Kategori Organisatoriska frågor

Fruktsallad och Mjällby AIF (rapport från fullmäktige 2025-11-10)

tobbesteen Lämna en kommentar

Så var det dags igen att försöka summera vad som hänt på senaste kommunfullmäktige. Vill man hellre se debatten in action kan jag återigen rekommendera youtube-kanalen ”Medborgarnas makt” där en av våra medborgare brukar lägga upp inspelningar från fullmäktige några dagar efter att de ägt rum. Dessvärre är det helt oredigerat vilket gör det svårt att söka efter enskilda ärenden men ljud- och bildkvalitet håller hyffsad nivå.

Nåväl, det blev ett långt möte (över tre timmar) och flera punkter som diskuterades livligt. Jag ”lyckades” reta upp både kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M) och ordförande för utbildnings- och kulturnämnden Kristoffer Daag (L) så till den milda grad att de anklagade mig för att prata för mycket om både fotboll och äpplen istället för att fokusera på vad som är viktigt. Att mina metaforer kring fotboll och äpplen var ett retoriskt grepp verkade däremot gå helt över huvudet. Mer om detta längre ner men först några ord om en annan stor punkt på dagordningen: budgetventilen.

Budgetventilen 2025

Jag har i två tidigare inlägg här på bloggen beskrivit innebörden av nämnda budgetventil (se ridhus och filibustrar och k-o-n-g-r-e-s-s) och problemet med att man först gör nedskärningar under året för att sedan använda budgetventilen som en slags nödutgång och få det att verka som att man gör extra satsningar.

I årets genommangling blev det satsningen på en ny busslinje mellan Arlöv och Stora Bernstorp som blev den stora stötestenen och som till slut ledde till att hela ärendet skickades på återremiss. En ny busslinje till affärerna vid Stora Bernstorp har varit något som samtliga partier varit överens om att driva så i själva sakfrågan finns det egentligen ingen skiljelinje. Däremot har hanteringen av frågan från styrets sida varit milt sagt bedrövlig.

Detta är en stor satsning som kostar åtskilliga miljoner för kommunen men trots det har man från styrets sida valt att inte ta fram underlag på grundläggande frågor kring hur linjedragningen ser ut, var hållplatser kommer att placeras eller vilka tider som bussen kommer trafikera sträckan. Att man då i fullmäktige ska fatta beslut om att anslå drygt 2 mnkr per år till en sådan satsning framstår som fullständigt vanvettigt. (P.s. jag kan personligen också tycka att det vore intressant att utreda om behovet är så stort att vi behöver en helt ny busslinje eller om vi kanske istället borde satsa på det nya konceptet SkåneFlex som fått lovord från andra kommuner). Utfallet blev som sagt att ärendet återremitterades och ett extrainsatt fullmäktige på måndag den 24 november kommer nu behandla ärendet igen.

Att styret i kommunen har väldigt dålig koll på kollektivtrafiken och fattar beslut med bristfälliga underlag blev än tydligare när det en vecka senare dyker upp en artikel om att man gjort en total felbedömning vid anläggandet av en busshållplats vid Burlövs station. Konsekvensen blir nu att vi måste bygga om hela hållplatsen!

Lojalitetsbonus eller ”vi spelar inte fotboll i den här kommunen”

En motion som jag lämnat in angående lojalitetsbonus för medarbetare inom socialförvaltningen var uppe för debatt och handlade om att medarbetare som arbetat i kommunen en längre tid skulle få ett extra lönepåslag. Detta som ett sätt att öka incitamenten för duktiga medarbetare att stanna kvar och minska personalomsättningen (som varit ett problem i delar av organisationen).

Mjällby AIF. Duktiga på fotboll och duktiga på att bygga en välmående organisation. Bild av Roland Osbeck

I kommunledningsförvaltningens svar på motionen försvarar man sig med att en för LÅG personalomsättningen inte är bra eftersom det ”kan innebära att medarbetare som presterar dåligt eller sprider negativ anda stannar”. Detta reagerade jag starkt mot och gjorde en aktuell jämförelse med fotbollslaget Mjällby AIF, som nyligen vunnit SM-guld, som ett exempel på hur man bygger en framgångsrik organisation. Detta gick dock kommunstyrelsens ordförande helt över huvudet som istället valde att gå upp och försöka läxa upp mig för att jag pratar om fotboll. Döm själva vem ni tycker vann den debatten.

Interpellation ang. skolresultat eller ”det var en fattig fruktsallad”

Jag hade också ställt en interpellation som besvarades av utbildnings- och kulturnämndens ordförande angående de påstått fantastiska resultat som Burlövs skolor uppvisar. Bakgrunden är en artikel som publicerades i Burlövstidningen där man påstod att skolresultaten i Burlöv visar på en ”rejäl förflyttning framåt”. Det här är inte första gången som Burlövs kommun och styret försöker ge sken av att saker är mycket mer fantastiska än de faktiskt är. I Burlöv är nämligen somrarna somrigare, gräset grönare och grannen grannare om vi får tro våra kommunikatörer och politiska meningsmotståndare. Det är en uttalad propagandastrategi a la Nordkorea/Trump som präglat mandatperioden och jag tyckte måttet nu var rågat.

