Kategori Fritid

Stor framgång för MP Burlöv!

tobbesteen Lämna en kommentar

En fantastisk sak inträffade för lite mer än två veckor sedan på kommunfullmäktiges senaste möte. Vi har lyckats få igenom ett av våra stora vallöften; införande av sociala upphandlingar! Trots att vi alltså är oppositionens minsta parti lyckas vi, efter mycket möda och stort besvär, baxa igenom en motion som genomgått ett antal remissrundor. Det visar på en oerhörd styrka och att en röst på MP aldrig är en bortkastad röst.

Sociala upphandlingar – en kort förklaring

Jag har i ett flertal inlägg beskrivit både motionens gång och sociala upphandlingar som koncept (se t.ex. Är politikerna i Burlöv köpta av riskkapitalister… och Ridhus och filibustrar). Sociala upphandlingar med sysselsättningskrav är ett arbetsmarknadsverktyg som används för att framför allt människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare ska få en fot in och skaffa sig erfarenhet. Kort förklarat ställer man krav vid upphandlingar på att det företag som vinner upphandlingen också ska erbjuda jobb, utbildning eller praktikplats åt särskilt utvalda grupper. För Burlöv, en kommun som under en lång tid brottats med en hög arbetslöshet, är detta ett mycket bra steg framåt.

Det som är lite smolk i glädjebägaren är dock att vi tvingades kompromissa en del med förslaget. Det blev till slut en mjukare variant av ”dialogkrav” som vann gehör i kammaren. Att ställa dialogkrav innebär helt enkelt att man endast kräver av vinnande företag att de ska ställa upp på samråd eller diskussioner med kommunen kring vad de kan tänka sig att erbjuda. Det är med andra ord inte behäftat med några skarpa krav att erbjuda faktiska praktikplatser eller jobb. Nevertheless, still a win!

Slopa behovsprövning vid särskilda boenden och tak för inkomstskillnader

Förutom ovan nämnda motion debatterades och avslogs även två av mina andra motioner på ovan nämnda fullmäktigemöte. Den ena motionen handlade om behovsprövning vid ansökning om plats på särskilda boenden och den andra handlade om att införa ett tak för inkomstskillnader. Låt oss börja med den förstnämnda.

Särskilda boenden är alltså ett annat namn för det som man tidigare, och fortfarande i folkmun, kallar äldreboenden. Rätten att få flytta till ett särskilt boende är behovsprövad. Det betyder att det inte räcker med att den äldre själv vill flytta utan att det krävs en biståndsprövning där kommunen beslutar om den äldre har så pass stora vårdbehov att vård i hemmet är uteslutet. Konsekvensen av det här systemet blir då, i många fall, att ribban höjs och endast de som har väldigt stora vårdbehov beviljas plats.

Detta har uppmärksammats i flera olika medier med hjärtskärande berättelser om personer som inget hellre vill än att få plats på ett boende men vägrats detta för att kommunen anser att de är för friska. I min värld borde vi ha en äldreomsorg som ser till människans behov och ger människor rätt till en värdig omsorg. VILL man, efter ett långt arbetsliv och på ålderns höst, flytta till ett boende där man får omsorg och social samvaro så ska man också få det oavsett vilka fysiska eller psykiska åkommor man må ha. Det är detta motionen handlade om, att helt enkelt slopa behovsprövningen för alla som uppnått en viss ålder. Motionen röstades dock inte igenom eftersom lagstiftningen idag är skriven på ett sådant sätt att kommuner inte får slopa behovsprövningen. I mitt anförande lyfte jag då att kommunen åtminstone bör arbeta för att trösklarna och kraven för att få flytta till ett särskilt boende bör ses över och göras så låga som möjligt så att behovsprövningen i praktiken bara blir en formalitet. Återstår att se om styret och övriga partier tar till sig detta.

Den andra motionen som inte gick igenom handlade om att sätta ett tak för inkomstskillnader inom kommunen. Bakgrunden är att det finns studier som visar att den s.k. löneglidningen mellan olika yrkeskategorier i samhället ökat dramatiskt över tid. Idag har en genomsnittlig VD på ett av Sveriges 50 största företag en lön som är 71,1 gånger högre än den genomsnittliga industriarbetaren (år 1950 var skillnaden 26 gånger mer) vilket alltså betyder att en VD idag i många fall har en ÅRSLÖN som är högre än vad en arbetare tjänar UNDER EN HEL LIVSTID.

Med min motion ville jag sätta ett tak som gör att den högst betalda anställda inom Burlövs kommun inte får ha en lön som är mer än fem gånger den lägst betalda inom samma förvaltning. Så om t.ex. den högst betalda personen har 100 000:-/mån får inte den lägst betalda ha en lägre lön än 20 000:-/mån.

Motionen handlade alltså inte om att sätta ett tak för hur mycket man får lov att tjäna utan om att säkerställa att vi inte har oskäligt låga löner för de som har lägst lön.  Det är alltså inte ett inkomsttak utan ett tak för INKOMSTSKILLNADER. Detta försökte jag tydligt förklara i mitt anförande. Jag försökte också förklara för de närvarande att ett tak för inkomstskillnader inte på något sätt tar ifrån arbetsmarknadens parter makten att förhandla om lön. De kan fortsatt förhandla om nivån både på löneökningen och inkomstskillnaden. Syftet med motionen är att förebygga en situation där löneglidningen blir för stor och att Burlöv föregår med gott exempel. På den här sidan kan man ta del av hela debatten (se gärna SDs mycket märkliga inlägg och svar på mitt anförande där Mats Hedenström å ena sidan håller med om att det inte borde vara så stora skillnader men å andra sidan samtidigt tycker det är bra att det finns stora skillnader).

Översiktsplan 2045

Den största punkten på dagordningen var annars antagande av en ny översiktsplan. En översiktsplan är inte ett juridiskt bindande dokument men används som en slags vision eller för att ge en övergripande bild över framtida planer för kommunens bebyggelse, mark och vattenanvändning. Alla partier har deltagit i framtagandet av översiktsplanen och även medborgare har bjudits in till dialog. Eftersom vi är ett litet parti som dessutom är i opposition har det dock varit svårt att få gehör för flera av de synpunkter vi haft. Därför valde vi att inte ställa oss bakom översiktsplanen så som den är utformad idag även om det fanns en del positiva inslag i den.

En stor invändning vi haft är att man inte i tillräckligt hög grad planerar för park- och rekreationsområden. Här nedan är en karta från översiktsplanen över de framtida större sammanhängande utvecklingsstråken för grönska, vatten och fritid.

Här finns definitivt en del positivt att ta med sig. Framför allt gäller detta det längre stråk som planeras från Spillepengen och ned till Stora Bernstorp. Men bilden ovan ger också ett bedrägligt intryck där det ser ut som att vi får stora, lummiga rekreationsområden över hela kommunen. Det som bilden inte säger är t.ex. att den gröna inramningen i Kronetorp (mellan Arlöv och Åkarp) och i södra delen av Åkarp är bullervallar (!). Bullervallar kan absolut användas för att förstärka den biologiska mångfalden och har stora värden ur natursynpunkt MEN ur rekreationssynpunkt är det inte lämpligt eftersom en stor andel av befolkningen (barn, äldre och andra med begränsade rörelsemöjligheter) kommer få svårt att röra sig i miljön.

I Åkarp är dessutom huvuddelen av utvecklingsstråken placerat i västra utkanten med en barriär i form av Gränsvägen och Sockervägen som skär rakt igenom grönstråket vilket gör det till en svår och inte särskilt attraktiv miljö att röra sig i. Den andra större satsningen på grönområde i Åkarp är ”locket” över tågspåren men med tanke på att det inte går att plantera träd på eller i anslutning till locket är det tveksamt om denna yta verkligen kan användas som ”park”. Det hade kort sagt varit önskvärt att man planerade för ett större park- eller naturområde istället för att i huvudsak planera för ”stråk” och gräsytor.

Ett område i Åkarp som hade varit utmärkt för en lite större park är den yta som idag är oexploaterad vid Östragårdens förskola. Här har man istället tänkt att ett fåtal villor ska få breda ut sig. Ett mycket märkligt beslut. I ett tidigare blogginlägg utvecklar jag mina tankar kring vad jag tycker man borde göra med detta område istället.

Ovan karta visar hur man tänker sig bebyggelseutvecklingen. Här syns tydligt att tanken på större sammanhängande utvecklingsstråk för grönska, vatten och fritid längs med tågspåret i Åkarp förmodligen inte kommer realiseras sett till att man samtidigt planerar för bostäder i samma område. Vi ställer oss också kritiska till planerna på bostadsbebyggelse öster om Gränsvägen/norr om Lundavägen (på andra sidan TMP Outlet och vidare norrut).

Ytterligare en invändning vi haft är att vi menar att det saknas en vision om hur man kan göra Kronetorpsområdet till en mer integrerad del av kommunen. Rondellen vid Burlövs Center tillsammans med Lundavägen utgör en barriär som är angelägen att åtgärda för att de som bor i Kronetorp ska kunna få en attraktivare och mer tillgänglig stadsdel.

Utöver ovan nämnda invändningar har vi även invändningar mot t.ex. synen på mindre vindkraftsetableringar samt att man inte har en plan eller beredskap för ett yttre godsspår. Samtliga grannkommuner har planerat för ett yttre godsspår för att möta den ökande mängden godstrafik som onekligen tillkommer när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig. Burlöv behöver nödvändigtvis inte acceptera linjedragningen som är föreslagen men bör åtminstone peka på en alternativ spårdragning. Konsekvensen av att inte få ett yttre godsspår på plats blir istället att godset kommer transporteras via lastbil och att vi får en ökad mängd biltrafik genom kommunen vilket inte är önskvärt.

Burlövsfesten!

