En fantastisk sak inträffade för lite mer än två veckor sedan på kommunfullmäktiges senaste möte. Vi har lyckats få igenom ett av våra stora vallöften; införande av sociala upphandlingar! Trots att vi alltså är oppositionens minsta parti lyckas vi, efter mycket möda och stort besvär, baxa igenom en motion som genomgått ett antal remissrundor. Det visar på en oerhörd styrka och att en röst på MP aldrig är en bortkastad röst.
Sociala upphandlingar – en kort förklaring
Jag har i ett flertal inlägg beskrivit både motionens gång och sociala upphandlingar som koncept (se t.ex. Är politikerna i Burlöv köpta av riskkapitalister… och Ridhus och filibustrar). Sociala upphandlingar med sysselsättningskrav är ett arbetsmarknadsverktyg som används för att framför allt människor som står långt ifrån arbetsmarknaden lättare ska få en fot in och skaffa sig erfarenhet. Kort förklarat ställer man krav vid upphandlingar på att det företag som vinner upphandlingen också ska erbjuda jobb, utbildning eller praktikplats åt särskilt utvalda grupper. För Burlöv, en kommun som under en lång tid brottats med en hög arbetslöshet, är detta ett mycket bra steg framåt.
Det som är lite smolk i glädjebägaren är dock att vi tvingades kompromissa en del med förslaget. Det blev till slut en mjukare variant av ”dialogkrav” som vann gehör i kammaren. Att ställa dialogkrav innebär helt enkelt att man endast kräver av vinnande företag att de ska ställa upp på samråd eller diskussioner med kommunen kring vad de kan tänka sig att erbjuda. Det är med andra ord inte behäftat med några skarpa krav att erbjuda faktiska praktikplatser eller jobb. Nevertheless, still a win!
Slopa behovsprövning vid särskilda boenden och tak för inkomstskillnader
Förutom ovan nämnda motion debatterades och avslogs även två av mina andra motioner på ovan nämnda fullmäktigemöte. Den ena motionen handlade om behovsprövning vid ansökning om plats på särskilda boenden och den andra handlade om att införa ett tak för inkomstskillnader. Låt oss börja med den förstnämnda.
Särskilda boenden är alltså ett annat namn för det som man tidigare, och fortfarande i folkmun, kallar äldreboenden. Rätten att få flytta till ett särskilt boende är behovsprövad. Det betyder att det inte räcker med att den äldre själv vill flytta utan att det krävs en biståndsprövning där kommunen beslutar om den äldre har så pass stora vårdbehov att vård i hemmet är uteslutet. Konsekvensen av det här systemet blir då, i många fall, att ribban höjs och endast de som har väldigt stora vårdbehov beviljas plats.
Detta har uppmärksammats i flera olika medier med hjärtskärande berättelser om personer som inget hellre vill än att få plats på ett boende men vägrats detta för att kommunen anser att de är för friska. I min värld borde vi ha en äldreomsorg som ser till människans behov och ger människor rätt till en värdig omsorg. VILL man, efter ett långt arbetsliv och på ålderns höst, flytta till ett boende där man får omsorg och social samvaro så ska man också få det oavsett vilka fysiska eller psykiska åkommor man må ha. Det är detta motionen handlade om, att helt enkelt slopa behovsprövningen för alla som uppnått en viss ålder. Motionen röstades dock inte igenom eftersom lagstiftningen idag är skriven på ett sådant sätt att kommuner inte får slopa behovsprövningen. I mitt anförande lyfte jag då att kommunen åtminstone bör arbeta för att trösklarna och kraven för att få flytta till ett särskilt boende bör ses över och göras så låga som möjligt så att behovsprövningen i praktiken bara blir en formalitet. Återstår att se om styret och övriga partier tar till sig detta.
Den andra motionen som inte gick igenom handlade om att sätta ett tak för inkomstskillnader inom kommunen. Bakgrunden är att det finns studier som visar att den s.k. löneglidningen mellan olika yrkeskategorier i samhället ökat dramatiskt över tid. Idag har en genomsnittlig VD på ett av Sveriges 50 största företag en lön som är 71,1 gånger högre än den genomsnittliga industriarbetaren (år 1950 var skillnaden 26 gånger mer) vilket alltså betyder att en VD idag i många fall har en ÅRSLÖN som är högre än vad en arbetare tjänar UNDER EN HEL LIVSTID.
Med min motion ville jag sätta ett tak som gör att den högst betalda anställda inom Burlövs kommun inte får ha en lön som är mer än fem gånger den lägst betalda inom samma förvaltning. Så om t.ex. den högst betalda personen har 100 000:-/mån får inte den lägst betalda ha en lägre lön än 20 000:-/mån.