I mitt interpellationsanförande försökte jag vara övertydlig och förklara utifrån ett skolspråk med räkneexempel (äpplen) varför man inte kan påstå det man påstår men återigen verkar min poäng inte riktigt gå fram. Se hela debatten här eller åtminstone mitt anförande här.

En fruktsallad mer i Kristoffer Daags smak får jag förmoda. Bild av Vasilis Michalopoulos

Redan nu på måndag är det som sagt dags för ett nytt KF. Denna gång är det ett extrainsatt fullmäktige som enbart kommer hantera två återremitterade ärenden (uppföljningsrapport 2 och budgetventilen). I övrigt är det spännande tider då riksdagslistorna för Skånes valkretsar kommer beslutas på ett medlemsmöte den 6 december. See you later!

KF x2, budget, skräpplockardag, Lomma hamnfest!

tobbesteen Lämna en kommentar

Det har hänt grejer i politiken den senaste tiden! Så mycket att jag inte hunnit skriva av mig förrän nu. Årets kanske viktigaste fullmäktige ägde rum i veckan när man beslutade om budgeten för kommande år. Dessutom har det varit skräpplockardag, kampanj i Lomma och så var det ett fullmäktige i maj som jag inte hunnit rapportera om. Häng med!

Budgetfullmäktige och historien om när styret i Burlöv bestämde att vissa ska få tillgång till bättre sjukvård än andra

Ett på många sätt intressant fullmäktige utspelade sig i måndags när vi förutom att ta beslut om budgeten också debatterade ett otroligt märkligt ärende angående tecknande av privata sjukvårdsförsäkringar. Men låt oss börja med budgetalternativen.

Det fanns totalt tre budgetförslag att ta ställning till; M, C och L:s förslag (som tillsammans representerar styret), Socialdemokraternas förslag och så hade vi i Miljöpartiet ett gemensamt förslag med Vänsterpartiet. Noterade ni att det var något parti som saknades? Ja, just det. Sverigedemokraterna, som trots allt har en arvoderad oppositionsföreträdare, valde att inte heller i år lägga ett eget budgetförslag utan röstade så klart med alliansen. Samtliga Sverigedemokrater borde skämmas över att man låter skattebetalare bekosta oppositionsråd när man i själva verket är ett stödparti åt styret!

Nåväl, vad innehöll de olika budgetförslagen? Den stora skillnaden mellan Socialdemokraternas budget och Alliansens är egentligen vilken förvaltning man väljer att satsa mest pengar på. I Socialdemokraternas budget väljer man att minska kommunstyrelsens och samhällsbyggnadsförvaltningens ramanslag till förmån för satsningar inom utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden. Man har bl.a. valt att slopa det kritiserade förslaget om avgifter för hjälpmedel, ge ett extra bidrag till kulturskolan på 1,5 mnkr, förstärka generella arbetsmarknadsinsatser för att minska arbetslösheten och öka föreningsstödet. Vänsterpartiet valde i det läget att haka på Socialdemokraternas budget men att också göra en extra satsning på att erbjuda sommarkort till ungdomar genom att bl.a. minska trygghetsvärdarnas budget. Eftersom sommarkort till ungdomar även är ett förslag vi drivit tidigare anslöt vi oss till Vänsterpartiets förslag med vetskapen om att det naturligtvis inte hade någon chans att gå igenom.

Det blev förstås Alliansens budget som, med stöd av SD, röstades igenom. Men eftersom detta var givet på förhand tyckte jag personligen kvällens mest intressanta ärende var en interpellation om en ny privat sjukvårdsförsäkring som styret och SD röstade igenom i kommunstyrelsens arbetsutskott. Det handlar alltså om att Burlövs kommun infört en privat sjukvårdsförsäkring enbart för de högst betalda cheferna och politikerna i kommunen(!). Motiveringen? Man vill ”säkra en stabil ledning av kommunen och bidra till en ökad, kortsiktig och långsiktig, organisatorisk förmåga till kontinuitet”. På fullaste allvar försöker man påskina att det är nödvändigt att erbjuda privata sjukvårdsförsäkringar till de högst betalda cheferna och politikerna därför att kommunen annars skulle falla samman om dessa ”nyckelpersoner” inte fick komma till en privat läkare inom två veckor. Om barnskötarna, lärarna, hemtjänstpersonal eller andra som arbetar ute i verksamheterna däremot blir sjuka så är det ju bara till att sätta in en vikarie tycks man resonera. Här nedan är kommunstyrelsens ordförande, Sara Vesterings, skriftliga svar på interpellationen

Och här är det anförande jag höll i kommunfullmäktige som svar:

Sara Vestering avslutar med en vädjan om att föra en saklig diskussion och inte prata symbolpolitik. Jag tänkte därför inleda med några sakliga fakta i frågan.

Fakta 1: I Sverige har vi en allmän sjukvård som innebär att alla som bor i landet, oavsett om man är arbetslös, missbrukare, höginkomsttagare, mamma, student etc. har rätt till sjukvård. Sjukvården har ingen koppling till den statliga sjukvårdsförsäkringen som bara finansierar inkomstbortfall vid sjukdom.

Fakta 2: I många andra länder består sjukförsäkringen av både sjukvård och en inkomstförsäkring som ofta är kopplad till arbete och inte till att man bor i landet. D.v.s. en arbetslös har inte rätt till samma sjukvård som en person med ett arbete.