Sedan sist jag skrev på bloggen har även årets stora kommunfest, Burlövsfesten, gått av stapeln. Avslutningsvis kan jag konstatera att Burlövsfesten 2025 bjöd på strålande solsken och många trevliga möten med väljare. Vi ser framemot nästa års folkfest!

Ett litet förslag om Åkarps centrum

tobbesteen 1 kommentar

Vänner och bekanta till mig som för första gången kliver av tåget i Åkarp uttrycker ofta samma spontana och förvirrande känsla: Var ligger centrum? Åt vilket håll ska jag gå? Att vi numera har en nedgrävd tågstation har inte gjort orienteringen lättare men detta var ett problem redan på den gamla tågstationens tid.

Åkarps centrum för en otydlig tillvaro en bra bit från den mer geografiskt centralt belägna tågstationen och det faktum att vi inte heller har ett busstorg eller station som kan ta en direkt till centrumområdet bidrar till att många upplever Åkarp som en by utan centrum. Är detta ett problem? Ja, jag tror att ett mer levande centrumområde både hade ökat byns attraktivitet och gynnat serviceutbudet. Vi hade kanske kunnat få fler restauranger och affärer, större kulturutbud och fler hade förmodligen rört sig mer ute. 

Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen och i det arbetet har man även uttryckt en vilja att göra en fördjupad översiktsplan för just Åkarp. Eftersom vi ännu inte vet var man landar i det arbetet tänkte jag här dela några tankar om vad jag tror hade varit bra. Här är en amatörmässigt skapad bild över dessa tankar och därpå följer en förklarande text.

Centrumgata

För att få ett tydligare centrum tror jag en viktig komponent är att skapa en central huvudgata som förslagsvis går från järnvägsstationen till ICA/Åkarps centrum. Problemet med det är dock att det i dagsläget är svårt att se var den huvudgatan ska placeras. Ett alternativ är att Alnarpsvägen blir en centrumgata men det faller lite på att det blir svårt att planera för kommersiella fastigheter längs med den vägen eftersom den idag kantas av villor. Dessutom är det en vältrafikerad bilgata och det hade i min värld varit mer önskvärt att centrumgatan är en gång/cykelväg. Ett tredje problem med det alternativet är att det hade varit lite förvirrande att huvudnedgången till tågstationen samt ”locket” över tågspåren är placerad vid Lervägens slut. Då är det mer naturligt att centrumgatan leder fram till den delen av tågstationen. Ska man å andra sidan placera huvudgatan någonstans längs med locket ned mot ICA står Dalslundskolan i vägen. Men här tror jag att det finns en lösning!

Jag hade önskat att man skapade en centrumgata från Stationsvägen vid Dalslundsskolans parkering, förbi multiplanen, rakt igenom Lilla Dalslundskolan och vidare mot ICA. Då hade det funnits möjlighet att längs med vägen skapa både en grön korridor med uppväxta träd samt ett trevligt handelsstråk med kommersiella fastigheter, service och kulturutbud (om man t.ex. flyttar parkeringen och omvandlar byggnaden som idag inhyser Lilla Dalslundskolan). För att kunna skapa detta behöver man dock hitta en annan placering för åtminstone delar av Dalslundsskolan…

Östragårdsområdet – Ny F-6 skola och plats för natur och rekreation

…och det för oss in på Östragårdsområdet! Det har under en lång tid funnits planer på en ny grundskola i Åkarp. 2017 tog dessa planer rejäl fart då man beslutade att det skulle byggas en ny skola i närheten av Östragårdens förskola. Det här var ett beslut som det då socialdemokratiska styret tog men samtliga partier var överens. Dock beställdes aldrig en ny skola innan mandatperiodens slut och när det sedan blev ett politiskt skifte och Moderaterna med flera tog över 2018 så blev området kring Kronetorp en viktigare prioritering. Man valde då, i politisk enighet, att skjuta fram planerna på ett nytt skolbygge i Åkarp för att istället utveckla Kronetorpsområdet och bygga en skola där. När man nu kommit igång med skolbygget vid Kronetorp har man återigen bestämt sig för att påbörja detaljplaneringen för Östragårdsområdet och en detaljplan skickades ut på samråd under hösten 2024 där ett skolbygge ingick. Hastigt och lustigt avbröts dock den processen nu i december och man (läs: M, C, L, SD) valde att istället börja planera för att bygga villor på området.

Jag tycker personligen det är en ganska dålig idé att nyttja marken för villabebyggelse. Jag är inte principiellt emot att bygga villor men jag kan tycka att OM vi ska bygga fler bostäder i Åkarp bör vi prioritera flerfamiljshus eftersom det är den typen av boende det faktiskt finns brist av. Men framför allt tycker jag att just den marken kan användas på ett bättre sätt.

Något som vi definitivt saknar i Åkarp är ett större natur/parkområde och med tanke på bristen på mark kan det här faktiskt vara sista chansen att få till ett större sammanhängande parkområde tillgängligt för alla Åkarpsbor. Men en ny skola behövs också om vi ska gå i land med idén om centrumgata och just den här platsen har MÅNGA fördelar för ett skolbygge. Dels finns redan Östragårdens förskola i området vilket gör övergången smidig om grundskolan placeras i närheten. Dels är närheten till idrottsplatsen och Dalslundsskolans specialsalar, som idrottshall och slöjdsalar, också viktig eftersom man då får synergieffekter. Kombinerar man skolbygget med att skapa ett naturområde har vi dessutom ytterligare en viktig beståndsdel då möjlighet till utomhuspedagogik och incitamenten till lek och rörelse i naturen är god. Slutligen är infrastrukturen också perfekt då det finns goda gång- och cykelalternativ för en större del av berörda kommuninvånare men också för att det finns möjlighet att avlasta Dalslundsvägen och Stationsvägen från en hel del genomgångstrafik då man kan anlägga parkering med in- och utfart mot Gränsvägen. 

Det här var några av mina tankar. Vad tycker du?

Ridhus och filibustrar

tobbesteen 2 kommentarer

I veckan ägde ännu ett spännande kommunfullmäktigemöte rum. Det valdes en ny oppositionsföreträdare och det togs beslut om den s.k. budgetventilen, men det ärende som vållade störst debatt var en motion om sociala upphandlingar som återremitterats och tröskats igenom i otaliga nämnder tidigare.

Är det ett generationsskifte på gång hos Socialdemokraterna?

Socialdemokraternas förstanamn inför valet och en av deras mest rutinerade företrädare, Katja Larsson, valde att avsäga sig posten som oppositionsföreträdare på förra kommunfullmäktige. Nu valdes en efterträdare och det blir Socialdemokraternas nuvarande ordförande Viktor Eriksson som tar över. Sundsvallsbördige Eriksson är relativt ny inom Burlövspolitiken och är inne på sin första hela mandatperiod. Att Socialdemokraterna gör ett skifte efter drygt halva mandatperioden får ses som ett långsiktigt och taktiskt val att skola in en yngre generation med sikte mot valet 2026.

Nytt ridhus (äntligen!) och budgetventiler

I Burlöv klubbas kommande års budget i juni varje år. För att kunna göra en budget görs då antaganden eller prognoser över t.ex. skatteintäkter, kommande statsbidrag och utgifter. I bästa fall överensstämmer prognoserna något sånär med det faktiska utfallet men det är förstås sällan (eller aldrig) det blir exakt som man tänkt. För att differensen inte ska bli för stor finns en möjlighet att korrigera budgeten i slutet på året och det är detta som kallas budgetventilen.

Det främsta syftet med budgetventilen är alltså att se till så att verksamheterna har tillräckligt med medel för att utföra sina uppdrag med kvalitet och utifrån uppsatta mål. Budgetventilen har däremot mer och mer kommit att användas för att göra extra satsningar som man inte ansåg sig ha råd med när man fastslog budgeten ett halvår tidigare. Det är problematiskt eftersom man då redan effektiviserat verksamheterna under året för att inte riskera en budget med underskott.

Ett exempel på en sådan investering är satsningen på ett nytt ridhus. Det nya ridhuset har varit ett långdraget ärende där man avsatt medel i olika omgångar för att förbättra möjligheterna för ryttarföreningen att bedriva en ändamålsenlig verksamhet[1]. Nu har ryttarföreningen själva tagit fram ett kostnadsförslag samt sökt medel från allmänna arvsfonden. Totalkostnaden för ett nytt ridhus (utöver det som tidigare investerats vid t.ex. rivning av det gamla ridhuset) är 20 miljoner och allmänna arvsfonden har gett ett positivt förhandsbesked om att medfinansiera halva kostnaden. Under förutsättning att ryttarföreningen lyckas säkra medfinansiering tog kommunfullmäktige nu beslut om att bevilja en investering på 10 miljoner.

Kronetorps mölla och ridhusanläggningen. Foto: Burlövs ryttarförening

I sak har jag inget emot att bevilja ryttarföreningen dessa miljoner med tanke på den situation de befinner sig i med otillräckliga förutsättningar. Det borde dock aldrig ha behövt gå så här långt. Burlövs kommun borde för länge sedan tagit ryttarföreningens larm på allvar och underhållit byggnaderna istället för att låta de förfalla. Man ska också komma ihåg att kommunen så sent som för två år sedan bedömde att ett nytt ridhus kostar 5 miljoner och nu landar vi i 20 miljoner. Och som sagt, den här investeringen borde inte komma i budgetventilen utan i den årliga budgetberedningen. Senfärdighet och paniklösningar har dock varit ett återkommande tema för nuvarande styre (lex inköp av nya datorer och markköp i Kronetorp)

En glädjande nyhet var dock att man nu tar bort investeringsanslaget på 40 mnkr för nya fotbollsplaner på Kronetorpsområdet. En investering jag kritiserat i ett tidigare inlägg eftersom man ändå investerar i nya konstgräsplaner på Arlövs IP redan nästa år.