Motionen handlade alltså inte om att sätta ett tak för hur mycket man får lov att tjäna utan om att säkerställa att vi inte har oskäligt låga löner för de som har lägst lön. Det är alltså inte ett inkomsttak utan ett tak för INKOMSTSKILLNADER. Detta försökte jag tydligt förklara i mitt anförande. Jag försökte också förklara för de närvarande att ett tak för inkomstskillnader inte på något sätt tar ifrån arbetsmarknadens parter makten att förhandla om lön. De kan fortsatt förhandla om nivån både på löneökningen och inkomstskillnaden. Syftet med motionen är att förebygga en situation där löneglidningen blir för stor och att Burlöv föregår med gott exempel. På den här sidan kan man ta del av hela debatten (se gärna SDs mycket märkliga inlägg och svar på mitt anförande där Mats Hedenström å ena sidan håller med om att det inte borde vara så stora skillnader men å andra sidan samtidigt tycker det är bra att det finns stora skillnader).
Översiktsplan 2045
Den största punkten på dagordningen var annars antagande av en ny översiktsplan. En översiktsplan är inte ett juridiskt bindande dokument men används som en slags vision eller för att ge en övergripande bild över framtida planer för kommunens bebyggelse, mark och vattenanvändning. Alla partier har deltagit i framtagandet av översiktsplanen och även medborgare har bjudits in till dialog. Eftersom vi är ett litet parti som dessutom är i opposition har det dock varit svårt att få gehör för flera av de synpunkter vi haft. Därför valde vi att inte ställa oss bakom översiktsplanen så som den är utformad idag även om det fanns en del positiva inslag i den.
En stor invändning vi haft är att man inte i tillräckligt hög grad planerar för park- och rekreationsområden. Här nedan är en karta från översiktsplanen över de framtida större sammanhängande utvecklingsstråken för grönska, vatten och fritid.
Här finns definitivt en del positivt att ta med sig. Framför allt gäller detta det längre stråk som planeras från Spillepengen och ned till Stora Bernstorp. Men bilden ovan ger också ett bedrägligt intryck där det ser ut som att vi får stora, lummiga rekreationsområden över hela kommunen. Det som bilden inte säger är t.ex. att den gröna inramningen i Kronetorp (mellan Arlöv och Åkarp) och i södra delen av Åkarp är bullervallar (!). Bullervallar kan absolut användas för att förstärka den biologiska mångfalden och har stora värden ur natursynpunkt MEN ur rekreationssynpunkt är det inte lämpligt eftersom en stor andel av befolkningen (barn, äldre och andra med begränsade rörelsemöjligheter) kommer få svårt att röra sig i miljön.
I Åkarp är dessutom huvuddelen av utvecklingsstråken placerat i västra utkanten med en barriär i form av Gränsvägen och Sockervägen som skär rakt igenom grönstråket vilket gör det till en svår och inte särskilt attraktiv miljö att röra sig i. Den andra större satsningen på grönområde i Åkarp är ”locket” över tågspåren men med tanke på att det inte går att plantera träd på eller i anslutning till locket är det tveksamt om denna yta verkligen kan användas som ”park”. Det hade kort sagt varit önskvärt att man planerade för ett större park- eller naturområde istället för att i huvudsak planera för ”stråk” och gräsytor.
Ett område i Åkarp som hade varit utmärkt för en lite större park är den yta som idag är oexploaterad vid Östragårdens förskola. Här har man istället tänkt att ett fåtal villor ska få breda ut sig. Ett mycket märkligt beslut. I ett tidigare blogginlägg utvecklar jag mina tankar kring vad jag tycker man borde göra med detta område istället.
Ovan karta visar hur man tänker sig bebyggelseutvecklingen. Här syns tydligt att tanken på större sammanhängande utvecklingsstråk för grönska, vatten och fritid längs med tågspåret i Åkarp förmodligen inte kommer realiseras sett till att man samtidigt planerar för bostäder i samma område. Vi ställer oss också kritiska till planerna på bostadsbebyggelse öster om Gränsvägen/norr om Lundavägen (på andra sidan TMP Outlet och vidare norrut).
Ytterligare en invändning vi haft är att vi menar att det saknas en vision om hur man kan göra Kronetorpsområdet till en mer integrerad del av kommunen. Rondellen vid Burlövs Center tillsammans med Lundavägen utgör en barriär som är angelägen att åtgärda för att de som bor i Kronetorp ska kunna få en attraktivare och mer tillgänglig stadsdel.
Utöver ovan nämnda invändningar har vi även invändningar mot t.ex. synen på mindre vindkraftsetableringar samt att man inte har en plan eller beredskap för ett yttre godsspår. Samtliga grannkommuner har planerat för ett yttre godsspår för att möta den ökande mängden godstrafik som onekligen tillkommer när Fehmarn Bält-förbindelsen står färdig. Burlöv behöver nödvändigtvis inte acceptera linjedragningen som är föreslagen men bör åtminstone peka på en alternativ spårdragning. Konsekvensen av att inte få ett yttre godsspår på plats blir istället att godset kommer transporteras via lastbil och att vi får en ökad mängd biltrafik genom kommunen vilket inte är önskvärt.
Burlövsfesten!
Sedan sist jag skrev på bloggen har även årets stora kommunfest, Burlövsfesten, gått av stapeln. Avslutningsvis kan jag konstatera att Burlövsfesten 2025 bjöd på strålande solsken och många trevliga möten med väljare. Vi ser framemot nästa års folkfest!
Tobias Steen (MP) 