Från tid till annan kan man läsa diverse debattartiklar på temat legalisering av narkotika. I takt med att allt fler länder och delstater väljer att öppna för en mer liberal hållning och åtminstone göra marknaden för de ”lättare” drogerna legal så höjs också fler röster för att Sverige ska gå samma väg. Historiskt har medier, samhällsinstitutioner och majoriteten av politikerna haft en enad front mot denna liberalisering men det tycks nu vara på väg att vända. Kanske var det Magnus Lintons bok ”Knark: en svensk historia”[1] från 2015 som fick framför allt medierna (och då i synnerhet kulturredaktionerna) att mer öppet omfamna den liberala linjen. Lintons stora poäng, och det som blivit knarkivrarnas främsta argument, är att den svenska repressiva (=trycka tillbaka) hållningen och politiken varit totalt misslyckad eftersom Sverige uppvisat en mycket högre narkotikadödlighet än flertalet andra länder. Bland de medier som på senare tid anammat denna ståndpunkt och salufört en förändrad narkotikalagstiftning finns ledande skribenter hos bl.a. Sydsvenskan[2], Expressen[3] och Aftonbladet[4]. Även SVT har i reportage framhävt denna syn.[5]

Ämnet är intressant och hanteringen av frågan är definitivt viktig i en kommun som Burlöv. Vi är inte bara en kommun i en storstadsregion utan också en kommun nära gränshandeln och en kommun som sedan länge brottats med problematik kring utanförskap och socioekonomiska svårigheter. Polisens senaste trygghetsmätning visar t.ex. att Burlöv har ett klart mer påtagligt problem med missbruk än våra grannkommuner Kävlinge, Lomma och Staffanstorp.[6]

Borde vi då legalisera droger i stort eller åtminstone lättare droger som typ cannabis? Om du orkat dig igenom inledningen av denna text kan du förmodligen gissa dig till vad jag har för inställning i frågan. Nedan redogör jag för varför jag tycker att vi fortsatt bör ha en restriktiv hållning.

Vi kan börja med att försöka bena ut det här om att den svenska hållningen och politiken varit misslyckad eftersom dödligheten är större i Sverige än i andra europeiska länder.

Det här med statistik kring dödlighet och framför allt det som klassas som narkotikarelaterad dödlighet är intressant och alls inte så svart och vit som många vill göra gällande. För det första, i statistiken ryms sällan den dödlighet som orsakas av exempelvis drograttfylla eller andra indirekta följder där droger är inblandade utan man syftar ofta på dödsfall där narkotika är den direkta dödsorsaken (oavsiktliga överdoser, förgiftningar med oklar avsikt eller narkotikarelaterad suicid). För det andra bör man, som Folkhälsomyndigheten mycket riktigt påpekar, tolka statistiken och framför allt jämförelsen mellan länder med försiktighet eftersom olika länder mäter på olika sätt och olika länder också rapporterar in på olika sätt.[7] För det tredje, dödligheten är en sak men det finns även andra aspekter man måste ta hänsyn till när man ska utforma en narkotikapolitik. Hur ser det ut med antalet droganvändare/missbrukare i länder med mer liberal drogpolitik jämfört med länder med mer restriktiv hållning? Är det nödvändigtvis bättre att minska den narkotikarelaterade dödligheten om det leder till ett ökat missbruk? Det hade varit uppfriskande om man hade en mer nyanserad diskussion eller debatt kring det här.

Ett annat vanligt argument man ofta hör är att det skulle saknas vetenskapliga belägg för den svenska repressiva hållningen. Detta argument kombinerar man gärna med att hänvisa till uttalanden som gjordes för 30-50 år sedan som man sedan i ett trollslag kopplar ihop med dagens politik och påstår att det finns en röd tråd däremellan (se t.ex. [8]). Faktum är att dagens narkotikapolitik i mycket högre grad bygger på den forskning som finns i ämnet än det bygger på svepande och generaliserande uttalanden från enskilda personer på 60-, 70- och 80-talet. Det finns MYCKET forskning som både visar på att en ökad tillgänglighet tycks leda till ett ökat missbruk och att en ökad acceptans för droger leder till negativa konsekvenser för ett samhälle.

Och så ett tredje argument som man ganska ofta hör. Genom en legalisering eller avkriminalisering slår man undan benen för de gängkriminella. Standard brukar även vara att lägga till en jämförelse med alkoholen innan och efter förbudstiden. Stämmer det? Nja, tvärtom tycks det vara så att det i länder som legaliserat cannabis fortsatt finns en omfattande illegal droghandel. I en översiktsartikel från juni 2020 om effekten av cannabislegalisering i USA konstateras t.ex. att: ”I samtliga länder som legaliserat cannabis fortgår en omfattande illegal försäljning, och försäljningen till minderåriga har ej stävjats. Billig, högpotent cannabis och att slippa registreras är fortsatta konkurrensfördelar för den illegala marknaden”.[9] I veckan kunde vi dessutom läsa att antalet dödsfall av den mycket potenta drogen fentanyl ökat i USA eftersom de kriminella nätverken ”[i] takt med att flera amerikanska delstater legaliserat cannabis […] i stor utsträckning ställt om till heroin och sedan till fentanyl”.[10]

Till sist kan det även vara intressant att påpeka att den narkotikarelaterade dödligheten faktiskt minskat i Sverige de senaste tre åren vilket bl.a. tros bero på att man förändrat lagstiftningen kring exempelvis sprututbyte.[11] Stora satsningar på vård, behandling och utbildning verkar med andra ord ha en bättre effekt än att tillgängliggöra knarket.

---

[1] Magnus Linton – Knark: En svensk historia (Adlibris)

[2] Ida Ölmedal: Mediernas drogmoralism har varit skadlig (Sydsvenskan)

[3] Helena Granström: Livsfarligt att testa vår egen narkotikapolitik (Expressen)

[4] Oisin Cantwell: Om svåra smärtor kunde rubrikerna ha handlat (Aftonbladet)

[5] SVT: Den svenska narkotikadödligheten

[6] Resultat trygghetsmätning 2021 (Polisen)

[7] Folkhälsomyndigheten – Om narkotikarelaterad dödlighet

[8] Har kriget mot knarket nått vägs ände? (Sydsvenskan)

[9] Fördelar och nackdelar med en legalisering av cannabis i Sverige (Läkartidningen)

[10] USA varnar för fentanylboom på väg till Sverige (Sydsvenskan)

[11] Socialstyrelsen – Större tillgänglighet till sprututbyte efter lagändring, Folkhälsomyndigheten – Om narkotikarelaterad dödlighet