Återremisser och politiskt hantverk (eller hur man INTE bekämpar arbetslöshet)

För drygt två år sedan lämnade jag in en motion om att kommunen bör införa s.k. sociala upphandlingar med sysselsättningskrav. Sedan dess har ärendet närmast levt ett eget liv och skickats mellan nämnder och fullmäktige i omgångar. Trots att budgetventilen var på agendan var det denna motion som stal mest fokus och det hela slutade med att den blev återremitterad för tredje gången(!). Men vi tar det från början. För det första, vad handlar den här motionen om?

När man genomför en offentlig upphandling är det, lite förenklat, den leverantör som erbjuder lägsta pris som vinner kontraktet. För att säkerställa att de som erbjuder lägsta bud också levererar en bra produkt eller tjänst är det därför viktigt att kommunen ställer krav som motsvarar de förväntningar man har på produkten eller tjänsten. Det är inte en helt enkel konst. Sociala upphandlingar är ett samlingsbegrepp för upphandlingar där man ställer olika krav på att vinnande företag arbetar med social hållbarhet. Det kan t.ex. handla om att man i upphandlingen har krav på arbetsmiljön för de anställda, att de ska arbeta för jämställdhet eller använder sig av ansvarsfulla leveranskedjor. Men det kan också, som i det här fallet, handla om att man inför sysselsättningskrav, dvs att vinnande anbud måste erbjuda jobb eller praktikplatser åt t.ex. människor som står långt utanför arbetsmarknaden.

Bild ur video om sociala upphandlingar med sysselsättningskrav från Upphandlingsmyndigheten

Så vad har hänt i ärendet?

Efter att motionen lämnades in i december 2022 skickades den på remiss till socialnämnden. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), ställde sig positiva till motionen. Kommunledningsförvaltningen gavs då tillfälle att yttra sig inför beredning i kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen ställde sig också positiva till motionen varpå även kommunstyrelsen ställde sig bakom den. Därefter skickades den för debatt och beslut i kommunfullmäktige. På kommunfullmäktige bestämmer sig Sverigedemokraten Laszlo Pataki för att gå upp och yrka avslag med argumentet ”jag tror inte på det här”. På sittande möte har då helt plötsligt Mia Eldh-Holmqvist ändrat åsikt och yrkar nu på återremiss eftersom det framkommit nya fakta (läs: Pataki har sagt vad han tror och tycker). Ärendet återremitteras på s.k. majoritetsåterremiss till socialnämnden för att de ska utreda dessa ”nya fakta”. Vad, exakt, de här nya fakta var för någonting (förutom då Patakis egna åsikter) hade man dock ganska svårt att motivera och redogöra för.

Nåväl, när den återigen landade hos socialnämnden i mars i år kommer tjänstemännen i sin beredning ännu en gång fram till att ”…upphandlingar med sysselsättningskrav innebär stor samhällsnytta.” och att ”Socialförvaltningen ser positivt på att sysselsättningsfrämjande villkor kan ställas i de fall där det bedöms lämpligt”. Socialnämnden beslutar då, igen, att ställa sig bakom motionen och såväl kommunledningsförvaltningen som kommunstyrelsens arbetsutskott bestämmer sig för andra gången att stödja motionen.

Men sista ordet var tydligen inte sagt! När ärendet är uppe för beslut i kommunstyrelsen föreslår nu kommunstyrelsens ordförande, Sara Vestering (M), att motionen ska återremitteras till socialnämnden för vidare utredning. När ärendet nu, för tredje gången(!), behandlas i socialnämnden har en majoritet av politikerna, inklusive ordförande Eldh-Holmqvist, bytt fot och föreslår plötsligt avslag. Tjänstemännen på socialförvaltningen är dock fortsatt positiva till införandet av sociala upphandlingar. När den så når kommunstyrelsen (även där för tredje gången) har man kommit fram till att man inte vill stödja motionen längre och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.

Och med det borde väl allt ändå vara sagt och gjort? Knappast! Efter en lång debatt i måndagens kommunfullmäktige valde Socialdemokraternas nya ordförande, Viktor Eriksson, att yrka på att ärendet ska återremitteras för att utreda vilka ekonomiska vinster och kostnader ett införande skulle innebära. Ett av argumenten från styrets (alliansen + SD) sida är nämligen att ett införande skulle innebära att vi får dyrare upphandlingar men det saknas helt siffror på att så är fallet. Återremissen gick denna gång igenom som en minoritetsåterremiss och kommer därför, för fjärde gången (!), utredas vilket måste vara något slags rekord. Politik är spännande nästan jämnt!

[1] Akuta risker och problem för ryttarföreningens ridhus – Burlövs Nyheter, Beskedet: Ridsugna i Burlöv kan få nytt tillhåll, Nytt ridhus i Burlöv får fem miljoner – men klubben tycker inte det räcker till

Budget 2025 del 2

tobbesteen 1 kommentar

Att göra en egen budget är ett omfattande arbete och är man ett litet parti med begränsad insyn är det förstås alltid en avvägning om man har tid och möjlighet. Förra året gjorde vi i Miljöpartiet inte en egen budget utan enbart ett tilläggsyrkande där vi ville omfördela resurser så att vi kunde bekosta gratis sommarkort till ungdomar och en uppstart av Fritidsbanken. Det fick vi dock inte gehör för. Vi gjorde inte heller en egen budget i år utan valde istället att hålla ett budgetanförande där vi tydligt pekade ut några centrala satsningar som vi önskat se (i föregående inlägg redogjorde jag för budgetanförandet). På måndagens kommunfullmäktige antog vi budget för 2025 och det fanns då två olika förslag att ta ställning till. Dels styrets (C, L, M) och dels Socialdemokraternas. Eller ja, i ärlighetens namn var Socialdemokraternas förslag egentligen bara ett tilläggsyrkande. Här är mina tankar kring de båda budgetförslagen.

Socialdemokraternas budgetförslag

Skillnaden mellan styrets budgetförslag och Socialdemokraternas kokade ned till en omfördelning av ynka 1 mnkr. Socialdemokraterna ville att man skulle satsa 0,5 miljoner på nya arbetsskor i hemtjänsten samt att avstå från att införa avgifter på hjälpmedel (en fråga som debatterats under en längre tid) och dessutom ville de använda ytterligare 0,5 miljoner till en aktivitets- och föreningspott för att barn och unga som saknar ekonomiska resurser ska kunna ha råd att utöva fritidsaktiviteter. Pengarna till förenings- och aktivitetspotten tog de från en budgetpost där man avsatt pengar för sociala investeringar och pengarna till arbetsskor och hjälpmedel tog de från skolan genom att endast höja elevpengen med 2,5 mnkr jämfört med styrets förslag där man höjde elevpengen med 3 mnkr. I grund och botten har jag har inget emot dessa satsningar men tycker det är problematiskt att man väljer att delvis finansiera det genom att ta från en redan pressad skolverksamhet. Det finns helt enkelt andra budgetposter man hade kunnat titta på istället (vilket jag kommer förklara lite mer längre ner). Sen har vi i Miljöpartiet drivit frågan om inrättande av en ”Fritidsbank” sedan föregående mandatperiod och den här förenings- och aktivitetspotten är delvis ett svar på samma problem. Risken är därför att en förenings- och aktivitetspott används som argument för att inte införa Fritidsbanken vilket vi förstås tycker är tråkigt. Det är också lite problematiskt att man inte närmare specificerar hur eller till vad den här aktivitets- och föreningspotten ska användas till. Är det tänkt att man fördelar pengarna på ALLA barn och unga i Burlöv i någon slags aktivitetscheck? Om alla barn och ungdomar mellan 7-18 år skulle få del av det innebär det i så fall att en halv miljon ger drygt 150-170:- per barn vilket knappast räcker till nya fotbollsskor eller föreningsavgifter så då kan man ju verkligen fråga sig om det inte hade varit bättre att skolorna får de här extra resurserna. Eller är det tänkt att föreningarna ska få ansöka om medel till kulturförvaltningen och att man sen fördelar pengarna till olika projekt? Eller ska enskilda individer/familjer få ansöka om medel likt något slags socialbidrag fast för kultur- och fritidsaktiviteter? Beroende på vilken variant man väljer här finns det säkert olika kostnader som tillkommer i form av administration så frågan är hur mycket en halv miljon faktiskt räcker till.

Styrets budgetförslag

Socialdemokraternas budgetförslag var utöver ovanstående identiskt med styrets. Sverigedemokraterna, som egentligen är det oppositionsparti med bäst förutsättningar att skapa en egen budget, hade inte ens orkat göra tilläggsyrkanden utan yrkade kort och gott bifall på styrets förslag. Svagt men inte särskilt förvånande och ett tydligt bevis på att Sverigedemokraterna inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret. Nåväl, budgeten som styret presenterade innehöll några ganska bra satsningar. T.ex. utökar man, som sagt, elevpengen till skolorna och man gör ganska stora satsningar på upprustning av lekplatser. Man anslår även medel för att skapa en mötesplats för seniorer i Åkarp vilket jag vet att PRO och andra pensionärsföreningar länge varit drivande för. Men sen finns det ett antal uteblivna satsningar eller tveksamma investeringar som jag har frågetecken kring. För det första väljer man att slopa en sedan tidigare fastslagen investering på 5,1 mnkr för upprustning av Södervångskolan. Med tanke på skoldebatten kring de två nya skolorna vid Kronetorp och riskerna med en överetablering behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se detta som en förberedelse på nedläggning. På Möllegården i Åkarp har man hastigt och lustigt anslagit medel för att omvandla halva gården till en fritidsgård (!). Biblioteksflytten till Möllegården har varit en följetong och jag var tidigt kritisk till de här planerna framför allt därför att jag tycker biblioteket behöver mer utrymme. Att Möllegården ska bli någon slags uppsamlingsplats för all möjlig typ av verksamhet, och nu alltså även fritidsgård, är en förlust för alla. Och dyrt har det blivit. Utbildnings- och kulturnämnden har flera gånger fått äska nya pengar och nu är man totalt uppe i över 15 mnkr varav 5 av dessa miljoner inte ens fanns med i budgeten eftersom man uppenbart glömt att lägga in det! Och här kommer vi till min största invändning mot den här budgeten. Förutom att man alltså har en ofinansierad satsning på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården har man inte heller tagit med de ökade kostnader som kommer uppstå när man inför en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder. Bara kostnaden för nämndsordförande innebär en ökad kostnad på drygt en kvarts miljon per år! En annan satsning jag har svårt att förstå är att man väljer att lägga 6,5 mnkr på att göra om en av gräsplanerna på Arlövs IP till en konstgräsplan 2025 och att man sedan tänker lägga över 40 mnkr på nya fotbollsplaner vid Kronetorp redan år 2027. Locket över Åkarps station har också anslagits medel och här sparar man inte på krutet. 15 mnkr har man reserverat för att göra diverse åtgärder vilket i sig är trevligt men märkligt mycket pengar sett till att man då samtidigt väljer att t.ex. inte renovera Södervång.

