Kategori Kultur

Budget 2025 del 2

tobbesteen Lämna en kommentar

Att göra en egen budget är ett omfattande arbete och är man ett litet parti med begränsad insyn är det förstås alltid en avvägning om man har tid och möjlighet. Förra året gjorde vi i Miljöpartiet inte en egen budget utan enbart ett tilläggsyrkande där vi ville omfördela resurser så att vi kunde bekosta gratis sommarkort till ungdomar och en uppstart av Fritidsbanken. Det fick vi dock inte gehör för. Vi gjorde inte heller en egen budget i år utan valde istället att hålla ett budgetanförande där vi tydligt pekade ut några centrala satsningar som vi önskat se (i föregående inlägg redogjorde jag för budgetanförandet). På måndagens kommunfullmäktige antog vi budget för 2025 och det fanns då två olika förslag att ta ställning till. Dels styrets (C, L, M) och dels Socialdemokraternas. Eller ja, i ärlighetens namn var Socialdemokraternas förslag egentligen bara ett tilläggsyrkande. Här är mina tankar kring de båda budgetförslagen.

Socialdemokraternas budgetförslag

Skillnaden mellan styrets budgetförslag och Socialdemokraternas kokade ned till en omfördelning av ynka 1 mnkr. Socialdemokraterna ville att man skulle satsa 0,5 miljoner på nya arbetsskor i hemtjänsten samt att avstå från att införa avgifter på hjälpmedel (en fråga som debatterats under en längre tid) och dessutom ville de använda ytterligare 0,5 miljoner till en aktivitets- och föreningspott för att barn och unga som saknar ekonomiska resurser ska kunna ha råd att utöva fritidsaktiviteter. Pengarna till förenings- och aktivitetspotten tog de från en budgetpost där man avsatt pengar för sociala investeringar och pengarna till arbetsskor och hjälpmedel tog de från skolan genom att endast höja elevpengen med 2,5 mnkr jämfört med styrets förslag där man höjde elevpengen med 3 mnkr. I grund och botten har jag har inget emot dessa satsningar men tycker det är problematiskt att man väljer att delvis finansiera det genom att ta från en redan pressad skolverksamhet. Det finns helt enkelt andra budgetposter man hade kunnat titta på istället (vilket jag kommer förklara lite mer längre ner). Sen har vi i Miljöpartiet drivit frågan om inrättande av en ”Fritidsbank” sedan föregående mandatperiod och den här förenings- och aktivitetspotten är delvis ett svar på samma problem. Risken är därför att en förenings- och aktivitetspott används som argument för att inte införa Fritidsbanken vilket vi förstås tycker är tråkigt. Det är också lite problematiskt att man inte närmare specificerar hur eller till vad den här aktivitets- och föreningspotten ska användas till. Är det tänkt att man fördelar pengarna på ALLA barn och unga i Burlöv i någon slags aktivitetscheck? Om alla barn och ungdomar mellan 7-18 år skulle få del av det innebär det i så fall att en halv miljon ger drygt 150-170:- per barn vilket knappast räcker till nya fotbollsskor eller föreningsavgifter så då kan man ju verkligen fråga sig om det inte hade varit bättre att skolorna får de här extra resurserna. Eller är det tänkt att föreningarna ska få ansöka om medel till kulturförvaltningen och att man sen fördelar pengarna till olika projekt? Eller ska enskilda individer/familjer få ansöka om medel likt något slags socialbidrag fast för kultur- och fritidsaktiviteter? Beroende på vilken variant man väljer här finns det säkert olika kostnader som tillkommer i form av administration så frågan är hur mycket en halv miljon faktiskt räcker till.