Det svenska systemet må ha många brister men det som i min värld gör det till ett rättvist system är det faktum att alla som bor i en region, oavsett om de har ett arbete eller ej, likabehandlas. Man har rätt till samma vård.

Förslaget om att erbjuda en privat sjukvårdsförsäkring enbart för höga chefer och toppolitiker motiverar Sara Vestering med att ”det handlar om att erbjuda tillgång till privata vårdalternativ som individen annars själv skulle bekosta”. Tydligare än så blir det inte. Sara tycker uppenbarligen att det är ens arbete som ska styra vilken vård man ska få rätt till. Och vad värre är, människor med de högsta positionerna och lönerna ska ha rätt till mer och bättre vård än människor med låga inkomster. Det här är ett brott mot hur hela sjukvårdssystemet i Sverige fungerar och ett stort steg mot hur sjukvården fungerar i t.ex. USA.

Sara, du skriver att du också är öppen för att erbjuda detta även till andra nyckelfunktioner men att det kräver en grundlig analys av kostnader, behov och rättvis fördelning.

Har ni genomfört denna grundliga analys av kostnader, behov och rättvis fördelning inför det här beslutet?

På vilket sätt tycker du att sjukvårdssystemet i USA är mer rättvist än Sveriges?

Allmänhetens frågestund

En desto roligare nyhet är att jag lyckades få igenom en motion på förra fullmäktige! Det handlar om att införa allmänhetens frågestund i samband med kommunfullmäktiges sammanträden. Syftet med frågestunden är att allmänheten ska kunna ställa enkla frågor i kommunala ärenden till politiker som besvaras under fullmäktigemöten. Nu är det upp till kommunstyrelsen att utarbeta regler kring hur det praktiskt ska gå till och förhoppningsvis kan du inom en snar framtid börja ställa dina frågor.

Skräpplockardag och Lomma hamnfest

Lördagen den 24 maj anordnade Burlövs kommun en skräpplockardag där samtliga partier fick möjlighet att träffa medborgare och göra en insats för miljön. Ett supertrevligt initiativ som Miljöpartiet självklart deltog i. Helgen efter var det dags för Lomma hamnfest och då ställde vi upp och hjälpte våra grannar i Lomma med att prata politik och bjuda på äpplen.

Bild från skräpplockardagen den 24 maj

Nytt kulturhus och fake news!

tobbesteen Lämna en kommentar

Plötsligt händer det. Åkarp har fått ett nytt (nåja) bibliotek och kulturhus! Efter flera års väntan och en rent ut sagt dålig hantering av styrande politiker har vi så äntligen kommit i mål med renoveringen av Möllegårdens biblioteksdel. Lördagen den 5 april var det dags för en festlig invigning och intresserad allmänhet fick en första inblick i de nygamla lokalerna. I princip samtliga politiska partier var på plats för att fira och det var otroligt roligt att få se och träffa så många Burlövsbor.

Bild från invigningen av nya Möllegården. Vid mikrofonen står projektledare Malva Sinclair, i blågrön klänning kulturchefen Jonna Salomonsson och i orange klänning syns bibliotekschef Linda Willander

Dagens bästa tal levererade kulturchefen Jonna Salomonsson när hon liknande processen med sagan om mäster skräddare. I sagan önskar den lilla mannen få en rock sydd av skräddaren men det slutar med att det bidde ingenting. I kulturchefens tal är det istället hon och bibliotekschefen som går till politikerna och önskar ett kulturhus men varje gång de kommer tillbaka så får de svar om att det bidde någonting annat och till slut får de inte bara ett kulturhus utan också ett bibliotek, en fritidsgård och en mötesplats. Sagan ringar på ett fint sätt in både det faktum att styrande partier dragit ärendet i långbänk med turer fram och tillbaka och att man har en kulturpolitik som går ut på att kostnadseffektivisera så mycket som möjligt.

Möllegårdens ansiktslyft är förstås positiv och det är svårt att vara kritisk när man ser vilken varsam och fin renovering som gjorts. Det är verkligen ett jättefint bibliotek! MEN man ska ha i minnet att hela poängen med att samla all kultur och fritidsverksamhet på ett och samma ställe är att det på lång sikt blir billigast så. Detta har varit ett uttalat och tydligt mål redan från start. Vi hade t.ex. kunnat låta biblioteket få ta över hela Möllegården och hittat en annan plats för fritidsgården men då hade man också fått betala för fler lokaler. Huruvida detta är rätt prioriterat får tiden utvisa men det som är verkligt problematiskt är att kostnaden för renoveringen mångdubbelt överskred det man initialt tänkte. Det innebär nämligen att även om det skulle visa sig vara en felprioritering blir det i princip omöjligt att ekonomiskt motivera något annat alternativ eftersom investeringskostnaden varit så hög. Nåväl, det hade ju kunnat gå rätt åt pipsvängen också och sluta som i sagan med att det bidde ingenting så låt oss inte gråta över spilld mjölk utan glädjas åt att vi äntligen har ett bibliotek (med Meröppet dessutom!).

Rapport från fullmäktige 2025-04-07

Förra veckan var det fullmäktigemöte. För ovanlighetens skull var det en hel del debatt och det märks att valrörelsen redan börjat sätta igång. Det som särskilt debatterades den här gången var årsredovisningen för 2024.