Båda budgetförslagen har allvarliga brister i form av stora ofinansierade poster och märkliga prioriteringar. I valet mellan de två ansåg vi ändå att Socialdemokraternas extra tillägg gjorde det till det bästa av två dåliga alternativ och därför yrkade vi bifall till deras förslag. Föga förvånande valde dock en majoritet av ledamöterna att bifalla styrets förslag.

Budget 2025

tobbesteen 1 kommentar

På måndagens kommunfullmäktige togs bl.a. beslut om budgeten för 2025. Miljöpartiet hade inget eget budgetförslag men här nedan följer Miljöpartiets budgetanförande:

Miljöpartiet är och har alltid varit ett parti som värnar om såväl natur som människa. För oss är hållbarhet inte bara ett fint ord på pappret utan ett ord med ett innehåll som både förpliktar och erbjuder möjligheter till det goda livet.

Vi vill ha en ekonomiskt hållbar kommun. För att vi ska uppnå det målet är det viktigt att vi tar konjunktur och befolkningsprognoser på allvar. De budgetar som presenteras här idag baseras på ”…ett positivt födelse- och invandringsöverskott” som innebär att kommunens invånarantal ökar med ca 1066 personer fram till 2027. Prognoser från SCB och SKR säger tvärtom att det föds för få barn i Sverige och att en stram invandringspolitik leder till att andelen av befolkningen i arbetsför ålder (dvs de mellan 20-66 år) förväntas minska kommande fem-tio år. Det är, i det sammanhanget, värt att ha med sig att befolkningen under 2023 minskade med drygt 50 personer i Burlöv samtidigt som befolkningsprognosen som presenterades i början av året (alltså efter byggstoppet på Kronetorp) förutspådde en ökning med drygt 120 personer. Befolkningsprognosen som gjordes 2022 räknade med att Burlöv skulle öka med 600 personer fram till 2024. Håll detta i minne när det nu byggs två skolor på Kronetorp för 1200 elever och ni med emfas hävdar att inga skolor ska stängas. Är det realistiskt? Eller är det baserat på optimistiska och uppblåsta siffror över inflyttningsnetto och fertilitetskalkyler? Innan vi står inför fullbordat faktum behöver man ta sig en rejäl funderare kring om det faktiskt går ihop.

Vi vill ha en socialt hållbar kommun. Det är glädjande att se att man vill satsa på våra unga och äldre genom mötesplatser, lekplatser, fritidsgårdar och föreningsliv genom t.ex. upprustning av fotbollsplaner och ridhus. Däremot finns det mer att önska vad gäller arbetslösheten. Att vi har ett gott näringslivsklimat är i sig positivt men när får vi se att det också ger effekt på arbetslösheten? Trots att det finns över tusen företag i kommunen är det ändå bara en handfull av dessa som är intresserade av att erbjuda praktikplatser inom ramen för kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Våga ställ krav på företagen! Inför sociala upphandlingar.

Vi vill ha en ekologiskt hållbar kommun. Ett första steg mot målet är förstås att ta reda på hur mycket utsläppsutrymme vi har och förbrukar. Att göra en koldioxidbudget vore därför inte bara bra utan nödvändigt. Det i sin tur skulle öppna dörren för att gå med i nätverket klimatkommunerna där kommunen både kan inspirera och inspireras till att göra mer. Luft- och vattenkvaliteten i kommunen har länge varit ett sorgebarn med stora utsläpp från vägar och jordbruk. Här behöver vi arbeta mer aktivt med åtgärder som t.ex. anläggande av våtmark vid Sege å eller cykel- och kollektivtrafiksatsningar.

Sammanfattningsvis, de budgetförslag som ligger på bordet idag innehåller en hel del positiva inslag och satsningar. Det som vi i Miljöpartiet dock ser som djupt problematiskt är att de baseras på överoptimistiska prognoser vad gäller befolkningsutvecklingen, att de inte tar höjd för ofinansierade satsningar (ex. UKN:s tilläggsäskande på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården och inrättandet av en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder) och att de saknar tillräckligt ambitiösa satsningar och mål vad gäller hållbarheten. Hade vi haft resurser och möjligheter att göra en egen budget hade den sannolikt sett ganska annorlunda ut. Socialdemokraternas tillägg med satsningar på föreningsliv, hemtjänstpersonal och hjälpmedel är välbehövligt men vi vänder oss kraftigt mot att man delvis använder pengar från skolan för att finansiera detta. Med det sagt, gör vi ändå en helhetsbedömning som landar i att vi tycker att Socialdemokraternas budgetförslag är det något bättre förslag och yrkar därför bifall till deras förslag.

De långa linjernas historia (Rapport från fullmäktige 2024-02-05)

tobbesteen 1 kommentar

Årets första fullmäktige har gått av stapeln och då bjöds vi bl.a. på inspel om Tora Vega-gymnasiet och vad som ska hända vid ICA i Åkarp. Dessutom röstades det om min motion angående etablering av ett Naturum. Mycket nöje!

Burlövs kommun + gymnasieskola = sant!

Burlövs kommun kommer fr.o.m. höstterminen 2024 för första gången kunna erbjuda gymnasieutbildning genom två gymnasieprogram, barn- och fritidsprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet. Ett glädjande besked som innebär att det nu äntligen kommer vara möjligt för barn och unga att, inom kommunens gränser, fullfölja sin skolgång från förskola hela vägen till gymnasieexamen. Det kommer dock inte vara kommunen som är huvudman för skolan utan den kommer drivas av den privata stiftelse som står bakom folkhögskolan Tora Vega (f.d. Hvilan).

Tora Vega Folkhögskola/Gymnasium. Bild: Facebook

Själv tog jag del av nyheten då jag av en händelse råkade surfa in på folkhögskolans hemsida. Det förvånade mig att jag inte kände till de här planerna och jag började därför leta mig igenom utbildnings- och kulturnämndens protokoll för att se om jag missat informationen. Jag blev dock inte klokare för det fanns inte protokollfört någonstans. Hade utbildnings- och kulturnämndens ordförande missat att informera såväl sin egen nämnd som kommunfullmäktige? Visste inte heller han om att det kommer starta upp en gymnasieskola? Jag bestämde mig nu, 15 november, för att lämna in en interpellation med följande tre frågor:

  • När blev det känt för UKN:s ordförande att Tora Vega kommer starta en gymnasieskola?
  • Har det funnits någon intention att informera nämnden eller fullmäktige kring uppstarten?
  • Vilka konsekvenser får det för kommunen strukturellt och ekonomiskt?

Svaret dröjde. Inte förrän samma dag som kommunfullmäktige ägde rum (5 februari) fick jag ett skriftligt svar från ordföranden vilket förstås gjorde det helt omöjligt för mig att hinna läsa och förbereda mig på debatt. Att svaret kommer så sent är dessutom ett tydligt avsteg från den arbetsordning vi har som säger att ”den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas” (KS/2022:389-003 s.8/11). Men vad svarade ordföranden då? Jo, i korta drag:

  1. Han blev själv inte informerad om detta förrän en vecka innan Tora Vega går ut med pressmeddelandet
  2. Vad gäller konsekvenser så såg han ingen anledning till varför kommunen skulle göra en konsekvensanalys eftersom det inte är kommunen som kommer driva skolan utan en privat aktör. Ovanpå det var det helt omöjligt att säga vad det skulle komma att innebära i termer av ekonomiska kostnader för kommunen (det fullständiga svaret finns att läsa här).

Båda de här svaren är för mig otroligt häpnadsväckande. För det första är det märkligt att kommunens högste skolpolitiker inte har fått kännedom om att en ny skola ska öppnas förrän mindre än ett läsår innan de slår upp portarna. I det här fallet är det förvisso så att det inte finns några andra gymnasieskolor i kommunen så man riskerar inte att dräneras på elever vilket skulle ha en direkt påverkan på kommunens ekonomi. Men lek med tanken att en fristående grundskola med ett par hundra elever får för sig att öppna och att kommunen inte vet detta förrän ett halvår innan. Det finns då ingen möjlighet att justera i budgeten (som beslutas i juni föregående år) eller anpassa verksamheten för det faktum att vi plötsligt kan stå med en stor överkapacitet och pedagoger utan klasser. Det borde vara en absolut självklart att kommunen blir informerad så fort en aktör ansöker om att få starta och inte först när ansökan blivit godkänd. 

För det andra är det ett mysterium varför man som ordförande i utbildnings- och kulturnämnden inte tycker det är värt att titta på vad en etablering innebär för kommunen både ur ett positivt och negativt perspektiv. Grejen är nämligen att ett sådant här beslut onekligen får konsekvenser för kommunen och att då inte göra en konsekvensanalys kan innebära att man hamnar i ett läge där budgeten inte håller eller att annan service blir lidande.

Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna så är det viktigt att förstå att olika gymnasieutbildningar kostar olika mycket och varje Burlövselev som väljer att studera på Tora Vega måste kommunen ersätta i enlighet med en prislista. För elever som går på försäljnings- och serviceprogrammet betalar kommunen ett grundbelopp på 109.200:-/elev år och för elever som går på barn- och fritidsprogrammet betalar man 112.400:-/elev och år. Det ”dyraste” gymnasieprogrammet är naturbruksprogrammet som kostar 312.500:- och det ”billigaste” är ekonomiprogrammet som kostar 97.700:-. Det betyder att varje elev som väljer att läsa på Tora Vegas barn- och fritidsprogram istället för ekonomiprogrammet på en fristående skola i Lund kostar drygt 15.000:-mer per år. Och notera nu att detta handlar om att eleven väljer en annan FRISTÅENDE skola. Väljer eleven att gå på en kommunal skola istället för en fristående skola beräknas kostnaden utifrån mottagarkommunens självkostnad så då skiljer det alltså i kostnad om en elev väljer samhällsprogrammet i Eslöv eller samhällsprogrammet i Lund. Ett exempel; ponera att Tora Vega har två klasser inom varje program á 30 elever. Det ger en total på 120 elever per årskurs. Om en bråkdel av dessa, säg 20 st, är Burlövsungdomar som tycker det är ganska nice att inte behöva pendla till Lund och Malmö och därför väljer barn- och fritidsprogrammet istället för samhälls- eller ekonomiprogrammet i våra grannkommuner kommer Burlöv betala 15.000:- * 20 = 300.000:- mer varje år. Ett tre år långt gymnasieprogram innebär då att kommunen totalt betalar nära 1 miljon kronor mer. Och detta var bara ett lågt räknat exempel.

Utöver de ekonomiska konsekvenserna medför säkerligen en etablering ett flertal andra konsekvenser som kommunen kan behöva förbereda sig på. Det kan t.ex. vara bra om kommunen är förberedd på att kunna erbjuda praktikplatser på förskolor eller kommunala serviceinrättningar (med tanke på programinriktningarna, barn- och fritidsprogrammet och försäljningsprogrammet). Att inte förbereda kommunen på det här är totalt ansvarslöst. Föreställ er att man hade haft samma inställning om ett stort företag vill etablera sig i kommunen. Kan det då inte vara bra att göra en konsekvensanalys över exempelvis vad det innebär för vår infrastruktur eller arbetstillfällen? Om, gud förbjude, ett kriminellt gäng skulle etablera sig i kommunen, kan det då inte vara värt att tänka ett litet varv kring konsekvenserna och hur vi bäst ska kunna arbeta mot att de får fäste? Eller ska man, som UKN:s ordförande menar, gå in med inställningen att det råder fri etableringsrätt så vi som kommun ska inte bry oss om vad andra aktörer gör?

Extra intressant i sammanhanget är att ordförande i sitt svar dessutom medger att gymnasiet som budgetpost varit underfinansierad sedan många år vilket i sig borde vara en varningsklocka och en anledning till att kanske börja göra de där analyserna.

Silo i Åkarp

Om du någon gång handlat på ICA i Åkarp har du kanske funderat över den där inhägnade silon som är granne med parkeringen och vad den används till? På uppmaning från en intresserad medborgare frågade jag kommunstyrelsens ordförande om kommunen inte hade kunnat öppnat upp och nyttja platsen till en minipark, lekplats eller annan offentlig miljö. Dessvärre var svaret något av en besvikelse. Silon och tillhörande hus har en gång i tiden använts som vattenverk men idag står den oanvänd. VA-syd har dock EVENTUELLT ett intresse av att ha kvar silon utifrån ett beredskapsperspektiv och kommunen inväntar därför att VA-syd ska få tummarna ur röven och göra en behovsutredning. Kommer VA-syd då fram till att de inte har någon nytta av den så kan kommunen KANSKE tänka sig att använda marken till annat. Jag ställde då en följdfråga och undrade om det fanns någon tidsplan för den här utredningen men det kunde förstås inte ordförande säga. P.S Jag har varit i kontakt med VA-syd som lovade att de skulle återkomma med svar denna vecka men har ännu inte fått någon återkoppling. Fortsättning följer.

Naturum

Kronetorps mölla är en liten pärla och kanske också kommunens mest unika plats. Området bjuder på en fantastisk utsikt över jordbruksslätten och hade kunnat vara ett populärt utflyktsmål. Dessvärre är det alldeles för få som hittar dit och bortsett ett fåtal evenemang under året så är det sällan man hör människor prata om det som just ett utflyktsmål. Problemet är väl att det i dagsläget inte bjuder på så mycket mer än just en utsikt och att det är lite bökigt att ta sig dit. Hade man valt att lägga lite pengar på exempelvis utställningslokal, återkommande aktiviteter, möjligen ett café eller en restaurang så är jag dock helt övertygad om att det haft stor potential till att vara ett vattenhål och samlingsplats inte bara för kommunens medborgare utan också för besökare från kranskommunerna. Av den anledningen lade jag in en motion där jag önskade att man från kommunens sida etablerade ett Naturum på platsen. Naturum är ett varumärke som ägs av Naturvårdsverket och är tänkt som en ”port mot naturen” där besökare både kan få kunskap och inspireras till att upptäcka en specifik biotop eller speciellt naturområde.

Både UKN (utbildnings- och kulturnämnden) och kommunstyrelsen har haft möjlighet att yttra sig över motionen och gensvaret har varit förvånansvärt positivt. Man är positiv till att en sådan satsning skulle förbättra ohälsotalen, den fysiska inaktiviteten och den psykiska ohälsan, samt att en kunskapshöjning gällande natur och klimat bidrar till att boende i kommunen vill ta hand om sin närmiljö på ett bättre sätt. Men när det nu skulle beslutas om det i fullmäktige var det uppenbart att man inte var ett dugg intresserad av en sådan här satsning. Då försökte jag ändå vara så inspirerande jag kunde genom att sätta Kronetorps mölla i ett större sammanhang och visa vilket fantastiskt kulturarv vi har här:

Kronetorps mölla. Bild: Propellerpågarna AB

”Kronetorps mölla och det öppna jordbrukslandskapet är en stark symbol för kommunen men också en symbol för det samhälle som en gång fanns. Rör vi oss några kilometer längre bort hamnar vi vid en annan stark symbol för en ny tidsera, Sockerbruket. Fortsätter vi sedan ytterligare några hundra meter därifrån kommer vi fram till kapitalismens högborg, Burlöv Center. Inom en radie av någon enstaka kilometer har vi då förflyttat oss från det agrara jordbrukssamhället till industrisamhället och landat i konsumtionssamhället. Då har vi också gjort en tidsresa över inte bara vår kommuns historia, och tre symboliskt viktiga platser, utan också vårt lands historia och faktiskt t.o.m. Europas historia! Hur många platser i Sverige tror ni kan erbjuda den tidsresan inom ett sådant begränsat avstånd? Här har vi ett kulturhistoriskt arv att förvalta som, rätt paketerat och marknadsfört, hade kunnat ge ett lyft till kommunen och skapa ett utflyktsmål som skolklasser från hela landet hade haft intresse av att besöka.

Någon kanske invänder att det snarare är ett kulturcentrum än ett Naturum vi då borde skapa på den här platsen. Men då förstår man inte att kultur och natur hör ihop. Ett Naturum är en port mot naturen och självklart ska odlingslandskapet vid möllan, naturen, stå i centrum. Kronetorps mölla och landskapet där talar om för oss hur naturtillgångar var en förutsättning både för livet på landsbygden och för den framväxande industrialiseringen. Sockerbruket med dess imponerande arkitektur vittnar om stadens födelse men också om människans försök att härska över naturtillgångar och resurser. Tillsammans berättar de historien om samspelet mellan människa och natur.

Man ska alltså inte se en sådan här satsning som en isolerad sak som ’bara’ ger oss ett nytt utflyktsmål utan det ger oss ett ansikte och sätter kommunen på kartan. Vi blir mer än en genomfartsled mellan Malmö och Lund.”

Så här lät det från talarstolen när jag försökte övertyga ledamöterna. Tråkigt nog valde samtliga övriga partier att rösta ned förslaget. Än mer deprimerande var att höra politiker gå upp i talarstolen bara för att håna. Ingen kritik, inga synpunkter och inga idéer kring vad man själv tycker vi borde göra istället utan enbart en syrlig kommentar från Katja Larsson (S) om att vi redan har en tidslinje i fullmäktigesalen i form av en vävd matta på väggen. Man blir less helt enkelt.

Sockerbruket
Denna vävda matta menade Katja Larsson (S) var den enda kulturhistoria vi behöver i Burlöv

Två andra ärenden av intresse vid detta fullmäktige var att befolkningsprognosen och de tekniska ramarna för kommande budget fastställdes samt att ärendet om införande av avgifter för hjälpmedel till personer med olika funktionshinder nu officiellt klubbats igenom.

Om vikten av att skruva fast tvålbehållare, avkastningskrav och utsläppsminskningar

tobbesteen Lämna en kommentar

I måndags var det kommunfullmäktigemöte och ärenden som behandlades var bl.a. en motion från yours truly om medlemskap i Klimatkommunerna samt en rapport kring huruvida de kommunala bolagen bedrivit en ändamålsenlig verksamhet under föregående år (2022). Två interpellationer besvarades också av kommunstyrelsens ordförande respektive utbildnings- och kulturnämndens ordförande.

