Sydsvenskan publicerade ett debattinlägg nu i veckan som jag skrev tillsammans med Viktor Eriksson (S) och Andreas Bexell (V) angående etableringen av Internationella Engelska Skolan i Burlöv. Nu på måndag kommer vi rösta i kommunfullmäktige om ett markanvisningsavtal som ger byggherren Hemsö rätt att bygga skola åt IES.
Tankesmedjan Balans plockade upp nyheten nu på morgonkvisten och skrev en mycket läsvärd artikel om det. Man skriver bl.a. att det faktum att kommunen vägrar göra en konsekvensanalys ”…är bland det konstigaste vi läst, trots att vi granskat den svenska skolan i många år” och att ”[d]en politiska majoriteten i Burlöv har gjort ett aktivt val att inte berätta för medborgarna om de negativa konsekvenserna”. Du hittar artikeln här
Årets första fullmäktige har gått av stapeln och då bjöds vi bl.a. på inspel om Tora Vega-gymnasiet och vad som ska hända vid ICA i Åkarp. Dessutom röstades det om min motion angående etablering av ett Naturum. Mycket nöje!
Burlövs kommun + gymnasieskola = sant!
Burlövs kommun kommer fr.o.m. höstterminen 2024 för första gången kunna erbjuda gymnasieutbildning genom två gymnasieprogram, barn- och fritidsprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet. Ett glädjande besked som innebär att det nu äntligen kommer vara möjligt för barn och unga att, inom kommunens gränser, fullfölja sin skolgång från förskola hela vägen till gymnasieexamen. Det kommer dock inte vara kommunen som är huvudman för skolan utan den kommer drivas av den privata stiftelse som står bakom folkhögskolan Tora Vega (f.d. Hvilan).
Själv tog jag del av nyheten då jag av en händelse råkade surfa in på folkhögskolans hemsida. Det förvånade mig att jag inte kände till de här planerna och jag började därför leta mig igenom utbildnings- och kulturnämndens protokoll för att se om jag missat informationen. Jag blev dock inte klokare för det fanns inte protokollfört någonstans. Hade utbildnings- och kulturnämndens ordförande missat att informera såväl sin egen nämnd som kommunfullmäktige? Visste inte heller han om att det kommer starta upp en gymnasieskola? Jag bestämde mig nu, 15 november, för att lämna in en interpellation med följande tre frågor:
När blev det känt för UKN:s ordförande att Tora Vega kommer starta en gymnasieskola?
Har det funnits någon intention att informera nämnden eller fullmäktige kring uppstarten?
Vilka konsekvenser får det för kommunen strukturellt och ekonomiskt?
Svaret dröjde. Inte förrän samma dag som kommunfullmäktige ägde rum (5 februari) fick jag ett skriftligt svar från ordföranden vilket förstås gjorde det helt omöjligt för mig att hinna läsa och förbereda mig på debatt. Att svaret kommer så sent är dessutom ett tydligt avsteg från den arbetsordning vi har som säger att ”den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas” (KS/2022:389-003 s.8/11). Men vad svarade ordföranden då? Jo, i korta drag:
Han blev själv inte informerad om detta förrän en vecka innan Tora Vega går ut med pressmeddelandet
Vad gäller konsekvenser så såg han ingen anledning till varför kommunen skulle göra en konsekvensanalys eftersom det inte är kommunen som kommer driva skolan utan en privat aktör. Ovanpå det var det helt omöjligt att säga vad det skulle komma att innebära i termer av ekonomiska kostnader för kommunen (det fullständiga svaret finns att läsa här).
Båda de här svaren är för mig otroligt häpnadsväckande. För det första är det märkligt att kommunens högste skolpolitiker inte har fått kännedom om att en ny skola ska öppnas förrän mindre än ett läsår innan de slår upp portarna. I det här fallet är det förvisso så att det inte finns några andra gymnasieskolor i kommunen så man riskerar inte att dräneras på elever vilket skulle ha en direkt påverkan på kommunens ekonomi. Men lek med tanken att en fristående grundskola med ett par hundra elever får för sig att öppna och att kommunen inte vet detta förrän ett halvår innan. Det finns då ingen möjlighet att justera i budgeten (som beslutas i juni föregående år) eller anpassa verksamheten för det faktum att vi plötsligt kan stå med en stor överkapacitet och pedagoger utan klasser. Det borde vara en absolut självklart att kommunen blir informerad så fort en aktör ansöker om att få starta och inte först när ansökan blivit godkänd.
För det andra är det ett mysterium varför man som ordförande i utbildnings- och kulturnämnden inte tycker det är värt att titta på vad en etablering innebär för kommunen både ur ett positivt och negativt perspektiv. Grejen är nämligen att ett sådant här beslut onekligen får konsekvenser för kommunen och att då inte göra en konsekvensanalys kan innebära att man hamnar i ett läge där budgeten inte håller eller att annan service blir lidande.
Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna så är det viktigt att förstå att olika gymnasieutbildningar kostar olika mycket och varje Burlövselev som väljer att studera på Tora Vega måste kommunen ersätta i enlighet med en prislista. För elever som går på försäljnings- och serviceprogrammet betalar kommunen ett grundbelopp på 109.200:-/elev år och för elever som går på barn- och fritidsprogrammet betalar man 112.400:-/elev och år. Det ”dyraste” gymnasieprogrammet är naturbruksprogrammet som kostar 312.500:- och det ”billigaste” är ekonomiprogrammet som kostar 97.700:-. Det betyder att varje elev som väljer att läsa på Tora Vegas barn- och fritidsprogram istället för ekonomiprogrammet på en fristående skola i Lund kostar drygt 15.000:-mer per år. Och notera nu att detta handlar om att eleven väljer en annan FRISTÅENDE skola. Väljer eleven att gå på en kommunal skola istället för en fristående skola beräknas kostnaden utifrån mottagarkommunens självkostnad så då skiljer det alltså i kostnad om en elev väljer samhällsprogrammet i Eslöv eller samhällsprogrammet i Lund. Ett exempel; ponera att Tora Vega har två klasser inom varje program á 30 elever. Det ger en total på 120 elever per årskurs. Om en bråkdel av dessa, säg 20 st, är Burlövsungdomar som tycker det är ganska nice att inte behöva pendla till Lund och Malmö och därför väljer barn- och fritidsprogrammet istället för samhälls- eller ekonomiprogrammet i våra grannkommuner kommer Burlöv betala 15.000:- * 20 = 300.000:- mer varje år. Ett tre år långt gymnasieprogram innebär då att kommunen totalt betalar nära 1 miljon kronor mer. Och detta var bara ett lågt räknat exempel.
Utöver de ekonomiska konsekvenserna medför säkerligen en etablering ett flertal andra konsekvenser som kommunen kan behöva förbereda sig på. Det kan t.ex. vara bra om kommunen är förberedd på att kunna erbjuda praktikplatser på förskolor eller kommunala serviceinrättningar (med tanke på programinriktningarna, barn- och fritidsprogrammet och försäljningsprogrammet). Att inte förbereda kommunen på det här är totalt ansvarslöst. Föreställ er att man hade haft samma inställning om ett stort företag vill etablera sig i kommunen. Kan det då inte vara bra att göra en konsekvensanalys över exempelvis vad det innebär för vår infrastruktur eller arbetstillfällen? Om, gud förbjude, ett kriminellt gäng skulle etablera sig i kommunen, kan det då inte vara värt att tänka ett litet varv kring konsekvenserna och hur vi bäst ska kunna arbeta mot att de får fäste? Eller ska man, som UKN:s ordförande menar, gå in med inställningen att det råder fri etableringsrätt så vi som kommun ska inte bry oss om vad andra aktörer gör?