En årsredovisning ska summera det gångna året ekonomiskt och utifrån måluppfyllelse. Såväl de finansiella som verksamhetsstyrda målen är i sin tur något som fullmäktige själva bestämmer. I Burlöv har man valt att ha fyra övergripande strategiska inriktningar eller målområden som man kopplat till ett antal mål. De fyra inriktningarna är Attraktiva Burlöv (3 mål), Hållbara Burlöv (4 mål), Tillgängliga Burlöv (1 mål) och Trygga Burlöv (1 mål).1 Till varje mål finns olika s.k. indikatorer. Indikatorernas främsta syfte är att vara ett mätbart mått på hur väl kommunen uppfyller sina mål och kan t.ex. handla om att mäta brukares nöjdhet med våra äldreboenden eller hur stor andel av eleverna i åk 9 som är behöriga till gymnasiet. Utifrån vad indikatorerna visar görs en sammanfattande bedömning med en tre-gradig skala där man antingen konstaterar att målet uppfyllts under året, inte uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Därefter sammanfattar man varje inriktning med samma tre-gradiga skala. Så hur gick det för Burlöv 2024? Här nedan syns en sammanfattande tabell över resultatet:

Tabellen ovan ska utläsas på följande sätt: Under varje övergripande målområde (blåa rader) står om man bedömt att målet som helhet har uppfyllts (grönfärgad), är på väg att uppfyllas (gulfärgad) eller ej har uppfyllts (rödfärgad). Under den övergripande måluppfyllelsen står en orangefärgad rad som listar alla mål som kopplas till respektive målområde. Här kan vi t.ex. läsa att ett mål till målområdet ”Attraktiva Burlöv” är att ”Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen”. Till detta mål finns fyra indikatorer som man kan mäta. Vi kan dock se att Burlöv under 2024 inte lyckats uppfylla någon av dessa indikatorer varpå bedömningen blir att detta mål ej har uppfyllts (röd färg under ”Bedömning”). Till det övergripande målet finns dock även två andra mål (”Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen” och ”Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet”) och räknar vi samman resultatet kommer man till slutsatsen att det övergripande målet är ”på väg att uppfyllas”.

Problemet med sättet man valt att mäta måluppfyllelsen är att det inte är tydligt vilka indikatorer som man värderar högre än andra eller hur man, i vissa fall, överhuvudtaget kan komma till slutsatsen att målet bedömts vara på väg att uppfyllas eller rent av har uppfyllts trots att få eller inga indikatorer nåtts. Uppenbarligen har man t.ex. värderat företagarnas upplevelse av service och attraktivitet betydligt mycket högre än invånarnas eftersom man bedömt att både ”Attraktiva Burlöv” och ”Tillgängliga Burlöv” är två målområden som är på väg att uppfyllas trots att det bara är indikatorer kopplade till företagens upplevelse som nåtts medan invånarnas upplevelse pekar mot andra hållet. Det finns också några mål och indikatorer som man inte har bedömt under 2024 och då helt sonika valt att basera detta årets bedömning på vad senaste mätningen visade (vilket t.ex. kan vara en mätning som gjordes 2022). Rimligen borde man i dessa fall avstå från att göra en bedömning.

Att på det här sättet påstå att Burlöv är en attraktivare, mer hållbar och tryggare kommun än vad mätningar visar är förstås ett sätt för styret att försöka påskina att deras politik är framgångsrik. I en annan del av världen skulle man med fog använda uttrycket ”fake news” för det blir närmast parodiskt när man synar siffrorna. En mer rättvisande bild får vi om tittar på Burlövs siffror i Kolada. Kolada är en öppen och kostnadsfri databas som används av kommuner och regioner för att jämföra och analysera olika nyckeltal kopplade till kvalitet inom offentlig verksamhet. I databasen finns mängder av olika rapporter att plocka ut men det finns också en sammanfattande rapport kallade KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) där ett urval av de mest använda nyckeltalen presenteras. Så här ser Burlövs siffror ut för 2024:

Tittar vi på dessa siffror ser vi dels att antalet negativa förändringar vida överstiger de positiva, dels att det endast är fyra av drygt 40 nyckeltal där Burlöv är bland de 25% av kommunerna som presterar bäst. Vilka är då dessa fyra nyckeltal? Jo, man har bland de lägsta kostnaderna för gymnasieelever räknat i kr/elev, bland de lägsta kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar, bland de bästa gällande företagsklimat och bland de bästa gällande insamlat kommunalt avfall. D.v.s. man är en kommun med företagsvänlig politik och låga kostnader för vård och omsorg.

Hur god ekonomisk hushållning har Burlöv egentligen?

Sen var det det här med kronor och ören. Årsredovisningen visar nämligen också hur det går för kommunens ekonomi. Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Vad betyder då det? Det lite märkliga med begreppet ”god ekonomisk hushållning” är att varje kommun själv bestämmer vad det innebär. I Burlövs fall har man då t.ex. bestämt att ett av tre finansiella mål är att man får ha en nettoskuldkvot som kan överstiga skatteintäkter och statsbidrag med upp till 25%. Med andra ord kan man dra på sig stora skulder och ändå ligga inom målet.