Amanda Morrill (V) hade lämnat in en interpellation angående Burlövsbadet där Vänsterpartiet önskade svar på varför det är oplanerade stängningar titt som tätt och problem med bl.a. dålig lukt samt bristande tillgång till tvål i dusch och hygienutrymmena. Jag besöker själv badhuset ganska ofta eftersom jag har barn som går i simskola men har inte reagerat på att det skulle vara så mycket sämre än badhus generellt. Att det blir oplanerade stängningar p.g.a. fel bakteriehalt verkar till exempel vara något som är mer regel än undantag och något man kanske får räkna med när det gäller en så komplex verksamhet. Utbildnings- och kulturnämndens ordförande, Kristoffer Daag (L), gav ett långt och uttömmande svar och man får nog konstatera att det görs stora ansträngningar för att hålla badet i bra skick. Stängningar beror i regel på att man tar det säkra före det osäkra och små som stora felanmälningar tas på stort allvar. Visst, vad gäller tvålbehållarna i duschutrymmena kan man tycka att det är lite klantigt att man, i ett våtutrymme, försökt tejpa upp (!) dem. Och förklaringen, att man nu inte har pengar i driftsbudgeten för att ”fackmannamässigt” skruva fast dem, känns ärligt talat lite konstig (är det verkligen en så stor kostnad?). Men det arbetas åtminstone på en lösning och jag känner mig på det stora hela relativt trygg med hur badhuset sköts.

Ur svar på Interpellation från Amanda Morrill (V) angående Burlövsbadet

Jonna Stålring Westerberg (S) hade lämnat in två interpellationer varav den ena besvarades av kommunstyrelsens ordförande under detta möte. I korthet undrade Stålring Westerberg om kommunen har för avsikt att köpa loss Åkarps gamla stationshus. Sara Vestering (M), kommunstyrelsens ordförande, gav inget exakt besked utan hänvisade till att Trafikverket just nu genomför en undersökning av husets skick (en undersökning som skulle varit gjord och redovisad i augusti!) och att kommunen avvaktar denna rapport. Så snart kommunen får tillgång till rapporten (och man har alltså ingen aning om när detta sker!) så kommer man genomföra egna syner med konsulter och eventuellt inleda dialog kring pris med Trafikverket.

Stationshuset

Kommunen har både ett antal hel- eller majoritetsägda bolag och bolag som man äger tillsammans med andra kommuner. Varje år prövar kommunstyrelsen om dessa bolag har skött sin verksamhet så som ägardirektiven föreskriver och att de hållt sig till det fastställda kommunala ändamålet. Samtliga bolag bedömdes nu för år 2022 ha arbetat ändamålsenligt. Kommunstyrelsen hade dock en anmärkning och det gällde den ekonomiska förvaltningen av Burlövs Bostäder AB (dvs det kommunala fastighetsbolaget). I Burlövs Bostäders ägardirektiv finns nämligen ett avkastningskrav som innebär att avkastningen ska uppgå till 4%. Det betyder alltså att fastighetsbolaget ska ge tillbaka en vinst till ägaren (Burlövs kommun) som motsvarar 4% av bolagets bokförda värde. Under 2022 motsvarade bolagets resultat en avkastning på 2,9% vilket man nu tycker är för lågt. Kommunstyrelsen har därför beslutat att uppmana bolagsägaren att vidta åtgärder för att uppfylla kraven avseende ekonomisk förvaltning. Jag har i ett tidigare blogginlägg tagit upp det faktum att Burlövs kommun är en av de kommuner i Sverige som haft högst hyreshöjningar under det gångna året och man behöver ju inte vara konspirationsteoretiker för att räkna ut sambandet mellan hyreshöjningar och ”åtgärder för en ökad avkastning”. För i grund och botten måste man ju antingen sänka sina kostnader eller öka sina intäkter om avkastningen ska öka. Att höja hyrorna blir då ett enkelt sätt att låta hyresgäster med små ekonomiska resurser stå för notan.

Min motion om medlemskap i föreningen Klimatkommunerna röstades, inte oväntat, ned. Klimatkommunerna är ett kommunalt och regionalt klimatnätverk vars syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. För närvarande är 51 av landets kommuner och regioner medlemmar varav en hel del från Skåne (Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Region Skåne, Simrishamn och Vellinge). Dessutom är ett flertal andra kommuner delaktiga som observatörer vilket är ett slags första steg där man får sitta med och undersöka om ett medlemskap är av intresse. Det som framför allt är bra med det här nätverket är att det innebär att kommunen de facto måste börja arbeta med utsläppsminskningar och sätta upp mål för sina utsläpp. Burlövs kommun vill gärna framhålla att man är en hållbar kommun och att de här frågorna är viktiga för kommunen men än så länge känns det mest som tomma ord och löften. Att å ena sidan säga att man har som mål att kommunen ska vara hållbar men å andra sidan inte våga sätta upp konkreta mål för utsläppsminskningar håller helt enkelt inte. Kommunledningsförvaltningen tycks i stort instämma i vikten av att arbeta med frågorna men de föreslog ändå att motionen skulle avslås med argumentet att ”det är viktigare att prioritera utvärdering av befintligt klimatarbete” först. Då ska man ha i minne att motionen hade två att-satser varav den första att-satsen faktiskt innebar just att Burlöv ska arbeta för att på sikt kunna bli medlemmar (läs: exempelvis utvärdera befintligt klimatarbete). Detta var också något som Vänsterpartiets Andreas Bexell framhöll i talarstolen med orden ”det är märkligt att man yrkar avslag genom att argumentera för ett bifall”. I slutändan blev det ändå bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som ville bifalla motionen. Socialdemokraterna valde att avstå från att rösta och övriga partier röstade för ett avslag.

Till sist vill jag passa på att påminna/upplysa om att slutet på veckan bjuder på en hel del godis (både bokstavligt och bildligt!). Den 2-3 november mellan kl. 17-19 så är det Miljöpartiets dagar på Burlöv Center under kommunens arrangemang Möt Burlövs politiker.  Kom gärna förbi och säg hej, drick en kopp kaffe eller bara ta det lugnt en stund. På lördag, den 4 november, är det sedan dags för höstens stora happening: Stand up + föreläsning om marknadsskolan! På Tora Vega folkhögskola (f.d. Hvilan) i Åkarp kommer Malin Appeltofft (lärare och bl.a. känd från radiodokumentären ”Min roliga fru”) köra stand up och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans föreläser om marknadsskolans konsekvenser. Det här är ett samarrangemang som vi i MP har tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och ABF med anledning av att Internationella Engelska Skolan tänkt etablera sig i Kronetorp. För de som har Facebook kan man läsa mer om eventet här. Det är helt gratis så missa inte detta!

Gratis sommarkort till ungdomar och andra satsningar

tobbesteen Lämna en kommentar

De gångna veckorna har för egen del inneburit en hel del politik. För drygt två veckor sedan (den 13 april) var det årsmöte för MP Burlöv och det innebar bl.a. att det valdes in en ny styrelse. Veckan efter var det dels Miljöpartiets tur att möta väljare i Burlöv Center och dels ägnade jag hela söndagen (08-21) åt en ”kick-off” tillsammans med övriga styrelseledamöter i MP Skåne. Och i måndags var det kommunfullmäktigemöte. Vi tar det i tur och ordning.

MP Burlövs årsmöte 2023

På lokal nivå, d.v.s. här i Burlöv, är Miljöpartiet dessvärre fortsatt ett relativt litet parti med få engagerade. Det innebär bl.a. att det sällan finns en lång lista på föreslagna kandidater till styrelseposter utan att vi istället försöker rotera mellan de olika styrelseuppdragen för att underlätta för varandra. Det gångna året har styrelsen bestått av Ove Johansson (ordförande), Geanina Jonsson (kassör), Vlado Somljacan (ledamot) och jag och Tord Lindgren har varit en del av styrelsen som ersättare. Årsmötet innebar inga dramatiska förändringar utan det är fortsatt samma personer som är invalda till styrelsen men rollerna har förändrats något. MP Burlövs nya styrelse är nu formellt Vlado Somljacan och Tord Lindgren som ersättare, Geanina Jonsson som ledamot, Ove Johansson som kassör och yours truly blev hedrande nog vald till ordförande. Förutom valet av ny styrelse redogjorde även styrelsen bl.a. för verksamhetsplan och budget samt vilka aktiviteter som genomförts och hur vi agerat i kommunfullmäktige under det gångna året. Årsmöten är av förklarliga skäl ganska formella tillställningar och för MP Burlövs del är det oftast både okomplicerade val och sällan upplagt för maktstrid eller andra tråkigheter.

Möt Burlövs politiker

Nu var det äntligen dags för Miljöpartiet att möta väljare på Burlöv Center. Kommunen har gjort en lovordad satsning där varje parti, vid två tillfällen under våren, har fått tillgång till en gigantisk lokal på Burlöv Center för att prata politik och möta väljare.[1] Torsdagen den 20 april till lördagen den 22 april fanns det möjlighet att träffa oss i Miljöpartiet två timmar varje dag (torsdag-fredag mellan 16-18 och lördag mellan 11-13). I stort ett jättetrevligt initiativ från kommunens sida men dessvärre var det ganska lite folk i rörelse just den här helgen. Kanske spelade vädret in (soligt och varmt)? Kanske var tiderna inte optimala? Kanske var det många som fortsatt firade eid? Men kanske var det också så att lokalens läge, i den minst trafikerade gången (mittemot Akademibokhandeln), gjorde att det endast var sporadiskt med folk. På lördagen hade vi bjudit in vår regionpolitiska gruppledare, Mätta Ivarsson, och det var om inte annat trevligt att få en pratstund med henne. Nästa gång vi är på plats är den 8-10 juni och efter det kan vi kanske göra en lite bättre utvärdering kring insatsen.