Extra intressant i sammanhanget är att ordförande i sitt svar dessutom medger att gymnasiet som budgetpost varit underfinansierad sedan många år vilket i sig borde vara en varningsklocka och en anledning till att kanske börja göra de där analyserna.
Silo i Åkarp
Om du någon gång handlat på ICA i Åkarp har du kanske funderat över den där inhägnade silon som är granne med parkeringen och vad den används till? På uppmaning från en intresserad medborgare frågade jag kommunstyrelsens ordförande om kommunen inte hade kunnat öppnat upp och nyttja platsen till en minipark, lekplats eller annan offentlig miljö. Dessvärre var svaret något av en besvikelse. Silon och tillhörande hus har en gång i tiden använts som vattenverk men idag står den oanvänd. VA-syd har dock EVENTUELLT ett intresse av att ha kvar silon utifrån ett beredskapsperspektiv och kommunen inväntar därför att VA-syd ska få tummarna ur röven och göra en behovsutredning. Kommer VA-syd då fram till att de inte har någon nytta av den så kan kommunen KANSKE tänka sig att använda marken till annat. Jag ställde då en följdfråga och undrade om det fanns någon tidsplan för den här utredningen men det kunde förstås inte ordförande säga. P.S Jag har varit i kontakt med VA-syd som lovade att de skulle återkomma med svar denna vecka men har ännu inte fått någon återkoppling. Fortsättning följer.
Naturum
Kronetorps mölla är en liten pärla och kanske också kommunens mest unika plats. Området bjuder på en fantastisk utsikt över jordbruksslätten och hade kunnat vara ett populärt utflyktsmål. Dessvärre är det alldeles för få som hittar dit och bortsett ett fåtal evenemang under året så är det sällan man hör människor prata om det som just ett utflyktsmål. Problemet är väl att det i dagsläget inte bjuder på så mycket mer än just en utsikt och att det är lite bökigt att ta sig dit. Hade man valt att lägga lite pengar på exempelvis utställningslokal, återkommande aktiviteter, möjligen ett café eller en restaurang så är jag dock helt övertygad om att det haft stor potential till att vara ett vattenhål och samlingsplats inte bara för kommunens medborgare utan också för besökare från kranskommunerna. Av den anledningen lade jag in en motion där jag önskade att man från kommunens sida etablerade ett Naturum på platsen. Naturum är ett varumärke som ägs av Naturvårdsverket och är tänkt som en ”port mot naturen” där besökare både kan få kunskap och inspireras till att upptäcka en specifik biotop eller speciellt naturområde.
Både UKN (utbildnings- och kulturnämnden) och kommunstyrelsen har haft möjlighet att yttra sig över motionen och gensvaret har varit förvånansvärt positivt. Man är positiv till att en sådan satsning skulle förbättra ohälsotalen, den fysiska inaktiviteten och den psykiska ohälsan, samt att en kunskapshöjning gällande natur och klimat bidrar till att boende i kommunen vill ta hand om sin närmiljö på ett bättre sätt. Men när det nu skulle beslutas om det i fullmäktige var det uppenbart att man inte var ett dugg intresserad av en sådan här satsning. Då försökte jag ändå vara så inspirerande jag kunde genom att sätta Kronetorps mölla i ett större sammanhang och visa vilket fantastiskt kulturarv vi har här:
”Kronetorps mölla och det öppna jordbrukslandskapet är en stark symbol för kommunen men också en symbol för det samhälle som en gång fanns. Rör vi oss några kilometer längre bort hamnar vi vid en annan stark symbol för en ny tidsera, Sockerbruket. Fortsätter vi sedan ytterligare några hundra meter därifrån kommer vi fram till kapitalismens högborg, Burlöv Center. Inom en radie av någon enstaka kilometer har vi då förflyttat oss från det agrara jordbrukssamhället till industrisamhället och landat i konsumtionssamhället. Då har vi också gjort en tidsresa över inte bara vår kommuns historia, och tre symboliskt viktiga platser, utan också vårt lands historia och faktiskt t.o.m. Europas historia! Hur många platser i Sverige tror ni kan erbjuda den tidsresan inom ett sådant begränsat avstånd? Här har vi ett kulturhistoriskt arv att förvalta som, rätt paketerat och marknadsfört, hade kunnat ge ett lyft till kommunen och skapa ett utflyktsmål som skolklasser från hela landet hade haft intresse av att besöka.
Någon kanske invänder att det snarare är ett kulturcentrum än ett Naturum vi då borde skapa på den här platsen. Men då förstår man inte att kultur och natur hör ihop. Ett Naturum är en port mot naturen och självklart ska odlingslandskapet vid möllan, naturen, stå i centrum. Kronetorps mölla och landskapet där talar om för oss hur naturtillgångar var en förutsättning både för livet på landsbygden och för den framväxande industrialiseringen. Sockerbruket med dess imponerande arkitektur vittnar om stadens födelse men också om människans försök att härska över naturtillgångar och resurser. Tillsammans berättar de historien om samspelet mellan människa och natur.
Man ska alltså inte se en sådan här satsning som en isolerad sak som ’bara’ ger oss ett nytt utflyktsmål utan det ger oss ett ansikte och sätter kommunen på kartan. Vi blir mer än en genomfartsled mellan Malmö och Lund.”
Så här lät det från talarstolen när jag försökte övertyga ledamöterna. Tråkigt nog valde samtliga övriga partier att rösta ned förslaget. Än mer deprimerande var att höra politiker gå upp i talarstolen bara för att håna. Ingen kritik, inga synpunkter och inga idéer kring vad man själv tycker vi borde göra istället utan enbart en syrlig kommentar från Katja Larsson (S) om att vi redan har en tidslinje i fullmäktigesalen i form av en vävd matta på väggen. Man blir less helt enkelt.
SockerbruketDenna vävda matta menade Katja Larsson (S) var den enda kulturhistoria vi behöver i Burlöv
Två andra ärenden av intresse vid detta fullmäktige var att befolkningsprognosen och de tekniska ramarna för kommande budget fastställdes samt att ärendet om införande av avgifter för hjälpmedel till personer med olika funktionshinder nu officiellt klubbats igenom.
“Helt fantastiskt” — “Jag skrattade mycket” — “Jag blev rädd”. När Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet i Burlöv bjöd medborgarna på stå-upp och föreläsning på temat “Marknadsskolan och dess konsekvenser” blandades humor och allvar.
Med anledning av att styret, bestående av M, C och L med stöd av SD har bjudit in Internationella Engelska Skolan att bygga och öppna en skola i Burlövs kommun, tog V, S och MP gemensamt initiativ att bjuda alla Burlövs medborgare på stå-upp komik med Malin Appeltoft och föreläsning med Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.
Fr. v. Viktor Eriksson (S), Tobias Steen (MP), Andreas Bexell (V), Åsa Plesner (Tankesmedjan Balans), Malin Appeltofft. Foto: Amanda Morrill
Det är lite kylslaget på Folkhögskolan Tora Vegas gård den 4:e november, men trots det, och trots att det är lördagseftermiddag, samlas människor från alla riktningar för att gå på stå-upp och föreläsning.
Malin Appeltoft inleder med stå-uppkomik om livet som förälder och lärare, och presenterar därefter Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans. “Vad roligt att så många har valt att lägga sin lördagseftermiddag på att lyssna på en föreläsning om finansiering av offentlig verksamhet”, öppnar Åsa, för att gå vidare i en pedagogisk genomgång om hur det svenska friskolesystemet kan utnyttjas för att tillförskansa sig så mycket skattepengar som möjligt. När hon är klar har alla i salen lärt sig hur regler kan kringgås och vinster gömmas undan.
