckan och det blev precis så dramatiskt som man hade förutspått. Daniel Helldén valdes med en rösts marginal (131-130)! Jag var på plats och kan avslöja att min röst gick till Helldén så resultatet var förstås glädjande (och extra kul att det var just min röst som avgjorde 😊). I Miljöpartiets stadgar står att språkrören ska vara av olika kön och eftersom Märta Stenevi var enda icke-manliga kandidat var omvalet av henne mer av en formalitet. Det här är dock inte det enda som skett sedan jag sist skrev på bloggen. För drygt tre veckor sedan var vi i Miljöpartiet på plats i Burlöv Center för ”Möt Burlövs politiker” och lördagen den fjärde november gick vårt samarrangemang (tillsammans med S, V och ABF) om marknadsskolan av stapeln. Dessutom var det kommunfullmäktigemöte den 13 november. I det här blogginlägget kommer jag dock fokusera på kongressen och valet av språkrör men jag har en from förhoppning om att kunna ta upp eventet om marknadsskolan vid senare tillfälle.

Kongress i Örebro och hela Conventum var härligt grön!

Kort rapport från fullmäktige 13 november

Innan jag går in på kongressen kan det dock vara värt att säga några ord om kommunfullmäktigemötet. Det var en kort dagordning med två punkter som vållade större debatt. Den ena punkten som diskuterades friskt var en interpellation inlämnad av Socialdemokraternas Jonna Stålring Westerberg angående gatuunderhållet i kommunen. Stålring Westerberg ifrågasatte kommunens grönskötselarbete och menade, i princip, att man borde ställa större krav på att avtalspartnern PEAB lever upp till de förväntningar vi som kommun kan kräva. Svaret från det tekniska utskottets ordförande, Mats Olsson (M), var att det dels funnits gränsdragningsproblematik där frågan om var gränsen går mellan gata och gångbana spelar roll för vem som är ansvarig för skötseln. Fastighetsägaren ska sköta gångbanorna och PEAB ska sköta gatorna. Dels har kommunen varit dåliga på att agera som beställare och arbeta med att följa upp avtalets innehåll. Olsson försäkrade dock att kommunen arbetar för att bli bättre på att ställa krav och följa upp. Den andra punkten som upptog merparten av tiden var frågan om fastställandet av den reviderade budgeten och den s.k. budgetventilen. Beslut om budget för kommande år togs som bekant redan i juni men i slutet på året summerar man upp utfallet och då finns det möjlighet till justering av budgeten om det visar sig att kostnaderna i själva verket blev lägre än tänkt eller om kommunen har större intäkter än man trodde. Detta kallas för budgetventilen. Styret valde att använda ventilen till att bl.a. sänka sparbetingskravet för utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden (från att kräva besparingar på 2% till besparingar på 1%), att utöka öppettiderna på fritidsgården i Arlöv, att inte dra in Burlövsfesten (som tidigare tänkt) och att avsätta en stor pott (16,3 mnkr) till oförutsedda utgifter under 2024. Socialdemokraterna lämnade därutöver in tre tillägg som styret dock valde att avvisa. De tre tilläggen handlade om att man ville behålla Skånetrafikens seniorbiljett, inte genomföra förslaget på abonnemangsavgifter för hjälpmedel åt människor med funktionsnedsättningar och avsätta medel för att kunna anställa en speciallärare på Vårboskolan.

Kongress 2023

Kongressen och vad språkrörsvalet EGENTLIGEN handlade om

Kongressen är Miljöpartiets högsta beslutande organ och hålls vartannat år. Då väljs bl.a. partistyrelse och språkrör och man tar ställning till olika politiska program och hundratals motioner från medlemmar över hela landet. Begreppet kongress eller partistämma används av några partier (S, V, MP, C) men kan kanske verka lite otydligt. Andra partier kallar det i stället för landsmöte (L), landsdagar (SD), sverigemöte (M) eller riksting (KD) och där framgår det lite tydligare att detta är ett möte där medlemmar från hela landet möts. Det är intensiva och lååååånga dagar. Om man har äran att vara ombud (dvs att man har rösträtt) innebär det i princip arbete från 08-23 fredag-lördag och 08-15 söndag i olika utskott, i debatter och omröstningar. Nåja, man hinner förstås med lite mingel och festligheter också men man känner sig onekligen rätt mör när man är färdig. Det fattades många och viktiga beslut under dessa dagar. Vi tog bl.a. beslut om det EU-politiska programmet inför nästa års EU-val (alltså hur vi ställer oss i olika EU-relaterade frågor), tillägg och förändringar i vårt utbildningspolitiska program och ett nytt antirasistiskt handlingsprogram togs fram. Dessutom tog vi ställning till drygt 250 olika enskilda motioner. Nästan allt överskuggades dock av det historiskt jämna språkrörsvalet och därför tänkte jag delge min högst personliga syn på själva valet och varför jag tror Helldén är det bästa alternativet.

Är det en kobra eller en nallebjörn vi behöver?