Styrets budgetförslag

Socialdemokraternas budgetförslag var utöver ovanstående identiskt med styrets. Sverigedemokraterna, som egentligen är det oppositionsparti med bäst förutsättningar att skapa en egen budget, hade inte ens orkat göra tilläggsyrkanden utan yrkade kort och gott bifall på styrets förslag. Svagt men inte särskilt förvånande och ett tydligt bevis på att Sverigedemokraterna inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret. Nåväl, budgeten som styret presenterade innehöll några ganska bra satsningar. T.ex. utökar man, som sagt, elevpengen till skolorna och man gör ganska stora satsningar på upprustning av lekplatser. Man anslår även medel för att skapa en mötesplats för seniorer i Åkarp vilket jag vet att PRO och andra pensionärsföreningar länge varit drivande för. Men sen finns det ett antal uteblivna satsningar eller tveksamma investeringar som jag har frågetecken kring. För det första väljer man att slopa en sedan tidigare fastslagen investering på 5,1 mnkr för upprustning av Södervångskolan. Med tanke på skoldebatten kring de två nya skolorna vid Kronetorp och riskerna med en överetablering behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se detta som en förberedelse på nedläggning. På Möllegården i Åkarp har man hastigt och lustigt anslagit medel för att omvandla halva gården till en fritidsgård (!). Biblioteksflytten till Möllegården har varit en följetong och jag var tidigt kritisk till de här planerna framför allt därför att jag tycker biblioteket behöver mer utrymme. Att Möllegården ska bli någon slags uppsamlingsplats för all möjlig typ av verksamhet, och nu alltså även fritidsgård, är en förlust för alla. Och dyrt har det blivit. Utbildnings- och kulturnämnden har flera gånger fått äska nya pengar och nu är man totalt uppe i över 15 mnkr varav 5 av dessa miljoner inte ens fanns med i budgeten eftersom man uppenbart glömt att lägga in det! Och här kommer vi till min största invändning mot den här budgeten. Förutom att man alltså har en ofinansierad satsning på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården har man inte heller tagit med de ökade kostnader som kommer uppstå när man inför en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder. Bara kostnaden för nämndsordförande innebär en ökad kostnad på drygt en kvarts miljon per år! En annan satsning jag har svårt att förstå är att man väljer att lägga 6,5 mnkr på att göra om en av gräsplanerna på Arlövs IP till en konstgräsplan 2025 och att man sedan tänker lägga över 40 mnkr på nya fotbollsplaner vid Kronetorp redan år 2027. Locket över Åkarps station har också anslagits medel och här sparar man inte på krutet. 15 mnkr har man reserverat för att göra diverse åtgärder vilket i sig är trevligt men märkligt mycket pengar sett till att man då samtidigt väljer att t.ex. inte renovera Södervång.

Båda budgetförslagen har allvarliga brister i form av stora ofinansierade poster och märkliga prioriteringar. I valet mellan de två ansåg vi ändå att Socialdemokraternas extra tillägg gjorde det till det bästa av två dåliga alternativ och därför yrkade vi bifall till deras förslag. Föga förvånande valde dock en majoritet av ledamöterna att bifalla styrets förslag.

Budget 2025

tobbesteen 1 kommentar

På måndagens kommunfullmäktige togs bl.a. beslut om budgeten för 2025. Miljöpartiet hade inget eget budgetförslag men här nedan följer Miljöpartiets budgetanförande:

Miljöpartiet är och har alltid varit ett parti som värnar om såväl natur som människa. För oss är hållbarhet inte bara ett fint ord på pappret utan ett ord med ett innehåll som både förpliktar och erbjuder möjligheter till det goda livet.

Vi vill ha en ekonomiskt hållbar kommun. För att vi ska uppnå det målet är det viktigt att vi tar konjunktur och befolkningsprognoser på allvar. De budgetar som presenteras här idag baseras på ”…ett positivt födelse- och invandringsöverskott” som innebär att kommunens invånarantal ökar med ca 1066 personer fram till 2027. Prognoser från SCB och SKR säger tvärtom att det föds för få barn i Sverige och att en stram invandringspolitik leder till att andelen av befolkningen i arbetsför ålder (dvs de mellan 20-66 år) förväntas minska kommande fem-tio år. Det är, i det sammanhanget, värt att ha med sig att befolkningen under 2023 minskade med drygt 50 personer i Burlöv samtidigt som befolkningsprognosen som presenterades i början av året (alltså efter byggstoppet på Kronetorp) förutspådde en ökning med drygt 120 personer. Befolkningsprognosen som gjordes 2022 räknade med att Burlöv skulle öka med 600 personer fram till 2024. Håll detta i minne när det nu byggs två skolor på Kronetorp för 1200 elever och ni med emfas hävdar att inga skolor ska stängas. Är det realistiskt? Eller är det baserat på optimistiska och uppblåsta siffror över inflyttningsnetto och fertilitetskalkyler? Innan vi står inför fullbordat faktum behöver man ta sig en rejäl funderare kring om det faktiskt går ihop.