Tre glada miljöpartister: Ove Johansson, Tobias Steen, Mätta Ivarsson

Kommunfullmäktige 2023-04-24

Kommunfullmäktige i måndags klarades av på drygt en timme och innehöll inte särskilt många punkter på dagordningen. Vänsterpartiet hade till detta möte lämnat in sin motion angående dataskyddspolicy och tredjepartskakor (som jag tidigare nämnt här: [2]), Bengt Åström (S) hade en motion uppe för beslut kring gratis sommarresor för unga, Mia Eldh Holmqvist (M) besvarade en interpellation om LSS och den stora punkten på dagordningen var otvetydigt att godkänna kommunens årsredovisning för 2022.

Eftersom Vänsterpartiets motion inte har beretts skickades den till beredning. Den kommer alltså återkomma till kommunfullmäktige för beslut längre fram och vi får då anledning att titta närmare på den. Vill man läsa motionen i sin helhet hittar man den här: [3]. Bengt Åströms motion[4] däremot var nu uppe för beslut efter att ha behandlats av både utbildnings- och kulturnämnden och kommunledningsförvaltningen. Motionen handlade om att kommunen, likt andra kommuner, borde bekosta Skånetrafikens sommarkort åt alla elever från årskurs 6 till gymnasiet åk 2. Redan idag så bekostar kommunen s.k. Skolkort vilket gör det möjligt för eleverna att resa fritt, dygnet runt, i hela Skåne under terminerna. För Skolkortet betalar kommunen idag totalt 4 303 320:- och att införa sommarkortet för den berörda elevgruppen skulle kosta ytterligare 1 259 251:-. Precis som med MPs motion om en fritidsbank är detta en satsning som såväl utbildnings- och kulturnämnden som fullmäktige i grunden tycker är en bra satsning men ändå vill man inte genomföra den eftersom man bedömer att förslaget är för kostsamt. Det hade i det sammanhanget varit intressant att kunna få siffror på vad en utebliven satsning kostar för kommunen vad gäller t.ex. insatser mot utanförskap eller rastlösa ungdomar. Sådant är svårare att mäta förstås men det är viktigt att förstå att det finns en skillnad på en kostnad och en investering. Både fritidsbanken och sommarkortet kan faktiskt på lång sikt ses som investeringar som kan generera vinster tillbaka till kommunen i form av att ungdomar får en meningsfull fritid eller minskar risken för att ungdomar hamnar på glid och kostar kommunen åtskilliga miljoner.

På förra kommunfullmäktige hade (S) lämnat in en interpellation ställd till socialnämndens ordförande Mia Eldh Holmqvist (M) angående LSS och det var nu dags för henne att besvara den. Frågan var: ”Hur avser socialnämndens ordförande arbeta för att höja kvaliteten för våra kommuninvånare vad det gäller vår LSS-verksamhet?” och bakgrunden var att nöjdheten bland målgruppen gällande bl.a. upplevd trygghet och självbestämmande minskat. En fullmäktigeledamot kan ställa frågor på två sätt, antingen som en interpellation eller som en enkel fråga. En enkel fråga ställs om man bara vill ha ett snabbt svar på något enkelt sakförhållande medan en interpellation kräver ett mer utförligt svar och ska beröra ett ärende som är av större vikt för kommunen. En annan viktig skillnad mellan en interpellation och en enkel fråga är att alla ledamöter får möjlighet att delta i debatten vid en interpellation medan det inte är tänkt att en enkel fråga ska leda till en debatt och därför får bara den ledamot som ställt frågan delta. Enligt SKRs exempel på arbetsordning för fullmäktige ska också ett interpellationssvar vara skriftligt och den ledamot som ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före sammanträdet.[5] Det kan tyckas vara juridiska formaliteter som inte spelar någon roll men det finns såklart anledningarna till att det ställs högre krav på ett interpellationssvar än på ett svar från en enkel fråga. En viktig aspekt är att ett skriftligt svar blir synligt även för media och medborgare som inte råkar befinna sig på plats vid sammanträdet och eftersom en interpellation, som sagt, ska beröra ärenden av större vikt för kommunen är det av demokratiska skäl rimligt att allmänheten får insyn i vad politikerna tycker och tänker i dessa frågor. Eldh Holmqvist valde dock att dels inte delge sitt svar dagen före och dels nöja sig med att besvara interpellationen muntligt, eller rättare sagt, hon valde att gå upp i talarstolen och säga ”ni har precis fått se en power point-presentation där jag hoppas att ni fått svar på er fråga, är det något mer ni undrar?”. Power-point presentationen som åsyftades var en presentation av socialchefen Maria Zinatbaksh Popoola där hon beskrev förvaltningens verksamhet i stort. Att besvara en interpellation på det här sättet är inte bara svagt och nonchalant utan direkt okunnigt. Man kan faktiskt kräva mer av toppolitikerna i den här kommunen.

Slutligen en kommentar kring årsredovisningen och som en liten slutkläm kan vi återknyta till det här med att vissa satsningar i den här kommunen tydligen är för kostsamma. För den som vill grotta ner sig i siffror kan man läsa årsredovisningen här:[6] . Låt oss först konstatera att Burlöv inte precis är en fattig kommun. Som vi kan se i nedan tabell har fyra av de fem senaste årens resultat visat kraftiga överskott.

Årsredovisning för Burlövs kommun 2022, s. 10

Undantaget är 2019 då kommunen gjorde ett minusresultat på drygt 16 miljoner. MEN då ska man samtidigt komma ihåg att kassan det året ökade med nästan 100 miljoner och att soliditeten (hur stor andel av det egna kapitalet som finansierar verksamheten) också ökade marginellt från året innan. Burlöv hade det året en soliditet på 77,9% och det kan jämföras med att det endast var 17 av landets 290 kommuner som hade en soliditet på över 50% år 2020.[7] Det negativa resultatet det året förklaras främst av att kommunen löste in delar av pensionsskulden på ca 100 miljoner och resultatet exklusive sådana s.k. jämförelsestörande poster landade på +23,3 miljoner.[8] Vad är då en jämförelsestörande post? Ja, tidigare kallades det extraordinära poster och det är precis som det låter poster som ”stör” en jämförelse mellan tidigare år. Det är alltså kostnader och intäkter som man normalt sett inte har i verksamheten och som därför kan ge en skev bild av ekonomin i stort. Årets resultat blev hisnande +108 miljoner (!) och räknar man bort jämförelsestörande poster landar vi på +97,4 miljoner. Soliditeten minskade visserligen från året innan (84,4%) och är nu nere på 76% (vilket alltså är i nivå med tidigare år och väldigt högt jämfört med i princip alla andra kommuner). Så hur kommer det sig då att styret ständigt slår ner på allehanda satsningar med motiveringen att det är för kostsamt? Två saker är viktiga att ha i åtanke. För det första är kommunen skyldig, enligt kommunallagen, att lägga en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Man får helt enkelt inte planera för ett negativt resultat. Om man ändå mot förmodan skulle redovisa ett negativt resultat ska detta regleras genom att kommunen betalar tillbaka det negativa resultatet inom tre år. Det betyder alltså att kommunen nästkommande år i så fall BÅDE kommer behöva minska sina kostnader så att de inte hamnar på ett negativt resultat igen OCH effektivisera verksamheten för att kunna betala tillbaka den skuld som uppstått. Det är detta som kallas för ”det kommunala balanskravet” och det är ett av de fyra budgetpolitiska målen inom det finanspolitiska ramverket (ett ramverk för statsbudgeten som infördes efter 1990-talets ekonomiska kris).[9] För det andra är Burlöv just nu inne i en expansiv fas där det onekligen kommer uppstå stora initiala kostnader om allt som planeras verkligen påbörjas. Satsningar och investeringar som det nya badhuset, nya skolor och inte minst markförvärvet och exploateringen i Kronetorp i kombination med det rådande ränteläget och inflationen gör att det är klokt att hålla i slantarna. Bara det faktum att kommunen numera har en låneskuld på 240 miljoner, i och med att man förvärvade marken i Kronetorp, i en tid när räntorna fortsatt ökar gör att man bör tänka sig för både en och två gånger innan man tar på sig spenderbyxorna. MEN kommunen gör samtidigt bedömningen att det omfattande markförvärvet 2022 samt den förväntade exploateringen över tid kommer vara självfinansierad[10] och det är också värt att nämna att kommunen avsätter medel i en resultatutjämningsreserv samt reserverar 25 miljoner av årets överskott för kostnader under åren 2023-2028 avseende exploateringskostnader och rivningskostnader av det gamla burlövsbadet. Resultatutjämningsreserven är till för att kunna utjämna eventuella underskott och efter att man under detta fullmäktigemöte tog beslut om att avsätta ytterligare 12,6 mnkr dit uppgår nu den totala reserven till 71,3 mnkr. Med andra ord finns det både hängslen och livrem för att kunna ha en budget i balans utan att man behöver avslå investeringar (så som fritidsbank och sommarkort) som med stor sannolikhet hade gynnat och genererat vinster åt kommunen på lång sikt. Framför allt är det märkligt när man beaktar att styret hellre prioriterar arvoden till sina egna politiker och att dra på sig stora initiala kostnader genom expansion och exploatering av natur och jordbruksmark istället för att ge mervärde och bättre livsvillkor åt de kommuninvånare som redan bor i kommunen.

[1] Möt Burlövs politiker

[2] Hållbart Burlöv – Minutstyrning och fritidsbank

[3] Motion – Hantering av kakor

[4] Motion – Inför fria sommarresor för elever

[5] SKR – Arbetsordning för fullmäktige, s. 14

[6] 6.5 Årsredovisning 2022 för Burlövs kommun

[7] Välfärdsekvationen – Klarar vi oss verkligen utan ”synnerliga skäl”?