Burlöv har länge varit en skuldfri kommun men på senare år har skulderna drastiskt ökat vilket delvis hänger ihop med stora investeringar gällande exploatering men också att nuvarande styre aktivt utnyttjar möjligheten att belåna sina satsningar och har dålig koll på sin egen ekonomi. Ett exempel är tidigare nämnda renovering av Möllegården som man återkommande äskat pengar för. Ett annat mycket talande exempel inträffade på fullmäktigemötet när samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), gick upp och försvarade låneskulden med att vi idag har ett badhus och sånt kommer inte gratis utan det måste man låna till. Grejen är bara att just badhuset bekostades inte med lån utan med egna medel vilket tf ekonomichef Amra Saranovic korrigerade i senaste avsnittet av Burlöv beslutar. Låneskulden har alltså inget med badhuset att göra och man kan tycka att man borde känna till det om man är ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.

Det är dock inte bara låneskulden som är ett ekonomiskt bekymmer. Årsredovisningen visade på flera negativa och anmärkningsvärda fakta kring Burlövs ekonomi:

  • Nämnderna redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse på -20,2 mnkr
  • Årets resultat, borträknat jämförelsestörande poster, är -5,4 mnkr
  • Kommunkoncernens årsresultat är en minskning med 75,5 mnkr jämfört med
    föregående år
  • Verksamheternas nettokostnader överstiger våra skatteintäkter
  • Soliditeten minskar med mer än 10% sedan föregående år
  • Vi har gått från att ha ett balanskravsresultat på +33,8 mnkr år 2023 till -8,6 mnkr
    2024

Särskilt den sistnämnda punkten är intressant. Man har alltså ett negativt balanskravsresultat vilket man enligt kommunallagens 11 kap. § 13 bara får ha utan att göra regleringar i kommande budget OM det finns ”synnerliga skäl”. Man lyckas få ett positivt resultat genom att åberopa och justera för synnerliga skäl eftersom man i tidigare budgetar reserverat medel.

Att göra investeringar och att ekonomin försämras hade möjligen varit försvarbart om kommunens kvalitet förbättrats men som synes i statistiken ovan har det i mångt och mycket blivit sämre vilket sammantaget tecknar en mycket dyster bild över hur kommunen styrs.

  1. Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
    Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i
    Burlöv.
    Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa,
    livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social
    dimension.
    Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda
    förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
    Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och
    verka i. ↩︎

Skenande kostnader inom vård och omsorg och varför skolan borde bekosta frukt för de yngre barnen (Rapport från fullmäktige 2025-02-10)

tobbesteen Lämna en kommentar

Varför känns det som att tiden går så fort? Om vi får tro på den s.k. proportionsteorin beror det på att tiden som passerar upplevs i proportion till den totala tid vi har upplevt. Eller annorlunda uttryckt, ju äldre man blir desto mindre del av livet utgör ett år och då KÄNNS det som att tiden går snabbare. För ett barn kan en vecka kännas lika lång som en vuxen upplever flera månader. Oavsett hur det är med den saken kan jag konstatera att år 2025 gått i en rasande takt än så länge. En sjättedel av året har snart passerat och vi har redan hunnit med två kommunfullmäktigemöten.

Kommunfullmäktigemötet den 13 januari var snabbt avklarat ur såväl objektiv som subjektiv mening. 10 minuter tog det. Dagordningen var minst sagt skral och det var i princip bara formaliaärenden som klubbades igenom. Det fanns dock två interpellationer på agendan som skulle ha besvarats. Den ena interpellationen var ställd till socialnämndens ordförande och handlade om den oroväckande höga personalomsättningen inom framför allt IFO (individ- och familjeomsorg) men även socialförvaltningen överlag. Den andra interpellationen var riktad mot utbildnings- och kulturnämndens ordförande och handlade bl.a. om varför skolorna i Burlövs kommun inte erbjuder gratis frukt och utflyktsmat till framför allt de lägre årskurserna. Eftersom svaret på den sistnämnda interpellationen kom för sent (kvällen innan fullmäktige) och svaret på den förstnämnda aldrig ens lämnades in valde fullmäktige att bordlägga båda dessa. När vi samlades för ett nytt möte i kommunfullmäktige förra veckan var det så dags för dessa att besvaras.

Personalomsättningen inom IFO

Förstnämnda interpellation lyfte en anmärkningsvärd slutsats som framkommit i en granskningsrapport av ett oberoende revisionsbolag gällande en väldigt hög personalomsättning. Under 2023 var personalomsättningen inom IFO hela 24,2% vilket betyder att drygt var fjärde person inom denna organisation valt att sluta. Medarbetarenkäten samma år visade dessutom att arbetsbelastning och återhämtning var två problemområden som många lyft. Ovanpå det har kostnader för t.ex. vikarier och övertidsersättning dramatiskt minskat. Frågan var då om det fanns något samband mellan en för hög arbetsbelastning och hög personalomsättning eller vad det kunde bero på.

Svaret från Mia Eldh Holmqvist (socialnämndens ordförande) var att den kraftiga minskningen av timlön/fyllnadslön/övertidsersättning från år 2022 till 2023 berodde på att fler nu arbetade heltid. Hon ville heller inte kännas vid att det fanns något problem med arbetsmiljön utan tvärtom har de nu tillsett att ”alla har en rimlig arbetsbelastning”. Tittar man på de faktiska siffrorna över andelen heltidsanställda ser bilden dock annorlunda ut. Här framgår att det år 2022 var 96% av alla anställda som var heltidsanställda medan det år 2023 var 98% vilket alltså är en blygsam ökning som knappast kan förklara den stora skillnaden i kostnader.