“Det här ger oss på fötterna inför kampen”, säger Amanda Morill, som är V:s gruppledare i kommunfullmäktige, “och ger oss politiker tydliga tecken att spana efter och göra medborgarna uppmärksamma på. Dessutom ger vi en bra signal till väljarna att V, S och MP gör något tillsammans, och det ger oss en fördjupad och gemensam bild av problemet. Det bådar gott inför framtida samarbeten.”
“I debatten kommer delarna fram var för sig”, säger Viktor Eriksson, som är lokal S-ordförande, “men när Åsa visar helheten så är det ju förjävligt! Mönstret visar hur man kan lura till sig skattebetalarnas pengar.” Viktor tyckte också att arrangemanget visar på styrkan med att samarbeta i specifika sakfrågor. “Det ger en tyngd, och det öppnar för andra att vara med. Det var ju inte bara folk från S, V och MP här idag.”
“Malin var jätterolig, och Åsas sammanfattning av friskolesystemet var belysande och intressant”, säger Tobias Steen, MPs lokala ordförande. “Jag hoppas att vi kan göra fler arrangemang tillsammans och visa att vi är en stark opposition.”
“Det märktes att både Malin Appeltoft och Åsa Plesner är lärare” säger Liisa Norén, som sitter i Vänsterpartiets föreningsstyrelse. “Åsa kunde så konkret visa hur friskolor kringgår behörighetskrav genom att anställa lärare som undervisar på engelska, hur de kan ge glädjebetyg i ämnen som inte har nationella prov — och hur de använder bokföring för att gömma undan sina vinster. Det kände i alla fall inte jag till tidigare.”
“Många av oss har haft en bild av att systemet är konstigt och inte fungerar, men det här ger oss konkreta argument om varför”, säger Viktor.
“Jag hade inte förstått hur allvarliga konsekvenser det här kan få”, säger Kerstin Lidén från Vänsterpartiet. “Hur kommer det att gå för barnen i skolorna i kommunen — och hur kommer det att gå för kommunens ekonomi? Det var tur att Malin Appeltoft var där och lättare upp stämningen, annars hade jag gått hem och väntat på domedagen!”
Ingen kan väl ha missat att Miljöpartiet valde nya språkrör förra veckan och det blev precis så dramatiskt som man hade förutspått. Daniel Helldén valdes med en rösts marginal (131-130)! Jag var på plats och kan avslöja att min röst gick till Helldén så resultatet var förstås glädjande (och extra kul att det var just min röst som avgjorde 😊). I Miljöpartiets stadgar står att språkrören ska vara av olika kön och eftersom Märta Stenevi var enda icke-manliga kandidat var omvalet av henne mer av en formalitet. Det här är dock inte det enda som skett sedan jag sist skrev på bloggen. För drygt tre veckor sedan var vi i Miljöpartiet på plats i Burlöv Center för ”Möt Burlövs politiker” och lördagen den fjärde november gick vårt samarrangemang (tillsammans med S, V och ABF) om marknadsskolan av stapeln. Dessutom var det kommunfullmäktigemöte den 13 november. I det här blogginlägget kommer jag dock fokusera på kongressen och valet av språkrör men jag har en from förhoppning om att kunna ta upp eventet om marknadsskolan vid senare tillfälle.
Kongress i Örebro och hela Conventum var härligt grön!
Kort rapport från fullmäktige 13 november
Innan jag går in på kongressen kan det dock vara värt att säga några ord om kommunfullmäktigemötet. Det var en kort dagordning med två punkter som vållade större debatt. Den ena punkten som diskuterades friskt var en interpellation inlämnad av Socialdemokraternas Jonna Stålring Westerberg angående gatuunderhållet i kommunen. Stålring Westerberg ifrågasatte kommunens grönskötselarbete och menade, i princip, att man borde ställa större krav på att avtalspartnern PEAB lever upp till de förväntningar vi som kommun kan kräva. Svaret från det tekniska utskottets ordförande, Mats Olsson (M), var att det dels funnits gränsdragningsproblematik där frågan om var gränsen går mellan gata och gångbana spelar roll för vem som är ansvarig för skötseln. Fastighetsägaren ska sköta gångbanorna och PEAB ska sköta gatorna. Dels har kommunen varit dåliga på att agera som beställare och arbeta med att följa upp avtalets innehåll. Olsson försäkrade dock att kommunen arbetar för att bli bättre på att ställa krav och följa upp. Den andra punkten som upptog merparten av tiden var frågan om fastställandet av den reviderade budgeten och den s.k. budgetventilen. Beslut om budget för kommande år togs som bekant redan i juni men i slutet på året summerar man upp utfallet och då finns det möjlighet till justering av budgeten om det visar sig att kostnaderna i själva verket blev lägre än tänkt eller om kommunen har större intäkter än man trodde. Detta kallas för budgetventilen. Styret valde att använda ventilen till att bl.a. sänka sparbetingskravet för utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden (från att kräva besparingar på 2% till besparingar på 1%), att utöka öppettiderna på fritidsgården i Arlöv, att inte dra in Burlövsfesten (som tidigare tänkt) och att avsätta en stor pott (16,3 mnkr) till oförutsedda utgifter under 2024. Socialdemokraterna lämnade därutöver in tre tillägg som styret dock valde att avvisa. De tre tilläggen handlade om att man ville behålla Skånetrafikens seniorbiljett, inte genomföra förslaget på abonnemangsavgifter för hjälpmedel åt människor med funktionsnedsättningar och avsätta medel för att kunna anställa en speciallärare på Vårboskolan.
Kongress 2023
Märta SteneviWilliam UlriciCarl StåhleDaniel HelldénMagnus P. Wåhlin
Kongressen och vad språkrörsvalet EGENTLIGEN handlade om
Kongressen är Miljöpartiets högsta beslutande organ och hålls vartannat år. Då väljs bl.a. partistyrelse och språkrör och man tar ställning till olika politiska program och hundratals motioner från medlemmar över hela landet. Begreppet kongress eller partistämma används av några partier (S, V, MP, C) men kan kanske verka lite otydligt. Andra partier kallar det i stället för landsmöte (L), landsdagar (SD), sverigemöte (M) eller riksting (KD) och där framgår det lite tydligare att detta är ett möte där medlemmar från hela landet möts. Det är intensiva och lååååånga dagar. Om man har äran att vara ombud (dvs att man har rösträtt) innebär det i princip arbete från 08-23 fredag-lördag och 08-15 söndag i olika utskott, i debatter och omröstningar. Nåja, man hinner förstås med lite mingel och festligheter också men man känner sig onekligen rätt mör när man är färdig. Det fattades många och viktiga beslut under dessa dagar. Vi tog bl.a. beslut om det EU-politiska programmet inför nästa års EU-val (alltså hur vi ställer oss i olika EU-relaterade frågor), tillägg och förändringar i vårt utbildningspolitiska program och ett nytt antirasistiskt handlingsprogram togs fram. Dessutom tog vi ställning till drygt 250 olika enskilda motioner. Nästan allt överskuggades dock av det historiskt jämna språkrörsvalet och därför tänkte jag delge min högst personliga syn på själva valet och varför jag tror Helldén är det bästa alternativet.
Är det en kobra eller en nallebjörn vi behöver?
Valet har föregåtts av intensiva diskussioner, debatter, mediautspel och intriger. Även om det i slutändan fanns fyra kandidater att rösta på har det sedan en tid tillbaka varit ganska uppenbart att det skulle stå mellan två huvudkandidater, Magnus P. Wåhlin och Daniel Helldén. Valet mellan Wåhlin och Helldén har i media också målats upp som ett val mellan två falanger, en falang som vill bredda partiet och en falang som vill fokusera mer på vår kärnfråga. Det här är förstås ett tacksamt narrativ att spinna vidare på men köper man den bilden rakt av missar man nyanser och valet blir mer ensidigt än det i själva verket var.