Vi vill ha en socialt hållbar kommun. Det är glädjande att se att man vill satsa på våra unga och äldre genom mötesplatser, lekplatser, fritidsgårdar och föreningsliv genom t.ex. upprustning av fotbollsplaner och ridhus. Däremot finns det mer att önska vad gäller arbetslösheten. Att vi har ett gott näringslivsklimat är i sig positivt men när får vi se att det också ger effekt på arbetslösheten? Trots att det finns över tusen företag i kommunen är det ändå bara en handfull av dessa som är intresserade av att erbjuda praktikplatser inom ramen för kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Våga ställ krav på företagen! Inför sociala upphandlingar.

Vi vill ha en ekologiskt hållbar kommun. Ett första steg mot målet är förstås att ta reda på hur mycket utsläppsutrymme vi har och förbrukar. Att göra en koldioxidbudget vore därför inte bara bra utan nödvändigt. Det i sin tur skulle öppna dörren för att gå med i nätverket klimatkommunerna där kommunen både kan inspirera och inspireras till att göra mer. Luft- och vattenkvaliteten i kommunen har länge varit ett sorgebarn med stora utsläpp från vägar och jordbruk. Här behöver vi arbeta mer aktivt med åtgärder som t.ex. anläggande av våtmark vid Sege å eller cykel- och kollektivtrafiksatsningar.

Sammanfattningsvis, de budgetförslag som ligger på bordet idag innehåller en hel del positiva inslag och satsningar. Det som vi i Miljöpartiet dock ser som djupt problematiskt är att de baseras på överoptimistiska prognoser vad gäller befolkningsutvecklingen, att de inte tar höjd för ofinansierade satsningar (ex. UKN:s tilläggsäskande på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården och inrättandet av en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder) och att de saknar tillräckligt ambitiösa satsningar och mål vad gäller hållbarheten. Hade vi haft resurser och möjligheter att göra en egen budget hade den sannolikt sett ganska annorlunda ut. Socialdemokraternas tillägg med satsningar på föreningsliv, hemtjänstpersonal och hjälpmedel är välbehövligt men vi vänder oss kraftigt mot att man delvis använder pengar från skolan för att finansiera detta. Med det sagt, gör vi ändå en helhetsbedömning som landar i att vi tycker att Socialdemokraternas budgetförslag är det något bättre förslag och yrkar därför bifall till deras förslag.

De långa linjernas historia (Rapport från fullmäktige 2024-02-05)

tobbesteen 1 kommentar

Årets första fullmäktige har gått av stapeln och då bjöds vi bl.a. på inspel om Tora Vega-gymnasiet och vad som ska hända vid ICA i Åkarp. Dessutom röstades det om min motion angående etablering av ett Naturum. Mycket nöje!

Burlövs kommun + gymnasieskola = sant!

Burlövs kommun kommer fr.o.m. höstterminen 2024 för första gången kunna erbjuda gymnasieutbildning genom två gymnasieprogram, barn- och fritidsprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet. Ett glädjande besked som innebär att det nu äntligen kommer vara möjligt för barn och unga att, inom kommunens gränser, fullfölja sin skolgång från förskola hela vägen till gymnasieexamen. Det kommer dock inte vara kommunen som är huvudman för skolan utan den kommer drivas av den privata stiftelse som står bakom folkhögskolan Tora Vega (f.d. Hvilan).

Tora Vega Folkhögskola/Gymnasium. Bild: Facebook

Själv tog jag del av nyheten då jag av en händelse råkade surfa in på folkhögskolans hemsida. Det förvånade mig att jag inte kände till de här planerna och jag började därför leta mig igenom utbildnings- och kulturnämndens protokoll för att se om jag missat informationen. Jag blev dock inte klokare för det fanns inte protokollfört någonstans. Hade utbildnings- och kulturnämndens ordförande missat att informera såväl sin egen nämnd som kommunfullmäktige? Visste inte heller han om att det kommer starta upp en gymnasieskola? Jag bestämde mig nu, 15 november, för att lämna in en interpellation med följande tre frågor:

  • När blev det känt för UKN:s ordförande att Tora Vega kommer starta en gymnasieskola?
  • Har det funnits någon intention att informera nämnden eller fullmäktige kring uppstarten?
  • Vilka konsekvenser får det för kommunen strukturellt och ekonomiskt?