Statistik från Kolada som visar andelen heltidsanställda över tid inom IFO i Burlövs kommun

Frågan kvarstår därmed. Hur kan vi ha en så hög personalomsättning och vad gör styret rent konkret för att komma tillrätta med detta? Om man önskar se interpellationsdebatten i sin helhet kan man göra det här.

Avgifter i skolan

Den andra interpellationen handlade som sagt om skolan och närmare bestämt om utbildnings- och kulturnämndens ordförande kunde tänka sig att skjuta till budgetmedel för att se till så att alla (och inte bara några) skolor i kommunen erbjuder gratis frukt och fruktstund till framför allt de lägre årskurserna.

I interpellationen listade jag flera olika saker som vårdnadshavare idag förväntas ordna med och bekosta själva. Min poäng med denna lista var att visa att det återkommande och ofta ställs förväntningar på föräldrar att planera och bekosta diverse saker som egentligen borde åligga skolan i större omfattning. Kort sagt har skolan lite väl mycket förväntningar på vad föräldrar ska bidra med.

Ordförande hade ingen förståelse alls för det här problemet och fick medhåll av Sverigedemokraten Mats Hedenström. Fokus för båda dessa herrar var att skolan faktiskt inte tvingar någon till att ta med sig frukt för det står ju inte i veckobrev och annat att man MÅSTE ha med sig frukt utan bara att man GÄRNA får ta med sig det. Min lite fördomsfulla bild av både Sverigedemokraten och Kristoffer Daag är dock att i båda dessa fall är det förmodligen deras bättre hälft som packar och ordnar med det mesta kring barnens skolgång men vad vet jag. Vill man se denna debatt kan man göra det här.

Digitalisera fullmäktige

Förutom dessa två interpellationer fattades också beslut om en motion jag lämnade in i januari 2024. Den handlade om att digitalisera kommunfullmäktige genom att erbjuda webbsändningar och införskaffa ett digitalt voteringssystem. Motionen hade varit uppe i kommunfullmäktige tidigare men återremitterades då för att underlaget helt enkelt var för bristfälligt. Dessvärre fanns det fortsatt brister i utredningen när den nu, för andra gången, debatterades i kommunfullmäktige.

Huvudargumentet för att avslå motionen handlar om kostnaden. I den utredning som gjorts till detta ärende påstås det nämligen att en mikrofon och en kamera skulle kosta ”mellan cirka 200 000 och 1 000 000 kronor” baserat på att Trelleborg och Kävlinge tydligen betalat så mycket för sina respektive tekniska utrustningar. Bara det faktum att det skiljer 800 000:- mellan vad de två olika kommunerna betalat är uppseendeväckande i sig och får en att undra om Kävlinges kommuninvånare är nöjda med hur deras skattepengar används. Eftersom det inte specificeras vilka tekniska system det är man köpt in är det omöjligt att kontrollera siffrorna men antagligen är det mer än bara mikrofon och kamera som ingår eftersom man kan idag kan få ganska avancerade kamerautrustningar för under 10 000:-.

Ett annat argument som lyfts i utredningen är att Burlövs kommun redan idag har ett program kallat ”Burlöv beslutar” där tjänstemän och styret informerar om beslut som är okontroversiella eller som har mer allmänpolitisk karaktär. Problemet är bara att alla frågor där det råder olika uppfattningar eller motioner och frågor som oppositionen driver helt saknas i detta program. Ett utmärkt exempel är uppförandet av Internationella Engelska skolan som, trots att det varit den fråga som vållat störst debatt i fullmäktige, inte ens nämndes med ett ord i ”Burlöv beslutar” när den var uppe för debatt.

Som väntat valde styret och SD att avslå motionen och istället uppdra till kommunstyrelsen ”att utreda alternativa sätt att ytterligare tillgängliggöra kommunfullmäktiges beslut för kommunens medborgare”. Det här ska förstås inte tolkas som att man har något intresse av att låta oppositionen synas mer utan kommer med stor sannolikhet landa i att man lägger ännu mer av kommunens resurser på att göra reklam för den ”fantastiska” politik man själva driver. Här kan man se denna debatt.

Genomlysning av socialnämnden och begäran om tilläggsanslag

Ytterligare ett lite märkligt ärende som vållade en del debatt var en begäran från socialnämnden där man äskade pengar från kommunfullmäktige för att kunna genomföra en genomlysning av verksamheten. Bakgrunden är att man haft väldigt dålig kostnadskontroll och att socialnämnden sedan flera år tillbaka haft kraftiga underskott i sin ekonomi. Socialdemokraterna tillsatte då ett s.k. nämndsinitiativ där man ville att nämnden skulle gå till botten med vad det är som gör att det alltid kostar mer än man tänkt och vad man kan göra åt det.

Det som Socialdemokraterna förmodligen inte räknade med var att man nu vill göra denna genomlysning genom att anlita ett antal konsulter som i princip ska ta fram besparingsåtgärder. Det blir tydligt när man läser den underliggande analys som ligger till grund för äskandet. I den analysen finns nämligen en kostnadstabell där det står att man räknar med att kunna göra ”effektbesparingar” på totalt 12 mnkr men det framgår överhuvudtaget inte var eller hur man tänker göra dessa besparingar. Eller rättare sagt, en sak kan vi nog se framemot. Det står nämligen lite luddigt att man tänker satsa på digitalisering. Gissningsvis kommer det innebära att brukare och vårdtagare får mindre tid med hemtjänstpersonal och mer ansvar att själva rapportera in och anmäla via nätet.