För det första har man, menar jag, missförstått ”Helldén-falangens” (dit jag räknar mig själv) grundläggande utgångspunkt. Jag har aldrig träffat en miljöpartist som ser miljö- och klimatfrågorna som något frikopplat alla andra frågor. Att fokusera på miljö- och klimat innebär alltså inte att man vill att partiet bara ska ha politik i den frågan utan snarare att miljö- och klimatfrågorna ska genomsyra alla andra frågor. När vi pratar infrastrukturfrågor då pratar vi om miljö- och klimat när vi lyfter kollektivtrafiksatsningar, när vi pratar om att göra den fysiska miljön attraktivare för människor att vistas i så pratar vi de facto om trygghetsfrågor, när vi pratar om att ge människor drägliga arbetsvillkor då är det samtidigt en fråga om arbetsmiljö och när vi pratar om grön tillväxt och grön skatteväxling då finns det tydliga kopplingar mellan näringsliv/ekonomi och miljö- och klimat.
För det andra ska man komma ihåg att när Stenevi/Wåhlin får frågor kring hur partiet ska breddas är det väldigt ofta man får svar som pekar mot att partiet måste prata mer om sociala/etiska frågor. Det är sällan eller aldrig man t.ex. hör Stenevi/Wåhlin lyfta att vi måste prata mer om Sveriges ekonomi, energipolitik eller försvar och säkerhet. En mer rättvis, om än förenklad, motsättning mellan falangerna hade varit att säga att Helldén drar mer mot miljö/klimat medan Stenevi/Wåhlin drar mer mot sociala rättvisefrågor.
Man ska dessutom komma ihåg att de som målar upp språkrörsvalet som ett val mellan bredd eller spets ofta glömmer kandidaternas syn på vilka väljare vi ska rikta oss mot. Helldén är där ett bredare alternativ och har visat att han ser möjligheter att växa bland såväl höger- som vänsterorienterade väljare medan Stenevi/Wåhlin är ett tydligare ”spetsalternativ” som tycker vi ska fokusera på väljargrupper som står till vänster.
Mitt val föll på Helldén därför att jag tror mer på hans strategi både vad gäller väljarbas och inriktning på politiken. I de kandidatutfrågningar jag deltagit på och av det som jag läst och sett tycker jag dessutom Helldén visat en större tydlighet och rakhet än Wåhlin och jag tror också han är bättre i debatter. Om Wåhlin kan karaktäriseras som en sympatisk nallebjörn (inget fel med det!) så är Helldén mer av en giftig kobra och jag tror Miljöpartiet är i större behov av det senare än det förra. Om det är rätt val återstår dock att se.
Med allt detta sagt tycker jag uppriktigt synd om Wåhlin. Det här var hans andra språkrörsstrid och att förlora med så knapp marginal kan inte vara lätt. För att ytterligare belysa hur jämnt valet var kan det vara värt att titta på hur röstningen gick till. Röstningsmodellen kallas för ”instant runoff-voting” vilket innebär att vi som röstade rangordnade de fyra kandidaterna (1-4) och att man därefter räknar alla förstahandsröster. Om någon av de fyra kandidaterna då fått 50% av rösterna vinner han men i annat fall tar man bort den kandidat som fick färst förstahandsröster. Rösterna från den borttagna kandidaten (i detta fall Carl Ståhle) tillfaller då den person de valt som tvåa. Därefter upprepar man samma procedur med de tre kvarvarande kandidaterna och slutligen, om det krävs, gör man om det med de två som är kvar till sist. Wåhlin fick flest röster både i första och andra valomgången(!) men föll alltså med en rösts marginal för att de som valt att rösta på William Ulrici i förstahand hade Helldén högre upp på sin lista än de hade Wåhlin. Surt sa räven.
Slutligen bör det väl sägas något om vilka ställningstagande som vi i övrigt tog. Det antogs, som sagt, ett gediget och mycket omfattande EU-politiskt program. Detta kommer sedan kokas ned till ett mer kärnfullt valmanifest vilket vi kommer få anledning att återkomma till. Tilläggen och förändringarna av det utbildningspolitiska programmet värmde en lärares hjärta och det finns flera bra förslag som det ska bli kul att driva. Eller vad sägs om: slopa betyget F, införa en bemanningsnorm i förskolan, att göra både fritids och förskola avgiftsfri, gratis kollektivtrafik för elever, att Skolinspektionen tar över tillsynen av fristående förskolor (i stället för kommunen) och förbud (eller åtminstone utreda möjligheterna till förbud) av religiösa friskolor. Vad gäller det sistnämnda föregicks det av en ganska hård debatt då flera miljöpartister (inte minst i Skånegruppen) såg det som diskriminerande mot vissa religiösa grupper. Partistyrelsen ville tydligt markera och förbjuda alla religiösa friskolor men det landade i en kompromiss där man valde att verka för en utredning. För min del är det självklart att vi bör ha en skola helt fri från religiösa inslag och jag hade gärna sett att partistyrelsen fick sin vilja igenom. Några andra axplock av de motioner som gick igenom var:
Stora frågor
Kärnkraften – ”att Miljöpartiet, i linje med den politik som i praktiken bedrivits det senaste decenniet, inte verkar för (…) nedstängning av befintliga svenska kärnkraftsreaktorer. I stället verkar för att den förnybara elproduktionen är tillräckligt utbyggd på ett sätt som garanterar tillgången på el för att ersätta fossila bränslen i tex industri och transporter och låter marknaden fasa ut kärnkraften. Miljöpartiets mål är fortsatt 100 % hållbar och förnybar energi i enlighet med tidigare energiöverenskommelse”
NATO – ”Att MP, även om vi har en annan uppfattning, respekterar det beslut som fattats av Sveriges riksdag angående Nato-medlemskap och inte driver ett utträde ur alliansen den dag Sverige blir Nato-medlem.”
Skola, barnomsorg och psykisk ohälsa
Att mp verkar för en psykisk hälsa-garanti för elever i grund- och gymnasieskolan. Varje elev ska ha rätt till ett första besök med skolkurator eller motsvarande inom en vecka.
Att införa ett maxtak på 300 elever per skolkurator och 500 elever per skolpsykolog
att Miljöpartiet verkar för att införa en statlig kulturgaranti för varje barn på skoltid i grundskolan och gymnasieskolan
Att Miljöpartiet verkar för att alla kommuner i Sverige, med stöd av statlig finansiering, skall erbjuda gratis skollunch i grundskolan under loven på de skolor där behov finns.
Att Miljöpartiet verkar för att underlätta och stödja fler grönskande skolgårdar bland annat i form av skolträdgårdar.
Att Miljöpartiet verkar för att införa en så kallad “byxskyddslag”, som gör det olagligt för vuxna att genomföra samlag, samt andra jämförbara sexuella handlingar, med barn som är äldre än 15 men yngre än 18, såvida åldersskillnaden inte är så pass liten att det inte föreligger ett otillbörligt utnyttjande.
Att Miljöpartiet verkar för att skyddet av föräldrapenningen (SGI) förlängs.
Kultur
Att Miljöpartiet verkar för att skriva in i museilagen att det ska finnas länsmuseer i varje län
Att Miljöpartiet ställer sig bakom införandet av en avgift för strömningstjänsterna som ska användas för att stärka svensk filmproduktion
Att frågan om tornedalingar, kväner och lantalaiset som urfolk i Sverige ska prövas.
Energi och transport
Att Miljöpartiet verkar för att lokala elnät ska ägas av det offentliga.
Att Miljöpartiet verkar för att förbjuda flygrutter med inrikesflyg som tar under tre timmar med tåg där tillgängliga alternativ och andra förutsättningar tillåter det.