Svaret dröjde. Inte förrän samma dag som kommunfullmäktige ägde rum (5 februari) fick jag ett skriftligt svar från ordföranden vilket förstås gjorde det helt omöjligt för mig att hinna läsa och förbereda mig på debatt. Att svaret kommer så sent är dessutom ett tydligt avsteg från den arbetsordning vi har som säger att ”den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas” (KS/2022:389-003 s.8/11). Men vad svarade ordföranden då? Jo, i korta drag:

  1. Han blev själv inte informerad om detta förrän en vecka innan Tora Vega går ut med pressmeddelandet
  2. Vad gäller konsekvenser så såg han ingen anledning till varför kommunen skulle göra en konsekvensanalys eftersom det inte är kommunen som kommer driva skolan utan en privat aktör. Ovanpå det var det helt omöjligt att säga vad det skulle komma att innebära i termer av ekonomiska kostnader för kommunen (det fullständiga svaret finns att läsa här).

Båda de här svaren är för mig otroligt häpnadsväckande. För det första är det märkligt att kommunens högste skolpolitiker inte har fått kännedom om att en ny skola ska öppnas förrän mindre än ett läsår innan de slår upp portarna. I det här fallet är det förvisso så att det inte finns några andra gymnasieskolor i kommunen så man riskerar inte att dräneras på elever vilket skulle ha en direkt påverkan på kommunens ekonomi. Men lek med tanken att en fristående grundskola med ett par hundra elever får för sig att öppna och att kommunen inte vet detta förrän ett halvår innan. Det finns då ingen möjlighet att justera i budgeten (som beslutas i juni föregående år) eller anpassa verksamheten för det faktum att vi plötsligt kan stå med en stor överkapacitet och pedagoger utan klasser. Det borde vara en absolut självklart att kommunen blir informerad så fort en aktör ansöker om att få starta och inte först när ansökan blivit godkänd. 

För det andra är det ett mysterium varför man som ordförande i utbildnings- och kulturnämnden inte tycker det är värt att titta på vad en etablering innebär för kommunen både ur ett positivt och negativt perspektiv. Grejen är nämligen att ett sådant här beslut onekligen får konsekvenser för kommunen och att då inte göra en konsekvensanalys kan innebära att man hamnar i ett läge där budgeten inte håller eller att annan service blir lidande.

Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna så är det viktigt att förstå att olika gymnasieutbildningar kostar olika mycket och varje Burlövselev som väljer att studera på Tora Vega måste kommunen ersätta i enlighet med en prislista. För elever som går på försäljnings- och serviceprogrammet betalar kommunen ett grundbelopp på 109.200:-/elev år och för elever som går på barn- och fritidsprogrammet betalar man 112.400:-/elev och år. Det ”dyraste” gymnasieprogrammet är naturbruksprogrammet som kostar 312.500:- och det ”billigaste” är ekonomiprogrammet som kostar 97.700:-. Det betyder att varje elev som väljer att läsa på Tora Vegas barn- och fritidsprogram istället för ekonomiprogrammet på en fristående skola i Lund kostar drygt 15.000:-mer per år. Och notera nu att detta handlar om att eleven väljer en annan FRISTÅENDE skola. Väljer eleven att gå på en kommunal skola istället för en fristående skola beräknas kostnaden utifrån mottagarkommunens självkostnad så då skiljer det alltså i kostnad om en elev väljer samhällsprogrammet i Eslöv eller samhällsprogrammet i Lund. Ett exempel; ponera att Tora Vega har två klasser inom varje program á 30 elever. Det ger en total på 120 elever per årskurs. Om en bråkdel av dessa, säg 20 st, är Burlövsungdomar som tycker det är ganska nice att inte behöva pendla till Lund och Malmö och därför väljer barn- och fritidsprogrammet istället för samhälls- eller ekonomiprogrammet i våra grannkommuner kommer Burlöv betala 15.000:- * 20 = 300.000:- mer varje år. Ett tre år långt gymnasieprogram innebär då att kommunen totalt betalar nära 1 miljon kronor mer. Och detta var bara ett lågt räknat exempel.