Det är vidare oroväckande att pengarna som man äskar är en väldigt stor summa (närmare 1,2 miljoner) och att den största delen av denna summa ska gå till en ”processledare” (1 000 000:- totalt inkl. egna medel), en ”verksamhetsutvecklare” (930 000:- totalt inkl. egna medel) samt en extern konsult (300 000:- totalt inkl. egna medel).

Fokus för en sån här genomlysning borde vara kvalitetsförbättring och inte besparingar och därför valde vi i Miljöpartiet att yrka avslag. Här kan man se denna debatt.

Det var allt för denna gång!

Ett litet förslag om Åkarps centrum

tobbesteen 1 kommentar

Vänner och bekanta till mig som för första gången kliver av tåget i Åkarp uttrycker ofta samma spontana och förvirrande känsla: Var ligger centrum? Åt vilket håll ska jag gå? Att vi numera har en nedgrävd tågstation har inte gjort orienteringen lättare men detta var ett problem redan på den gamla tågstationens tid.

Åkarps centrum för en otydlig tillvaro en bra bit från den mer geografiskt centralt belägna tågstationen och det faktum att vi inte heller har ett busstorg eller station som kan ta en direkt till centrumområdet bidrar till att många upplever Åkarp som en by utan centrum. Är detta ett problem? Ja, jag tror att ett mer levande centrumområde både hade ökat byns attraktivitet och gynnat serviceutbudet. Vi hade kanske kunnat få fler restauranger och affärer, större kulturutbud och fler hade förmodligen rört sig mer ute. 

Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen och i det arbetet har man även uttryckt en vilja att göra en fördjupad översiktsplan för just Åkarp. Eftersom vi ännu inte vet var man landar i det arbetet tänkte jag här dela några tankar om vad jag tror hade varit bra. Här är en amatörmässigt skapad bild över dessa tankar och därpå följer en förklarande text.

Centrumgata

För att få ett tydligare centrum tror jag en viktig komponent är att skapa en central huvudgata som förslagsvis går från järnvägsstationen till ICA/Åkarps centrum. Problemet med det är dock att det i dagsläget är svårt att se var den huvudgatan ska placeras. Ett alternativ är att Alnarpsvägen blir en centrumgata men det faller lite på att det blir svårt att planera för kommersiella fastigheter längs med den vägen eftersom den idag kantas av villor. Dessutom är det en vältrafikerad bilgata och det hade i min värld varit mer önskvärt att centrumgatan är en gång/cykelväg. Ett tredje problem med det alternativet är att det hade varit lite förvirrande att huvudnedgången till tågstationen samt ”locket” över tågspåren är placerad vid Lervägens slut. Då är det mer naturligt att centrumgatan leder fram till den delen av tågstationen. Ska man å andra sidan placera huvudgatan någonstans längs med locket ned mot ICA står Dalslundskolan i vägen. Men här tror jag att det finns en lösning!

Jag hade önskat att man skapade en centrumgata från Stationsvägen vid Dalslundsskolans parkering, förbi multiplanen, rakt igenom Lilla Dalslundskolan och vidare mot ICA. Då hade det funnits möjlighet att längs med vägen skapa både en grön korridor med uppväxta träd samt ett trevligt handelsstråk med kommersiella fastigheter, service och kulturutbud (om man t.ex. flyttar parkeringen och omvandlar byggnaden som idag inhyser Lilla Dalslundskolan). För att kunna skapa detta behöver man dock hitta en annan placering för åtminstone delar av Dalslundsskolan…

Östragårdsområdet – Ny F-6 skola och plats för natur och rekreation

…och det för oss in på Östragårdsområdet! Det har under en lång tid funnits planer på en ny grundskola i Åkarp. 2017 tog dessa planer rejäl fart då man beslutade att det skulle byggas en ny skola i närheten av Östragårdens förskola. Det här var ett beslut som det då socialdemokratiska styret tog men samtliga partier var överens. Dock beställdes aldrig en ny skola innan mandatperiodens slut och när det sedan blev ett politiskt skifte och Moderaterna med flera tog över 2018 så blev området kring Kronetorp en viktigare prioritering. Man valde då, i politisk enighet, att skjuta fram planerna på ett nytt skolbygge i Åkarp för att istället utveckla Kronetorpsområdet och bygga en skola där. När man nu kommit igång med skolbygget vid Kronetorp har man återigen bestämt sig för att påbörja detaljplaneringen för Östragårdsområdet och en detaljplan skickades ut på samråd under hösten 2024 där ett skolbygge ingick. Hastigt och lustigt avbröts dock den processen nu i december och man (läs: M, C, L, SD) valde att istället börja planera för att bygga villor på området.

Jag tycker personligen det är en ganska dålig idé att nyttja marken för villabebyggelse. Jag är inte principiellt emot att bygga villor men jag kan tycka att OM vi ska bygga fler bostäder i Åkarp bör vi prioritera flerfamiljshus eftersom det är den typen av boende det faktiskt finns brist av. Men framför allt tycker jag att just den marken kan användas på ett bättre sätt.