Djur och natur, miljö och klimat
Att Miljöpartiet verkar för att Miljödepartementet återskapas och ska delta i beredning av andra departements ärenden som har miljökonsekvenser, i likhet med Finansdepartementets deltagande i ärenden med finansiella konsekvenser.
Att Miljöpartiet verkar för att djur som inte naturligt förekommer i Norden endast ska hållas i djurparker i bevarandesyfte.
Jämställdhet
Att Miljöpartiet ska driva att alla offentliga sektorer ska tillhandahålla gratis och lättillgängliga mensskydd i form av lådor eller automater på alla toaletter i verksamhetslokalerna
Att verka för en statlig utredning med uppdraget att utreda hur positiv särbehandling kan användas i rekryteringsprocesser inom alla offentliga verksamheter.
Att Miljöpartiet verkar för att försök med basinkomst-/medborgarlön genomförs i ett urval kommuner.
Övrigt
Att Miljöpartiet ska driva att nämndemannasystemet reformeras och frikopplas från de politiska partierna.
att Miljöpartiet ska verka för införandet av en statlig e-legitimation
Ömsom vin och ömsom vatten. Eller mest vin enligt mig. Jag är inte jätteförtjust i förslaget om positiv särbehandling och att kommuner ska erbjuda gratis skollunch även på loven tycker jag också är tveksamt. Det finns redan stora problem med att skolan förväntas vara en allmän uppsamlingsplats och hantera alla möjliga sociala problem i samhället och att undervisningen, själva kärnuppdraget, blir en allt mindre del av skolans verksamhet. Skolans huvudsakliga syfte är inte att vara en bespisningscentral för ekonomiskt utsatta utan detta borde rimligen vara ett ansvarsområde som faller under socialförvaltningen.
Arrivederci!
Emil Jensen underhöll med finurligt mellansnackGustav Fridolin höll tal till Per Gahrtons minne och inte ett öga var torrtMagdalena Andersson gästspelade i grön (!) kavajDen skånska kongressgruppen
I måndags var det kommunfullmäktigemöte och ärenden som behandlades var bl.a. en motion från yours truly om medlemskap i Klimatkommunerna samt en rapport kring huruvida de kommunala bolagen bedrivit en ändamålsenlig verksamhet under föregående år (2022). Två interpellationer besvarades också av kommunstyrelsens ordförande respektive utbildnings- och kulturnämndens ordförande.
Amanda Morrill (V) hade lämnat in en interpellation angående Burlövsbadet där Vänsterpartiet önskade svar på varför det är oplanerade stängningar titt som tätt och problem med bl.a. dålig lukt samt bristande tillgång till tvål i dusch och hygienutrymmena. Jag besöker själv badhuset ganska ofta eftersom jag har barn som går i simskola men har inte reagerat på att det skulle vara så mycket sämre än badhus generellt. Att det blir oplanerade stängningar p.g.a. fel bakteriehalt verkar till exempel vara något som är mer regel än undantag och något man kanske får räkna med när det gäller en så komplex verksamhet. Utbildnings- och kulturnämndens ordförande, Kristoffer Daag (L), gav ett långt och uttömmande svar och man får nog konstatera att det görs stora ansträngningar för att hålla badet i bra skick. Stängningar beror i regel på att man tar det säkra före det osäkra och små som stora felanmälningar tas på stort allvar. Visst, vad gäller tvålbehållarna i duschutrymmena kan man tycka att det är lite klantigt att man, i ett våtutrymme, försökt tejpa upp (!) dem. Och förklaringen, att man nu inte har pengar i driftsbudgeten för att ”fackmannamässigt” skruva fast dem, känns ärligt talat lite konstig (är det verkligen en så stor kostnad?). Men det arbetas åtminstone på en lösning och jag känner mig på det stora hela relativt trygg med hur badhuset sköts.
Ur svar på Interpellation från Amanda Morrill (V) angående Burlövsbadet
Jonna Stålring Westerberg (S) hade lämnat in två interpellationer varav den ena besvarades av kommunstyrelsens ordförande under detta möte. I korthet undrade Stålring Westerberg om kommunen har för avsikt att köpa loss Åkarps gamla stationshus. Sara Vestering (M), kommunstyrelsens ordförande, gav inget exakt besked utan hänvisade till att Trafikverket just nu genomför en undersökning av husets skick (en undersökning som skulle varit gjord och redovisad i augusti!) och att kommunen avvaktar denna rapport. Så snart kommunen får tillgång till rapporten (och man har alltså ingen aning om när detta sker!) så kommer man genomföra egna syner med konsulter och eventuellt inleda dialog kring pris med Trafikverket.
Kommunen har både ett antal hel- eller majoritetsägda bolag och bolag som man äger tillsammans med andra kommuner. Varje år prövar kommunstyrelsen om dessa bolag har skött sin verksamhet så som ägardirektiven föreskriver och att de hållt sig till det fastställda kommunala ändamålet. Samtliga bolag bedömdes nu för år 2022 ha arbetat ändamålsenligt. Kommunstyrelsen hade dock en anmärkning och det gällde den ekonomiska förvaltningen av Burlövs Bostäder AB (dvs det kommunala fastighetsbolaget). I Burlövs Bostäders ägardirektiv finns nämligen ett avkastningskrav som innebär att avkastningen ska uppgå till 4%. Det betyder alltså att fastighetsbolaget ska ge tillbaka en vinst till ägaren (Burlövs kommun) som motsvarar 4% av bolagets bokförda värde. Under 2022 motsvarade bolagets resultat en avkastning på 2,9% vilket man nu tycker är för lågt. Kommunstyrelsen har därför beslutat att uppmana bolagsägaren att vidta åtgärder för att uppfylla kraven avseende ekonomisk förvaltning. Jag har i ett tidigare blogginlägg tagit upp det faktum att Burlövs kommun är en av de kommuner i Sverige som haft högst hyreshöjningar under det gångna året och man behöver ju inte vara konspirationsteoretiker för att räkna ut sambandet mellan hyreshöjningar och ”åtgärder för en ökad avkastning”. För i grund och botten måste man ju antingen sänka sina kostnader eller öka sina intäkter om avkastningen ska öka. Att höja hyrorna blir då ett enkelt sätt att låta hyresgäster med små ekonomiska resurser stå för notan.
Min motion om medlemskap i föreningen Klimatkommunerna röstades, inte oväntat, ned. Klimatkommunerna är ett kommunalt och regionalt klimatnätverk vars syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. För närvarande är 51 av landets kommuner och regioner medlemmar varav en hel del från Skåne (Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Region Skåne, Simrishamn och Vellinge). Dessutom är ett flertal andra kommuner delaktiga som observatörer vilket är ett slags första steg där man får sitta med och undersöka om ett medlemskap är av intresse. Det som framför allt är bra med det här nätverket är att det innebär att kommunen de facto måste börja arbeta med utsläppsminskningar och sätta upp mål för sina utsläpp. Burlövs kommun vill gärna framhålla att man är en hållbar kommun och att de här frågorna är viktiga för kommunen men än så länge känns det mest som tomma ord och löften. Att å ena sidan säga att man har som mål att kommunen ska vara hållbar men å andra sidan inte våga sätta upp konkreta mål för utsläppsminskningar håller helt enkelt inte. Kommunledningsförvaltningen tycks i stort instämma i vikten av att arbeta med frågorna men de föreslog ändå att motionen skulle avslås med argumentet att ”det är viktigare att prioritera utvärdering av befintligt klimatarbete” först. Då ska man ha i minne att motionen hade två att-satser varav den första att-satsen faktiskt innebar just att Burlöv ska arbeta för att på sikt kunna bli medlemmar (läs: exempelvis utvärdera befintligt klimatarbete). Detta var också något som Vänsterpartiets Andreas Bexell framhöll i talarstolen med orden ”det är märkligt att man yrkar avslag genom att argumentera för ett bifall”. I slutändan blev det ändå bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som ville bifalla motionen. Socialdemokraterna valde att avstå från att rösta och övriga partier röstade för ett avslag.