Utöver de ekonomiska konsekvenserna medför säkerligen en etablering ett flertal andra konsekvenser som kommunen kan behöva förbereda sig på. Det kan t.ex. vara bra om kommunen är förberedd på att kunna erbjuda praktikplatser på förskolor eller kommunala serviceinrättningar (med tanke på programinriktningarna, barn- och fritidsprogrammet och försäljningsprogrammet). Att inte förbereda kommunen på det här är totalt ansvarslöst. Föreställ er att man hade haft samma inställning om ett stort företag vill etablera sig i kommunen. Kan det då inte vara bra att göra en konsekvensanalys över exempelvis vad det innebär för vår infrastruktur eller arbetstillfällen? Om, gud förbjude, ett kriminellt gäng skulle etablera sig i kommunen, kan det då inte vara värt att tänka ett litet varv kring konsekvenserna och hur vi bäst ska kunna arbeta mot att de får fäste? Eller ska man, som UKN:s ordförande menar, gå in med inställningen att det råder fri etableringsrätt så vi som kommun ska inte bry oss om vad andra aktörer gör?

Extra intressant i sammanhanget är att ordförande i sitt svar dessutom medger att gymnasiet som budgetpost varit underfinansierad sedan många år vilket i sig borde vara en varningsklocka och en anledning till att kanske börja göra de där analyserna.

Silo i Åkarp

Om du någon gång handlat på ICA i Åkarp har du kanske funderat över den där inhägnade silon som är granne med parkeringen och vad den används till? På uppmaning från en intresserad medborgare frågade jag kommunstyrelsens ordförande om kommunen inte hade kunnat öppnat upp och nyttja platsen till en minipark, lekplats eller annan offentlig miljö. Dessvärre var svaret något av en besvikelse. Silon och tillhörande hus har en gång i tiden använts som vattenverk men idag står den oanvänd. VA-syd har dock EVENTUELLT ett intresse av att ha kvar silon utifrån ett beredskapsperspektiv och kommunen inväntar därför att VA-syd ska få tummarna ur röven och göra en behovsutredning. Kommer VA-syd då fram till att de inte har någon nytta av den så kan kommunen KANSKE tänka sig att använda marken till annat. Jag ställde då en följdfråga och undrade om det fanns någon tidsplan för den här utredningen men det kunde förstås inte ordförande säga. P.S Jag har varit i kontakt med VA-syd som lovade att de skulle återkomma med svar denna vecka men har ännu inte fått någon återkoppling. Fortsättning följer.

Naturum

Kronetorps mölla är en liten pärla och kanske också kommunens mest unika plats. Området bjuder på en fantastisk utsikt över jordbruksslätten och hade kunnat vara ett populärt utflyktsmål. Dessvärre är det alldeles för få som hittar dit och bortsett ett fåtal evenemang under året så är det sällan man hör människor prata om det som just ett utflyktsmål. Problemet är väl att det i dagsläget inte bjuder på så mycket mer än just en utsikt och att det är lite bökigt att ta sig dit. Hade man valt att lägga lite pengar på exempelvis utställningslokal, återkommande aktiviteter, möjligen ett café eller en restaurang så är jag dock helt övertygad om att det haft stor potential till att vara ett vattenhål och samlingsplats inte bara för kommunens medborgare utan också för besökare från kranskommunerna. Av den anledningen lade jag in en motion där jag önskade att man från kommunens sida etablerade ett Naturum på platsen. Naturum är ett varumärke som ägs av Naturvårdsverket och är tänkt som en ”port mot naturen” där besökare både kan få kunskap och inspireras till att upptäcka en specifik biotop eller speciellt naturområde.