[8] 6.5 Årsredovisning 2022 för Burlövs kommun, s. 29

[9] Ekonomifakta – Det finanspolitiska ramverket

[10] 6.3 Årsredovisning 2022 för Burlövs kommun s.4

Minutstyrning och fritidsbank

tobbesteen 1 kommentar

Så var det återigen dags för ett nytt möte i kommunfullmäktige. På schemat stod bl.a. två olika motioner, en om förändrat arbetssätt inom hemtjänsten och en om inrättande av en fritidsbank. Den enda punkten i övrigt som skapade någon form av diskussion var antagandet av en ny dataskyddspolicy. Vi börjar med motionerna.

Minutstyrning inom hemtjänsten

Socialdemokraterna hade inför mötet lämnat in både en interpellation (läs: skriftlig fråga)[1] och en motion[2] riktat mot socialnämnden. Interpellationen handlade om kommunens LSS-verksamhet och (S) önskade här svar från socialnämndens ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), om hur hon avser arbeta för att höja kvaliteten inom LSS. Bakgrunden är att nöjdheten bland patienter och brukare sjunkit i senaste kvalitetsuppföljningen vad gäller upplevd trygghet samt självbestämmande. Eftersom interpellationen inkom sent fanns det inte möjlighet för Eldh-Holmqvist att hinna besvara den till detta möte utan den kommer bemötas vid nästkommande kommunfullmäktige (KF) och vi får då anledning att återkomma till den.

Motionen handlade om hemtjänsten och en önskan om att förändra arbetssättet, från minutstyrning till en mer individbaserad form av styrning. Ämnet har även aktualiserats i media, bl.a. i SVTs Agenda[3] och i Dagens Samhälle.[4] Vad handlar det om? Jo, Väldigt många kommuner har idag ett system där hemtjänstpersonalens arbetstid styrs i minuter. Man har helt enkelt räknat ut exakt hur många minuter olika beviljade insatser ska ta och utifrån det har man sedan lagt ett schema. Det gör att man å ena sidan kan effektivisera tiden betydligt mer men å andra sidan skapar det stor stress bland personal. Jag har i ett tidigare inlägg här på bloggen påtalat det orimliga i att antalet beviljade timmar under perioden 2013 till 2021 ökat med mer än 100% här i kommunen samtidigt som personalantalet ökat med mindre än 10%[5] och alldeles säkert är minutstyrningen en förklaring till att det ser ut på det här sättet. Men det går alltså att ha ett annat, mer humant, sätt att styra verksamheten vilket inslaget från Agenda och artikeln i Dagens Samhälle visar. Jag tycker motionen verkar kanonbra och det ska bli intressant att se hur den tas emot i socialnämnden dit den skickats för beredning inför beslut i kommunfullmäktige.

Fritidsbank

Miljöpartiet hade också en motion uppe på agendan.[6] Vlado Somljacan (MP) lämnade hösten 2021 in en motion där han föreslog att Burlövs kommun skulle inrätta en fritidsbank för att få fler kommuninvånare som inte har ekonomiska resurser att prova på fritidsaktiviteter eller olika idrotter. En fritidsbank fungerar som ett bibliotek fast med fritidsutrustning och tanken är att kommunmedborgare, företag eller andra organisationer kan lämna in fritidsutrustning som de inte använder till ett utlämningsställe så att andra istället får möjlighet att låna utrustningen gratis. Ett och ett halvt år senare hade man äntligen berett ärendet i kommunstyrelsen och i utbildnings- och kulturnämnden och det var nu dags att ta beslut i kommunfullmäktige. Till vår stora besvikelse blev det avslag och det enda partiet, utöver Miljöpartiet, som stödde förslaget var (V). Vad var motiveringen till avslaget? Kristoffer Daag (L), Laszlo Pataki (SD) och Bengt Åström (S) var alla uppe i talarstolen för att ge sin syn på frågan. Moderaterna, som trots allt är största parti i styret, valde att inte uttala sig och detta är sorgligt nog något vi kommer få vänja oss vid de kommande fyra åren. Daag, Pataki och Åström betonade alla att de i sak tyckte motionen var bra och att de såg att det kunde skapa positiva effekter både för folkhälsan och för den sociala och ekologiska hållbarheten men de ville ändå inte bifalla motionen med hänvisning till ekonomin. Kostnaden i fråga handlar om att man gjort en kostnadsberäkning där man bedömer att den årliga kostnaden uppgår till 300 tkr för lokalhyra, 600 tkr för handledare i verksamheten samt 100 tkr i löpande kostnader för till exempel tvätt, verktyg och reparationsmaterial,[7] dvs totalt ca 1 miljon/år. Det kan man sätta i relation till att majoriteten nyligen röstade igenom att kommunen skulle införa en tredje vice ordförande i alla nämnder till en kostnad av ca en halv miljon samt att man för bara någon månad sedan tog beslut om att köpa loss marken i Kronetorp för hundratals miljoner (!) varav en stor del av detta skulle täckas genom lån. Uppenbarligen handlar det alltså inte om pengar utan om prioriteringar. Majoriteten vill inte göra denna satsning för man prioriterar annat.

En annan invändning som lyftes var själva driftsformen eftersom Fritidsbanken är en ideell organisation som ställer vissa krav kring bl.a. öppettider för att man som kommun ska få använda deras namn. Jag kan till viss del ha förståelse för att man mycket väl hade kunnat ha ett liknande koncept i kommunal regi istället men det finns fler fördelar än nackdelar med att använda sig av Fritidsbanken. Jag tycker det är en utmärkt driftsform då det drivs av en ideell aktör och är väl inarbetat och finns i en tredjedel av landets kommuner. Det innebär dels att det inte finns något vinstsyfte bakom och dels att det är bevisat att det fungerar. Man kan ju hoppas att de partier som avslog förslaget med hänvisning till just driftsformen så småningom är lite proaktiva och för fram ett alternativt förslag för hur de istället vill driva det vidare.

Bild: Fritidsbanken

Dataskyddspolicy

Bland de sista punkterna på dagordningen fanns ett förslag till ny dataskyddspolicy. Den nya policyn är en rätt rejäl revidering av den gamla och framför allt förenklas och centraliseras ansvaret så att policyn blir tillämplig för alla verksamheter inom kommunen istället för att respektive nämnd får till uppgift att säkerställa att policyn efterlevs. Vänsterpartiets Andreas Bexell begärde ordet och förklarade att de yrkade på bifall men att (V) senare har för avsikt att lämna in en motion där man önskar att kommunen ej tillåter användandet av s.k. tredjepartskakor och att undantag från den regeln endast ska göras efter en konsekvensanalys OCH beslut i kommunfullmäktige. Jag är kluven till förslaget från (V) men låt oss först titta på vad det här med tredjepartskakor är för något. Webbkaka, cookie eller kort och gott kaka är en datafil som innehåller information om vad besökare på olika hemsidor gör (exempelvis söker på, tittar på, språkval eller andra inställningar). Den här informationen samlar hemsidan in och kan sedan skicka vidare till sina ”samarbetspartners” (t.ex. Facebook eller Google) och då blir det till en tredjepartskaka. När vi går in på olika hemsidor får vi ofta frågor kring om vi vill att hemsidan ska tillåta detta och om de har rätt att skicka informationen vidare till ”tredjepart”. Informationen kan sedan användas för att t.ex. rikta annonser mot specifika användare.

Så varför är jag kluven till det här? Anledningen till att vi ofta får frågor kring om vi vill godkänna kakorna är för att GDPR redan idag kräver samtycke vid icke-nödvändiga webbkakor (alltså kakor som inte krävs för att hemsidan ska fungera). Eftersom kommunens dataskyddspolicy i sin tur är underställd GDPR och det tydligt uttrycks att kommunen måste följa GDPR så blir det så att säga kaka på kaka att införa ett extra tillägg om tredjepartskakor. Att dessutom kräva BÅDE en konsekvensanalys OCH ett fullmäktigebeslut för att godkänna undantag låter otroligt bökigt och kostsamt i förhållande till vilken nytta det ger. Sen är jag faktiskt inte helt säker på ifall jag tycker det är enbart negativt att information kring beteende och användardata inte blir tillgänglig. Antingen får man ju vara för att vi har ett transparent och öppet samhälle där information om folks vanor och beteende är tillgänglig information (givetvis med undantag för viss personlig information kring ex. sjukjournaler och annat!) och i så fall får man kanske ta det onda med det goda (dvs då kommer företag/staten också ha tillgång till den informationen) eller så får man vara emot öppenhet och tycka att staten/företag/kreti och pleti inte har rätt att veta något om mig. Jag föredrar ett öppet och transparent samhälle.

Nästa kommunfullmäktige är den 24 april men redan 20-22 april finns det möjlighet att träffa oss i Miljöpartiet på Burlöv Center. Mittemot Akademibokhandeln har vi fått tillgång till en lokal dit man kan komma för att ta en kaffe och prata politik. Vi är på plats torsdag-fredag kl 16:00-18:00 samt lördag kl 11:00-13:00. Vi ses!

[1] Interpellation ang. LSS

[2] Motion – avskaffa minutstyrning inom hemtjänsten

[3] SVT, Agenda, 2023-03-26

[4] Dagens Samhälle, Tillit istället för minutstyrning men klockslagen finns kvar

[5] Hållbart Burlöv – Skillnaden i människosyn

[6] Motion – Fritidsbank i Burlöv

[7] 6.3 Motion av Vlado Somljacan s. 3

Glöm inte rösta!

tobbesteen Lämna en kommentar

Nu är det valspurt. Under veckan kommer vi kampanja och dela ut valmanifest. I lördags var det Burlövsfesten på Burlöv centers parkering med bl.a. politikerutfrågning. Här nedan en kort video från utfrågningen där jag på en minut förklarar varför jag tycker du ska rösta på Miljöpartiet. Kom ihåg! Det viktiga är att du röstar oavsett vilket parti du väljer. Allt gott!

Burlövsfesten 2022-09-03