Till sist vill jag passa på att påminna/upplysa om att slutet på veckan bjuder på en hel del godis (både bokstavligt och bildligt!). Den 2-3 november mellan kl. 17-19 så är det Miljöpartiets dagar på Burlöv Center under kommunens arrangemang Möt Burlövs politiker. Kom gärna förbi och säg hej, drick en kopp kaffe eller bara ta det lugnt en stund. På lördag, den 4 november, är det sedan dags för höstens stora happening: Stand up + föreläsning om marknadsskolan! På Tora Vega folkhögskola (f.d. Hvilan) i Åkarp kommer Malin Appeltofft (lärare och bl.a. känd från radiodokumentären ”Min roliga fru”) köra stand up och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans föreläser om marknadsskolans konsekvenser. Det här är ett samarrangemang som vi i MP har tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och ABF med anledning av att Internationella Engelska Skolan tänkt etablera sig i Kronetorp. För de som har Facebook kan man läsa mer om eventet här. Det är helt gratis så missa inte detta!
Något jag alltid uppskattat med lokal kommunpolitik till skillnad från rikspolitiken är att man ofta hanterar vardagsnära frågor där man söker gemensamma lösningar oberoende av vilken politisk färg man tillhör. På riksnivå tenderar den politiska debatten istället hamna kring ideologiska strider och om ett förslag kommer från ”motståndarsidan” röstas det ofta ned oavsett om förslaget går i linje med vad ens egna parti tycker. Ett talande exempel på detta är när Miljöpartiet förra året lade fram ett utskottsinitiativ där man ville stoppa importen av rysk energi men som övriga partier valde att rösta nej till av den enkla anledningen att man inte vill ”legitimera miljöpartistisk politik”. I kommunpolitiken är man lite friare att förhålla sig till den praktiska politiken och det är inte ovanligt att det ingås ”oheliga allianser” mellan partier som på nationell nivå aldrig skulle fundera på att samarbeta. Det är inte heller helt ovanligt att lokala företrädare förespråkar en politik som går på tvärs med vad moderpartiet tycker i frågan eftersom man lokalt faktiskt måste hantera konsekvenserna på ett helt annat sätt än man behöver göra i rikspolitiken. Moderattoppen i Lomma, Robert Wengléns, ställningstagande kring vinstdrivande friskolor är ett utmärkt exempel på detta. I min värld är politik som bäst när den ser till medborgarnas bästa och struntar i vilket parti som lagt fram förslaget utan enbart ser till förslagets intention och innehåll. Inför veckans fullmäktigemöte var jag därför glad och uppspelt över vad jag trodde var just ett sådant ställningstagande. Miljöpartiet hade nämligen en motion uppe för omröstning som tidigare hade röstats igenom i både socialnämnden och kommunstyrelsen, något som normalt sett betyder att den även kommer gå igenom i kommunfullmäktige. Men kvällen slutade i moll för det visade sig att de styrande partierna istället valde att tvärvända och skicka tillbaka ärendet. Jag återkommer strax till vad som hände men först lite kommentarer kring några andra ärenden som var uppe på dagordningen.
Costco-planen klubbad
Costco kommer etablera ett varuhus i Stora Bernstorp. Vi i Miljöpartiet har varit och är fortsatt starkt kritiska till dessa planer men nu var ärendet uppe för debatt och dessvärre var det inget annat parti som valde att rösta med oss. Förutom att man kan ha invändningar mot Costco som företag i sig är det anmärkningsvärt att man accepterar en detaljplan som, enligt VA-syds utredningar av dagvattenhanteringen, innebär stora risker för översvämning. Costco har nämligen haft synpunkter på att marken egentligen är i minsta laget för den mängden parkeringsplatser man har tänkt sig så för att blidka deras önskemål har man valt att ge de rätt att hårdgöra i princip HELA ytan utan några som helst krav på att en viss del av marken måste vara genomsläpplig för rening och fördröjning av dagvatten. På fullmäktige utspelades dessutom en otroligt märklig scen efter att beslutet klubbats. Då bjuder nämligen kommunfullmäktiges ordförande, Fredrik Jörgensen (C), upp representanter från Costco och övriga exploatörer till talarstolen för att tacka kommunen och kommunfullmäktige för stödet(!). Otroligt anmärkningsvärt att man så ogenerat visar att styret är en lojal kompis till näringslivstopparna. Snacka om att staten och kapitalet sitter i samma båt.
Interpellation om Internationella Engelska skolan (IES)
Som om inte det var nog fick vi ytterligare ett bevis på de täta banden mellan kommunstyret och näringslivet när en interpellation om Engelska skolan initierad av Vänsterpartiets Amanda Morrill behandlades. En interpellation är alltså detsamma som en fråga ställd till någon ansvarig politiker. På kommunens hemsida kan man sedan den 14 juni i år läsa att kommunen och IES valt att ingå en avsiktsförklaring om en etablering. Det som Vänsterpartiet nu önskade svar på var hur det kommer sig att kommunstyrelsens ordförande (kso) uttalar sig i kommunens namn utan att frågan om avsiktsförklaring behandlats i någon berörd nämnd eller kommunfullmäktige. Svaret som gavs av kso, Sara Vestering (M), var egentligen bara en definition av vad en avsiktsförklaring är för något (”KF_2023-09-25 – Protokoll” s. 14). Goddag yxskaft typ. Både jag och Socialdemokraternas ordförande, Viktor Eriksson, passade då på att lyfta en annan aspekt av det som stod i ovan nämnda artikel. Artikeln är nämligen mer eller mindre formulerad som ett reklamblad för IES. Vi kan t.ex. läsa att ”IES är känt för sin framstående pedagogik, höga akademiska standarder och internationell atmosfär. Genom att öppna en skola i Burlövs kommun kommer IES att erbjuda elever en unik möjlighet att utveckla sina språkfärdigheter och få en stark akademisk grund för sina framtida studier och yrkesliv.” och att ”[e]tableringen av IES i Burlövs kommun kommer att ge barn och ungdomar en unik möjlighet att utveckla sitt språkliga medvetande och en möjlighet att bejaka sin nyfikenhet genom spännande möten med en internationell lärarkår”. Att IES också är kända för usla löner, dålig arbetsmiljö, en pressad och stressad lärarkår, glädjebetyg och godtyckliga avstängningar framgår såklart inte i den här artikeln och slutsatsen blir ju då onekligen att det här är att betrakta som marknadsföring av en enskild aktör. Enligt kommunallagens likställighetsprincip får inte en kommun behandla aktörer olika vilket alltså i praktiken innebär att styret här i Burlöv kommer behöva marknadsföra även andra aktörer på ett liknande sätt. Frågan är dock om styret inklusive Sverigedemokraterna skulle vara lika intresserade av att prata om att ”utveckla språkliga färdigheter” och ”unika möjligheter att möta en internationell lärarkår” om exempelvis en religiös friskola skulle vilja etablera sig? I think not.
Antagande av detaljplan för Västervångskolan
På tal om skolor så klubbades också detaljplanen för den nya kommunala skolan, Västervångskolan, som planeras på Kronetorpsområdet. Här planeras i ett första skede för en kommunal skola F-6 (förskoleklass-årskurs 6) med 600 elever som står färdigt maj 2026. Man har dock för avsikt att avveckla Vårboskolan i Arlöv som högstadieskola och färdigställa en ny 7-9 skola på Kronetorp år 2029 (13.6 Lokalbehovsanalys för UKN 2023-2032). Troligen kommer Västervångskolan i ett inledande skede behöva användas som F-9 skola fram tills den nya högstadieskolan står färdig och därefter, fr.o.m. 2029, bli en renodlad F-6 skola.