Både UKN (utbildnings- och kulturnämnden) och kommunstyrelsen har haft möjlighet att yttra sig över motionen och gensvaret har varit förvånansvärt positivt. Man är positiv till att en sådan satsning skulle förbättra ohälsotalen, den fysiska inaktiviteten och den psykiska ohälsan, samt att en kunskapshöjning gällande natur och klimat bidrar till att boende i kommunen vill ta hand om sin närmiljö på ett bättre sätt. Men när det nu skulle beslutas om det i fullmäktige var det uppenbart att man inte var ett dugg intresserad av en sådan här satsning. Då försökte jag ändå vara så inspirerande jag kunde genom att sätta Kronetorps mölla i ett större sammanhang och visa vilket fantastiskt kulturarv vi har här:

Kronetorps mölla. Bild: Propellerpågarna AB

”Kronetorps mölla och det öppna jordbrukslandskapet är en stark symbol för kommunen men också en symbol för det samhälle som en gång fanns. Rör vi oss några kilometer längre bort hamnar vi vid en annan stark symbol för en ny tidsera, Sockerbruket. Fortsätter vi sedan ytterligare några hundra meter därifrån kommer vi fram till kapitalismens högborg, Burlöv Center. Inom en radie av någon enstaka kilometer har vi då förflyttat oss från det agrara jordbrukssamhället till industrisamhället och landat i konsumtionssamhället. Då har vi också gjort en tidsresa över inte bara vår kommuns historia, och tre symboliskt viktiga platser, utan också vårt lands historia och faktiskt t.o.m. Europas historia! Hur många platser i Sverige tror ni kan erbjuda den tidsresan inom ett sådant begränsat avstånd? Här har vi ett kulturhistoriskt arv att förvalta som, rätt paketerat och marknadsfört, hade kunnat ge ett lyft till kommunen och skapa ett utflyktsmål som skolklasser från hela landet hade haft intresse av att besöka.

Någon kanske invänder att det snarare är ett kulturcentrum än ett Naturum vi då borde skapa på den här platsen. Men då förstår man inte att kultur och natur hör ihop. Ett Naturum är en port mot naturen och självklart ska odlingslandskapet vid möllan, naturen, stå i centrum. Kronetorps mölla och landskapet där talar om för oss hur naturtillgångar var en förutsättning både för livet på landsbygden och för den framväxande industrialiseringen. Sockerbruket med dess imponerande arkitektur vittnar om stadens födelse men också om människans försök att härska över naturtillgångar och resurser. Tillsammans berättar de historien om samspelet mellan människa och natur.

Man ska alltså inte se en sådan här satsning som en isolerad sak som ’bara’ ger oss ett nytt utflyktsmål utan det ger oss ett ansikte och sätter kommunen på kartan. Vi blir mer än en genomfartsled mellan Malmö och Lund.”

Så här lät det från talarstolen när jag försökte övertyga ledamöterna. Tråkigt nog valde samtliga övriga partier att rösta ned förslaget. Än mer deprimerande var att höra politiker gå upp i talarstolen bara för att håna. Ingen kritik, inga synpunkter och inga idéer kring vad man själv tycker vi borde göra istället utan enbart en syrlig kommentar från Katja Larsson (S) om att vi redan har en tidslinje i fullmäktigesalen i form av en vävd matta på väggen. Man blir less helt enkelt.

Sockerbruket
Denna vävda matta menade Katja Larsson (S) var den enda kulturhistoria vi behöver i Burlöv

Två andra ärenden av intresse vid detta fullmäktige var att befolkningsprognosen och de tekniska ramarna för kommande budget fastställdes samt att ärendet om införande av avgifter för hjälpmedel till personer med olika funktionshinder nu officiellt klubbats igenom.

Stationsområdet och biblioteket i Åkarp

tobbesteen Lämna en kommentar

Innevarande fullmäktige hade sitt sista sammanträde i måndags. Nästa gång som fullmäktige samlas blir i mitten av oktober och då är det de nyvalda ledamöterna (inklusive undertecknad!) som tar plats. Just nu är det fortsatt svårt att säga vilken konstellation eller vilka partier som kommer styra kommunen framöver eftersom det pågår förhandlingar mellan partierna men inom ett par veckor lär det ha klarnat. På måndagens fullmäktige togs det bl.a. beslut om politikernas arvode för kommande mandatperiod samt datum för när sammanträden i fullmäktige och i de olika nämnderna äger rum under 2023 (se [1] och [2]) men mer intressant (i mitt tycke) var två andra beslut som togs under kvällen. Dels gick en begäran om ytterligare medel för ombyggnad av biblioteket i Åkarp igenom och dels antogs en detaljplan för stationsområdet i Åkarp.