Något som vi definitivt saknar i Åkarp är ett större natur/parkområde och med tanke på bristen på mark kan det här faktiskt vara sista chansen att få till ett större sammanhängande parkområde tillgängligt för alla Åkarpsbor. Men en ny skola behövs också om vi ska gå i land med idén om centrumgata och just den här platsen har MÅNGA fördelar för ett skolbygge. Dels finns redan Östragårdens förskola i området vilket gör övergången smidig om grundskolan placeras i närheten. Dels är närheten till idrottsplatsen och Dalslundsskolans specialsalar, som idrottshall och slöjdsalar, också viktig eftersom man då får synergieffekter. Kombinerar man skolbygget med att skapa ett naturområde har vi dessutom ytterligare en viktig beståndsdel då möjlighet till utomhuspedagogik och incitamenten till lek och rörelse i naturen är god. Slutligen är infrastrukturen också perfekt då det finns goda gång- och cykelalternativ för en större del av berörda kommuninvånare men också för att det finns möjlighet att avlasta Dalslundsvägen och Stationsvägen från en hel del genomgångstrafik då man kan anlägga parkering med in- och utfart mot Gränsvägen. 

Det här var några av mina tankar. Vad tycker du?

Omorganisation, huh, yeah! What is it good for? Absolutely nothing!

tobbesteen 1 kommentar

Kommunstyrelsen och politiker från de styrande partierna har under våren bestämt sig för att man vill genomföra en större omorganisation inom stadsbyggnadsområdet.

I dagsläget är stadsbyggnadsfrågor uppdelat i tre olika avdelningar (miljö- och byggavdelningen, tekniska avdelningen och tillväxtavdelningen) och organiserat under en och samma förvaltning (kommunledningsförvaltningen) under ledning av kommundirektören. Förutom stadsbyggnadsfrågor så sorterar även bl.a. ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen och HR under kommunledningsförvaltningen så det är en tung förvaltning som hanterar en stor mängd olika frågor. Den politiska ledningen för kommunledningsförvaltningens olika avdelningar utgörs av kommunstyrelsen med ett undantag. Miljö- och byggavdelningens politiska ledning utgörs av en särskild nämnd kallad just miljö- och byggnämnden. Anledningen till det är för att förhindra eventuella jävsituationer. Miljö- och byggnämnden hanterar nämligen kommunens tillsyn av hälsoskydd, miljöskydd, livsmedel och smittskydd samt även bygglovsärenden, bygganmälan, brandskyddskontroll, sotning etc. I detta ingår att man också utövar tillsyn över kommunens egna verksamheter och då behöver kommunen ha en oberoende instans som tar de besluten. Enligt kommunallagen (6 kap. 28 §) får nämligen inte en politiker fatta beslut som rör tillsyn över kommunal verksamhet om hen själv är knuten till verksamheten eftersom hen då anses jävig. T.ex. kan alltså inte en politiker som är ledamot i utbildnings- och kulturnämnden fatta beslut om att godkänna livsmedelshanteringen i skolköken och en politiker vars nämnd tänker göra en utbyggnad av egna lokaler kan inte samtidigt bevilja bygglovet. På samma sätt får inte en kommun både bedriva en viss verksamhet och ha tillsyn över den inom en och samma nämnd.

Organisationsskiss (den nuvarande politiska organisation)

Den nya omorganisationen innebär att man tänker bryta loss ”stadsbyggnadsavdelningarna” och samla de under en ny förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen. Huvudargumentet tycks framför allt vara att samarbetet mellan avdelningarna förväntas öka om man samlar dessa frågor under en förvaltning och går från att arbeta i ”…stuprör till en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess”. Ett annat argument har varit att man önskar avlasta kommundirektören genom inrättandet av en ny förvaltningschef. Problemet är bara att miljö- och byggavdelningen fortsatt måste vara oberoende och fri från påverkan från de andra avdelningarna eftersom det annars föreligger risk för jäv. ”Stupröret” försvinner alltså inte.

Organisationsskiss (den politiska organisationen efter 1 september)

Det här får också konsekvenser på den politiska nivån eftersom man där tänker att man på samma sätt vill samla frågorna i en nyinrättad samhällsbyggnadsnämnd och avveckla såväl miljö- och byggnämnden som tekniska utskottet och planutskottet. Problemet är ju då att det fortsatt kommer finnas ärenden där kommunen är sakägare och därför behöver ha ett oberoende organ som utövar och beslutar om tillsyn i de frågorna. Lösningen blir att även införa en jävsnämnd som bara har till uppgift att handlägga de ärenden där det föreligger jäv medan resten hanteras av samhällsbyggnadsnämnden. Det betyder t.ex. att jävsnämnden kan få till uppgift att godkänna livsmedelshanteringen i de kommunala skolköken medan samhällsbyggnadsnämnden får till uppgift att godkänna livsmedelshanteringen för friskolorna. Så istället för att vi har en och samma nämnd som hanterar båda dessa ärenden (som vi har idag) så ska två olika nämnder förväntas ha specialistkunskaper i samma typ av ärenden.

På senaste kommunfullmäktige var ärendet uppe för beslut och resultatet blev att styret (med stöd av SD) fick igenom att vi från och med 1 september kommer inrätta en ny samhällsbyggnadsförvaltning med tillhörande samhällsbyggnadsnämnd och jävsnämnd samt att miljö- och byggnämnden går i graven. Återstår att se om det är fisk eller fågel.