Valet har föregåtts av intensiva diskussioner, debatter, mediautspel och intriger. Även om det i slutändan fanns fyra kandidater att rösta på har det sedan en tid tillbaka varit ganska uppenbart att det skulle stå mellan två huvudkandidater, Magnus P. Wåhlin och Daniel Helldén. Valet mellan Wåhlin och Helldén har i media också målats upp som ett val mellan två falanger, en falang som vill bredda partiet och en falang som vill fokusera mer på vår kärnfråga. Det här är förstås ett tacksamt narrativ att spinna vidare på men köper man den bilden rakt av missar man nyanser och valet blir mer ensidigt än det i själva verket var.

För det första har man, menar jag, missförstått ”Helldén-falangens” (dit jag räknar mig själv) grundläggande utgångspunkt. Jag har aldrig träffat en miljöpartist som ser miljö- och klimatfrågorna som något frikopplat alla andra frågor. Att fokusera på miljö- och klimat innebär alltså inte att man vill att partiet bara ska ha politik i den frågan utan snarare att miljö- och klimatfrågorna ska genomsyra alla andra frågor. När vi pratar infrastrukturfrågor då pratar vi om miljö- och klimat när vi lyfter kollektivtrafiksatsningar, när vi pratar om att göra den fysiska miljön attraktivare för människor att vistas i så pratar vi de facto om trygghetsfrågor, när vi pratar om att ge människor drägliga arbetsvillkor då är det samtidigt en fråga om arbetsmiljö och när vi pratar om grön tillväxt och grön skatteväxling då finns det tydliga kopplingar mellan näringsliv/ekonomi och miljö- och klimat.

För det andra ska man komma ihåg att när Stenevi/Wåhlin får frågor kring hur partiet ska breddas är det väldigt ofta man får svar som pekar mot att partiet måste prata mer om sociala/etiska frågor. Det är sällan eller aldrig man t.ex. hör Stenevi/Wåhlin lyfta att vi måste prata mer om Sveriges ekonomi, energipolitik eller försvar och säkerhet. En mer rättvis, om än förenklad, motsättning mellan falangerna hade varit att säga att Helldén drar mer mot miljö/klimat medan Stenevi/Wåhlin drar mer mot sociala rättvisefrågor.

Man ska dessutom komma ihåg att de som målar upp språkrörsvalet som ett val mellan bredd eller spets ofta glömmer kandidaternas syn på vilka väljare vi ska rikta oss mot. Helldén är där ett bredare alternativ och har visat att han ser möjligheter att växa bland såväl höger- som vänsterorienterade väljare medan Stenevi/Wåhlin är ett tydligare ”spetsalternativ” som tycker vi ska fokusera på väljargrupper som står till vänster.

Mitt val föll på Helldén därför att jag tror mer på hans strategi både vad gäller väljarbas och inriktning på politiken. I de kandidatutfrågningar jag deltagit på och av det som jag läst och sett tycker jag dessutom Helldén visat en större tydlighet och rakhet än Wåhlin och jag tror också han är bättre i debatter. Om Wåhlin kan karaktäriseras som en sympatisk nallebjörn (inget fel med det!) så är Helldén mer av en giftig kobra och jag tror Miljöpartiet är i större behov av det senare än det förra. Om det är rätt val återstår dock att se.

Med allt detta sagt tycker jag uppriktigt synd om Wåhlin. Det här var hans andra språkrörsstrid och att förlora med så knapp marginal kan inte vara lätt. För att ytterligare belysa hur jämnt valet var kan det vara värt att titta på hur röstningen gick till. Röstningsmodellen kallas för ”instant runoff-voting” vilket innebär att vi som röstade rangordnade de fyra kandidaterna (1-4) och att man därefter räknar alla förstahandsröster. Om någon av de fyra kandidaterna då fått 50% av rösterna vinner han men i annat fall tar man bort den kandidat som fick färst förstahandsröster. Rösterna från den borttagna kandidaten (i detta fall Carl Ståhle) tillfaller då den person de valt som tvåa. Därefter upprepar man samma procedur med de tre kvarvarande kandidaterna och slutligen, om det krävs, gör man om det med de två som är kvar till sist. Wåhlin fick flest röster både i första och andra valomgången(!) men föll alltså med en rösts marginal för att de som valt att rösta på William Ulrici i förstahand hade Helldén högre upp på sin lista än de hade Wåhlin. Surt sa räven.

Slutligen bör det väl sägas något om vilka ställningstagande som vi i övrigt tog. Det antogs, som sagt, ett gediget och mycket omfattande EU-politiskt program. Detta kommer sedan kokas ned till ett mer kärnfullt valmanifest vilket vi kommer få anledning att återkomma till. Tilläggen och förändringarna av det utbildningspolitiska programmet värmde en lärares hjärta och det finns flera bra förslag som det ska bli kul att driva. Eller vad sägs om: slopa betyget F, införa en bemanningsnorm i förskolan, att göra både fritids och förskola avgiftsfri, gratis kollektivtrafik för elever, att Skolinspektionen tar över tillsynen av fristående förskolor (i stället för kommunen) och förbud (eller åtminstone utreda möjligheterna till förbud) av religiösa friskolor. Vad gäller det sistnämnda föregicks det av en ganska hård debatt då flera miljöpartister (inte minst i Skånegruppen) såg det som diskriminerande mot vissa religiösa grupper. Partistyrelsen ville tydligt markera och förbjuda alla religiösa friskolor men det landade i en kompromiss där man valde att verka för en utredning. För min del är det självklart att vi bör ha en skola helt fri från religiösa inslag och jag hade gärna sett att partistyrelsen fick sin vilja igenom. Några andra axplock av de motioner som gick igenom var:

Stora frågor
  1. Kärnkraften – ”att Miljöpartiet, i linje med den politik som i praktiken bedrivits det senaste decenniet, inte verkar för (…) nedstängning av befintliga svenska kärnkraftsreaktorer. I stället verkar för att den förnybara elproduktionen är tillräckligt utbyggd på ett sätt som garanterar tillgången på el för att ersätta fossila bränslen i tex industri och transporter och låter marknaden fasa ut kärnkraften. Miljöpartiets mål är fortsatt 100 % hållbar och förnybar energi i enlighet med tidigare energiöverenskommelse”
  2. NATO – ”Att MP, även om vi har en annan uppfattning, respekterar det beslut som fattats av Sveriges riksdag angående Nato-medlemskap och inte driver ett utträde ur alliansen den dag Sverige blir Nato-medlem.”
Skola, barnomsorg och psykisk ohälsa
  • Att mp verkar för en psykisk hälsa-garanti för elever i grund- och gymnasieskolan. Varje elev ska ha rätt till ett första besök med skolkurator eller motsvarande inom en vecka.
  • Att införa ett maxtak på 300 elever per skolkurator och 500 elever per skolpsykolog
  • att Miljöpartiet verkar för att införa en statlig kulturgaranti för varje barn på skoltid i grundskolan och gymnasieskolan
  • Att Miljöpartiet verkar för att alla kommuner i Sverige, med stöd av statlig finansiering, skall erbjuda gratis skollunch i grundskolan under loven på de skolor där behov finns.
  • Att Miljöpartiet verkar för att underlätta och stödja fler grönskande skolgårdar bland annat i form av skolträdgårdar.
  • Att Miljöpartiet verkar för att införa en så kallad “byxskyddslag”, som gör det olagligt för vuxna att genomföra samlag, samt andra jämförbara sexuella handlingar, med barn som är äldre än 15 men yngre än 18, såvida åldersskillnaden inte är så pass liten att det inte föreligger ett otillbörligt utnyttjande.
  • Att Miljöpartiet verkar för att skyddet av föräldrapenningen (SGI) förlängs.
Kultur
  • Att Miljöpartiet verkar för att skriva in i museilagen att det ska finnas länsmuseer i varje län
  • Att Miljöpartiet ställer sig bakom införandet av en avgift för strömningstjänsterna som ska användas för att stärka svensk filmproduktion
  • Att frågan om tornedalingar, kväner och lantalaiset som urfolk i Sverige ska prövas.
Energi och transport
  • Att Miljöpartiet verkar för att lokala elnät ska ägas av det offentliga.
  • Att Miljöpartiet verkar för att förbjuda flygrutter med inrikesflyg som tar under tre timmar med tåg där tillgängliga alternativ och andra förutsättningar tillåter det.
Djur och natur, miljö och klimat
  • Att Miljöpartiet verkar för att Miljödepartementet återskapas och ska delta i beredning av andra departements ärenden som har miljökonsekvenser, i likhet med Finansdepartementets deltagande i ärenden med finansiella konsekvenser.
  • Att Miljöpartiet verkar för att djur som inte naturligt förekommer i Norden endast ska hållas i djurparker i bevarandesyfte.
Jämställdhet
  • Att Miljöpartiet ska driva att alla offentliga sektorer ska tillhandahålla gratis och lättillgängliga mensskydd i form av lådor eller automater på alla toaletter i verksamhetslokalerna
  • Att verka för en statlig utredning med uppdraget att utreda hur positiv särbehandling kan användas i rekryteringsprocesser inom alla offentliga verksamheter.
  • Att Miljöpartiet verkar för att försök med basinkomst-/medborgarlön genomförs i ett urval kommuner.
Övrigt
  • Att Miljöpartiet ska driva att nämndemannasystemet reformeras och frikopplas från de politiska partierna.
  • att Miljöpartiet ska verka för införandet av en statlig e-legitimation

Ömsom vin och ömsom vatten. Eller mest vin enligt mig. Jag är inte jätteförtjust i förslaget om positiv särbehandling och att kommuner ska erbjuda gratis skollunch även på loven tycker jag också är tveksamt. Det finns redan stora problem med att skolan förväntas vara en allmän uppsamlingsplats och hantera alla möjliga sociala problem i samhället och att undervisningen, själva kärnuppdraget, blir en allt mindre del av skolans verksamhet. Skolans huvudsakliga syfte är inte att vara en bespisningscentral för ekonomiskt utsatta utan detta borde rimligen vara ett ansvarsområde som faller under socialförvaltningen.

Arrivederci!