Jag har i ett tidigare inlägg tagit upp biblioteksflytten från Dalslundskolan till Möllegården som pågår i detta nu. [3] I det inlägget är jag bl.a. kritisk till att det som varit styrande i processen och valet av Möllegården som ny bibliotekslokal är att det ansetts vara det billigaste och mest kostnadseffektiva alternativet. Det är i det sammanhanget intressant att konstatera att man nu missbedömt kostnaden för det alternativ man valde (alltså att bygga om biblioteket på Dalslund och flytta folkbiblioteket till Möllegården). Ökade projekterings- och upphandlingskostnader har gjort att den totala kostnaden för projektering och upphandling av ombyggnad på Dalslundskolan nu uppgår till 5 mnkr istället för 3 mnkr. Det gör att totalkostnaden för ombyggnad och flytt nu landar på 9,2 mnkr. Säkerligen kommer slutnotan vara betydligt högre för det konstateras också i äskandet att ”[o]mbyggnationen på Möllegården kultur är ännu inte projekterad och kostnadsberäknad men det finns en risk att byggkostnaderna även påverkar den kostnaden vilken beräknades till 3,6 mnkr vilket kan leda till fler äskanden längre fram”.[4] Det tråkiga med det här är att ju dyrare projektet blir desto mindre sannolikt blir det att Åkarp under överskådlig framtid får ett eget fristående folkbibliotek som inte kläms ihop med all annan kulturverksamhet. Det riskerar också att spilla över på andra kultursatsningar i kommunen. Ett område som Kronetorp t.ex. skulle verkligen lyftas av att man planerade för ett kulturhus, bibliotek, konsthall eller någon annan typ av kulturell verksamhet och dragplåster men frågan är om majoriteten av partierna i fullmäktige är villiga att prioritera en sådan satsning?

Ett mer glädjande beslut var antagandet av detaljplan för Åkarp 24:1 m. fl. (Stationsvägen). Den här detaljplanen berör en del av stationsområdet (se området inom streckad röd linje på bilden nedan) och vägen mellan Gränsvägen och stationen. När planen förverkligas kommer det både bli bättre cykelmöjligheter och mer grönska. Men framför allt kommer denna plan i kombination med övriga detaljplaner i närliggande område göra att Åkarp förhoppningsvis får en centralt belägen mötesplats och parkyta ovanpå järnvägen samt ut över ”Svanetorpssidan” och längs med Alnarpsån. Alnarpsån kommer också i samband med detta få ett ordentligt ansiktslyft genom att dels planläggas som parkmark (vilket gör att man har bättre möjligheter att rusta upp ån och sköta den som ett centralt beläget vattendrag[5]) och dels genom att detaljplanen möjliggör att man kan bredda ån för att öka flödeskapaciteten och förhindra översvämningar. Genomförandetiden är fem år från det datum detaljplanen vunnit laga kraft.

[1] Antagande om arvodesregler

[2] Sammanträdesplan 2023

[3] Biblioteksflytten – bra eller dålig?

[4] 10.3 Begäran om ytterligare medel… s.2

[5] 9.4 DP Stationsvägen planbeskrivning s. 14-15

Biblioteksflytten Åkarp – bra eller dålig?

tobbesteen 2 kommentarer

Den 25 april i år togs ett beslut i kommunfullmäktige om att bevilja utbildnings- och kulturnämndens anslag om 7,2 miljoner för att bygga om Dalslundskolan, Möllegården kultur och Skraken och därigenom flytta folkbiblioteket från Dalslundskolan till Möllegården kultur. Precis som många andra politiska beslut i den här kommunen har det föregåtts av tystnad och jag vågar påstå att väldigt få medborgare ens har noterat att detta ska ske och att än färre kände till det innan beslutet togs. Enligt protokollet från kommunfullmäktiges sammanträde är det tidigaste beslutsunderlaget daterat 2021-11-08 (dvs drygt fem månader innan man fattar beslutet) och än mer anmärkningsvärt är att man i utredningen klart och tydligt konstaterar att ”[d]ialog med eller enkätundersökningar med medborgare, föreningar eller barn och unga har inte genomförts på grund av tidsbrist”.[1] Det som framför allt anges som skäl till varför denna flytt genomförs i sådan hast är skriande lokalbehov för skolan. Tanken är nämligen att de lokalutrymmen som frigörs ska göras om till bl.a. klassrum. Men varför har det helt plötsligt uppstått ett akut behov av skollokaler? Ja, det beror i sin tur på att man haft för dålig framförhållning. Man har sedan länge planerat för att bygga en ny grundskola i Åkarp vid Östragården men hux flux pausar man de planerna för att man kommer på att man nog behöver bygga en skola på Kronetorp när man nu påbörjar ett massivt bostadsbyggande där.