Västervång blir ett bra tillskott och ger ett påkostat intryck. Den är snygg helt enkelt och bidrar förhoppningsvis till ett ansiktslyft för området i stort. Sen tycker jag personligen det är synd att man väljer att satsa på stora centrala skolor istället för att bygga mer småskaligt. I min värld är det bättre att bygga skolor för 100-200 elever runtom i kommunen eftersom stora centrala skolor både riskerar att medföra längre skolvägar (läs: mer bilåkande) och framför allt ökar otryggheten och den sociala oron. Jag har också vissa farhågor kring inomhusmiljöerna som man än så länge bara fått se några tidiga illustrationsexempel på. I dessa verkar en genomgående tanke vara lek och rörelse vilket bl.a. innebär att man har placerat ut ribbstolar, ringar och löparbanor i korridorerna. Att ha elever tjoandes och springandes runtom sig verkar kort sagt något ogenomtänkt och det hoppas jag innerligt man inser tids nog.
Motion om sociala upphandlingar
Avslutningsvis återknyter vi till det som jag nämnde i det inledande stycket, motionen om sociala upphandlingar. Motionen handlade alltså om att vi som kommun ska införa en modell där man ställer krav på att företag, för att vinna en kommunal upphandling, måste erbjuda jobb, utbildning eller praktikplats till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det här är något som redan införts i kommuner som Lund, Malmö och Helsingborg och som t.ex. Sydsvenskan rapporterat om. Det är också något som tjänstemännen här i kommunen efterfrågat. Motionen skickades för beredning i februari i år och har som sagt behandlats i både socialnämnden och kommunstyrelsen. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), beslutade i april i år att man ville ställa sig bakom motionen och förordade bifall. Kommunstyrelsen beslutade så sent som för två veckor sedan att ställa sig bakom och föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen. Helt plötsligt väljer dock samma Eldh-Holmqvist att gå upp och yrka för att ärendet ska återremitteras (skickas tillbaka) eftersom det tillkommit ny information på sittande möte. Så vad är det då för ny information som framkommit? Det kunde Eldh-Holmqvist själv inte svara för när nämndssekreteraren bad henne ge en motivering till sitt yrkande. Kan det möjligen vara så att det helt enkelt handlar om att man ”inte vill legitimera Miljöpartistisk politik”? Eller handlar det om att man är så beroende av Sverigedemokraterna att man låter de diktera och styra lite som de vill? För man ska veta att det enda parti som opponerat sig mot den här motionen tidigare är just Sverigedemokraterna. Politik när den är som sämst är när man väljer att rösta ned förslag för att det råkar komma från en politisk motståndare och när man väljer bort medborgarnas bästa till förmån för egna personliga aversioner.
Det politiska styret jublar över att Engelska skolan ska etableras i Burlöv. Man hävdar att det inte kommer göra någon skillnad för kommunens ekonomi och sjunger en lovsång för den fantastiska valfriheten. Ett tondövt uttalande som får en att undra om de levt under en sten det senaste decenniet och helt missat den svidande kritik som både Engelska skolan och andra riskkapitalbolag i skolbranschen fått.
Låt oss börja med det här med ekonomin. Det är riktigt att kommunen slipper investeringskostnaden för uppförandet av huset men att påstå att kommunens ekonomi därmed inte påverkas är, om inte vilseledande, så ett bevis för att man inte klarar av att tänka längre än näsan räcker.
För det första är det så att skolpengen följer med eleven och det innebär att varje elev som väljer en privat friskola istället för en kommunal också innebär ett intäktstapp för kommunen. Skolpengen ska täcka skolornas kostnad för elevens undervisning men också kostnader för t.ex. måltider och elevhälsa. Inbakat i bidraget är dessutom en lokalkostnadsersättning och den är lite extra intressant att syna. Enligt en likvärdighetsprincip så har fristående skolor rätt till samma ersättning för sina lokaler som kommunen betalar för sina. De fristående skolorna kompenseras alltså för lokalkostnader som KOMMUNEN har vilket innebär att Engelska skolan och andra fristående skolor tjänar på att kommunens lokalkostnader ökar till följd av att antalet elever per kvm minskar. Lät det rörigt? Så här, varje år budgeterar man för kommunens lokalkostnader för nästkommande år. Den budgeterade summan dividerar man sedan med antalet elever på varje skola och skolorna erhåller därefter ersättning per elev. Fristående skolor har sedan rätt till samma ersättning så vad Engelska skolan har för faktiska lokalkostnader är enligt den här beräkningsmodellen totalt ointressant. Såvida kommunen inte väljer att helt avveckla skolorna när elevantalet minskar kommer kommunens fasta lokalkostnader Engelska skolan till gagn samtidigt som kommunen dessutom förlorar sina elevintäkter. Hade Engelska skolan varit en ideell stiftelse där alla pengar investeras tillbaka i verksamheten hade man kanske kunnat tycka att det var ok. Då stannar åtminstone pengarna där de hör hemma, i skolan. Men nu råkar det vara så att Engelska skolan drivs som ett vinstdrivande bolag där pengarna, de skattemedel du och jag betalat in för att få en bra skola, försvinner till ägarnas Bahamaskonton.
För det andra är det även vida känt att privatisering inom välfärden, oavsett om vi pratar om vård och omsorg eller skola, innebär ökade kostnader i form av ökade kontrollinsatser. Det beror dels på att kostnaden för att förhandla och upprätta avtal ökar när fler aktörer måste granskas men dels också på att privata företag inte lyder under offentlighetsprincipen och därmed kan dölja siffror och statistik om verksamheten som affärshemligheter. För att kunna granska privata företag krävs med andra ord helt andra, kostsamma, kontrollinstanser. Detta borde styret här i Burlöv vara välbekant med eftersom de så sent som i juni i år valde att rösta ned sitt egna förslag om att privatisera hemtjänsten då det ansågs för kostsamt.
Dessutom bidrar Engelska skolan till en segregerad skolmarknad. Det är fullt förståeligt att många familjer önskar en skola med studiero och barn som blir sedda. Det borde inte behöva vara ett val. Så borde det vara på alla skolor. För låt oss vara ärliga nu, skolval i Sverige handlar främst om att välja bort dåliga alternativ. Den segregerade skolan leder till att vissa barn med resursstarka och välinformerade föräldrar hamnar på en skola och de som saknar detta hamnar på en annan. Det innebär att vissa skolor dras med större utmaningar och sämre arbetsmiljö än andra och det innebär definitivt att kostnader, både i form av psykisk och fysisk välmående för personal och elever samt i form av kronor och ören, ökar för kommunen och dess invånare.
I måndags hölls ett stundtals ganska hätskt möte i kommunfullmäktige. På mötet valdes nämndemän till tingsrätten för perioden 2024-2027 och jag hade en motion uppe på dagordningen som skickades vidare för beredning. Den punkt som diskuterades mest och vållade de största känsloyttringarna var dock antagandet av nya miljöföreskrifter.