För att än mer belysa vad som varit styrande i processen bakom flytten är det intressant att notera vilka alternativ man tittat på för att lösa skollokalsbristen. Man har ”utrett” tre alternativ och kommit fram till att den bästa (och framför allt billigaste!) lösningen är att bygga om Dalslund. De två andra alternativen? Alternativ två var en tillfällig lösning med moduler och alternativ tre var att hyra andra lokaler. Alternativ tre avfärdar man ganska enkelt med att konstatera att ”[i]nga sådana lokaler har stått att finna”[2] och alternativ två beräknas kosta strax under fem miljoner samtidigt som det finns en osäkerhet kring huruvida man får bygglov. Man har med andra ord aldrig ens beaktat att försöka hitta andra bibliotekslokaler (alternativ två handlade om lokaler lämpliga för skolverksamhet) eller dels att bygga ett nytt mer ändamålsenligt folkbibliotek i Åkarp. Det är tydligt att det är skolans brist på lokaler som fått styra bibliotekets framtid och att man låst sig vid att biblioteket ska flyttas till just Möllegården.

Den kanske allvarligaste konsekvensen av flytten är att bokbeståndet kommer minska eftersom lokalerna blir mindre på Möllegården. Man beräknar att man endast kommer behålla en tredjedel (!) av de böcker som finns idag.[3] Eller rättare sagt, en tredjedel är skolböcker och kommer lämnas kvar på skolan, en tredjedel är dubbletter eller böcker som sällan eller aldrig lånas ut och dessa kommer flytta till Arlövs bibliotek eller gallras ut. De böcker som kommer finnas på vuxenavdelningen på Möllegården är ny skönlitteratur, nya deckare och vissa avdelningar för facklitteratur och lokalhistoria. Men misströsta ej för du kan fortfarande beställa och reservera precis lika många böcker som tidigare! Målet är nämligen att omvandla biblioteket från en boksamling till en mötesplats helt i linje med den nya tidens syn på vad ett bibliotek är (OBS! Sarkasm). Kalla mig gammalmodig men jag har svårt att kalla en mötesplats utan böcker för ett bibliotek. Jag är också helt övertygad om att det finns ett stort värde av att kunna se och ta på böckerna för att främja läslust och då duger det inte med att säga att det går lika bra att söka upp och beställa böcker som man önskar läsa.

Finns det då inget som är bra med flytten? Det man trycker väldigt hårt på i utredningen och i analysen är att en flytt gör att Möllegården blir mer levande samt att olika kulturverksamheter är samlade på ett ställe. Jag kan definitivt se det positiva med det. Problemet är bara att det sker på bekostnad av ett sämre biblioteksutbud samt att man får intrycket av att beslutet är oerhört kortsiktigt och illa genomtänkt. Man ska nämligen komma ihåg att det som ytterst varit styrande i denna process är skolans och Möllegårdens behov snarare än bibliotekets. Hade man haft en bättre framförhållning och mer långsiktigt tänk hade man kunna tillgodose skolans behov i ett tidigare skede genom att påbörja bygget av Östragårdsskolan och man hade kunnat skala upp biblioteksverksamheten genom att antingen bygga ett nytt folkbibliotek eller hitta större lokaler.

Planskiss Möllegården Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25
Planskiss biblioteksdelen Möllegården kultur Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25

[1] Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25 (20.5 Utredning ombyggnad Dalslundskolan och Möllegården kultur s.2)

[2] Ibid 20.3 Återremitterat ärende Begäran om medel för ombyggnad av Dalslundskolan och Möllegården kultur s.3

[3] Ibid 20.3 Återremitterat ärende Begäran om medel för ombyggnad av Dalslundskolan och Möllegården kultur s.4