Betyg och att mäta kvalitet
Men vi tar det från början. Innan själva fullmäktige drog igång så bjöds vi på en presentation av utbildnings- och kulturnämndens verksamhet med tillhörande förvaltning. För presentationen svarade nämndens ordförande Kristoffer Daag och förvaltningschefen Mats Jönsson. Även om förvaltningen och nämnden även har ansvar för ett flertal olika frågor inom kultur- och fritidsverksamheten så går det inte att komma ifrån att barnomsorg och skola, med rätta, tar störst fokus. Just dessa frågor är också frågor som ligger mig varmt om hjärtat både därför att jag själv har barn i förskola och skola men också för att jag till vardags arbetar som lärare. Därför gör det mig ont att höra hur herrarna Daag och Jönsson beskriver en skolverksamhet som, i mina öron, definitivt inte verkar stå upp för sina lärare. Under rubriken ”kvalitativ skolutveckling i grundskolan” bjöds vi först på en bild som skulle visa skillnaden mellan att ha en bra och en dålig lärare. Slutsatsen var att den enskilt största faktorn för elevers resultat var hur skicklig lärare man hade haft. Att måla upp en bild av att det finns skickliga och oskickliga lärare där ute och att allt kokar ned till om den stackars eleven fått tur i lärarlotteriet eller ej är en häpnadsväckande dålig signal att sända ut. Framför allt med tanke på att det idag faktiskt krävs en lärarlegitimation och fem års universitetsstudier som rimligen borde innebära en kvalitetsstämpel i sig. Föreställ er att man skulle måla upp andra yrken på ett liknande sätt; den enskilt största faktorn till om du överlever operationen är om du har en bra eller dålig läkare. Tabellen som illustrerade detta faktum var dessutom hämtad från en studie genomförd 1996 (!) på amerikanska skolor, dvs i ett annat land, annan skolkultur och annan tidsålder än idag och då kan man verkligen starkt ifrågasätta på vilket sätt detta har vetenskaplig bäring i Sverige år 2023.
Ur presentation om Utbildnings- och kulturförvaltningen. Notera gärna källan längst ner där man alltså ej angett årtal för publikation (Sanders and Rivers ”Cumulative and Residual Effects of Teachers on Future Student Academic Achievement”, 1996)
Och hur mäter vi då kvalitet eller hur skicklig en lärare är i Burlöv? Svar: Betyg. För på nästa slide visades ett diagram över de genomsnittliga meritvärdena i årskurs 6 och 9 de senaste fem åren i Burlövs kommun. Med andra ord, ju högre betyg eleverna får desto bättre lärare. Låt oss vara klara över en sak; betyg säger INGENTING om kvalitet i verksamheten. Den som tror det har levt under en sten och helt missat debatten kring betygsinflation och segregering i den svenska skolan. Jag har personligen stått i klassrum där 90% av eleverna får betygen C-A och jag har stått i klassrum där 90% av eleverna får betygen F-E och att jag skulle vara en fantastisk lärare i det ena klassrummet och en helt urusel lärare i det andra klassrummet ser jag som helt uteslutet. Men mäter man inte progressionen kanske vän av ordning invänder? Jo visst, man kan ju titta på elevernas betygsutveckling men med tanke på att det finns en mängd med faktorer som påverkar betygsättningen från ett år till ett annat menar jag att det i princip är omöjligt att dra långt gångna slutsatser kring kvaliteten på strukturell nivå bara genom att titta på meritvärdet. Det sker ständigt förändringar i samhället som påverkar eleverna och hur de presterar: nya kursplaner och betygskriterier införs, Skolverket kommer med nya direktiv kring bedömningar, elever och lärare flyttar, skolor gör omstruktureringar eller får mindre/mer resurser etc. Att betygen används som ett urvalsinstrument för högre studier är alltså inte detsamma som att skolor med höga betygsnitt bedriver bättre undervisning och att mäta kvalitet i en sådan komplex verksamhet bör man därmed göra med försiktighet och framför allt lägga tonvikt vid saker som andel behöriga lärare, kunskapsförmedling (vad har eleverna lärt sig?), upplevd studiero och trivsel.
Motion: Klimatkommunerna
Efter presentationen så var det då dags för kommunfullmäktige att samlas. Första punkten på dagordningen var nyinkomna motioner och jag hade, som sagt, lämnat in en motion där jag yrkade på att Burlöv skulle bli medlemmar i nätverket Klimatkommunerna. Klimatkommunerna är en förening som aktivt arbetar för att främja kommuners och regioners lokala klimatarbete mot klimatneutralitet. Motionen finns att läsa här:[1] och vi får säkert anledning att återkomma till den efter att den beretts i kommunstyrelsen.
Det togs också beslut om nämndemän till tingsrätten.[2] Kommunen hade tilldelats 12 nämndemansplatser och dessa skulle fördelas proportionellt (alltså i förhållande till partiernas storlek). Eftersom Miljöpartiet endast har två mandat i fullmäktige så fick vi inga platser på egen kraft men det fanns en möjlighet att tilldelas en plats om vi hade gått ihop med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna eller eventuellt om vi hade gått ihop med alliansen. Varken Socialdemokraterna eller Alliansen ville dock ingå ett samarbete med oss med motiveringen att SD i så fall skulle bli lite sura (vi hade tagit ett av deras mandat) och det är dumt att förarga dem då båda blocken behöver deras stöd i andra frågor. Tråkigt förstås, framför allt med tanke på att vi hade en riktigt bra kandidat som dessutom hade sänkt medelåldern med ett par år. Medelåldern på nämndemännen från Burlöv blev nu istället 67 år vilket förvisso är fyra år yngre än vad medelåldern på enbart SDs kandidater var (71). Slutsatsen man kan dra efter detta val är att vi har en situation i kommunen som starkt påminner om rikspolitiken, SD styr agendan genom att luta sig mot S i vissa frågor och mot Alliansen i andra frågor men samtidigt behöver de inte stå till svars för någonting eftersom de officiellt inte ingår i styret.
Jäv och gödsel
När det var dags för kvällens sista punkt, lokala miljöföreskrifter, hettade det till rejält.[3] Anledningen var att man i de nya miljöföreskrifterna hade ändrat gränsen för spridning av gödsel, slam eller annan orenlighet från 300 meter till 150 meter från bebyggelse.[4] Vlado Somljacan (MP) yrkade då på att vi skulle ha kvar 300 meter som gräns samt ifrågasatte om inte kommunfullmäktiges ordförande, Fredrik Jörgensen (C), ska anses jävig i frågan då han äger en stor del av jordbruksmarken i kommunen. Jävsfrågan fick upp både alliansens Marie Wahlgren (L) och Sverigedemokraternas Rolf Hagmann i talarstolen som båda med bestämdhet hävdade att det absolut inte kan vara fråga om jäv. Frågan är dock intressant och i mitt tycke inte alls så okomplicerad som Wahlgren och Hagmann ville göra gällande. Låt oss försöka bena ut det. Att vara jävig handlar som bekant om huruvida man kan tänkas vara partisk och därmed olämplig att fatta beslut i frågan. I kommunallagen står att man inte får delta i ärenden som ”personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, förälder, barn eller syskon”.[5] Och detta innebär då främst ärenden som angår en som individ och inte som medlem av ett kollektiv. D.v.s. man har förstås rätt att delta i beslut om t.ex. arvoden till samtliga förtroendevalda politiker då man ingår i den kollektiva kretsen förtroendevalda politiker även om man också har ett personligt intresse i frågan. Intressant i sammanhanget är dock att det samtidigt kan finnas situationer där man är del av ett kollektiv men där man ändå kan anses jävig. Om frågan exempelvis gäller antagande av en detaljplan i ett område där man själv äger mark eller om man fattar beslut om att sänka vatten- och avloppsavgifter i ett område där man äger en fastighet kan man anses jävig.[6] Så var den exakta gränsen går är svårt att på förhand fastställa utan i viss mån öppet för tolkning. Kan Fredrik Jörgensen anses jävig? Frågan ställdes på sin spets och fullmäktige valde att inte anse honom jävig men visst hade man kunnat argumentera att en sänkt gräns gör att han får en större yta att gödsla på och därmed också större avkastning på sin jord och med andra ord har han ett ekonomiskt intresse av att sänka gränsen. Eftersom denna föreskrift gäller hela kommunen och inte enbart en avgränsad yta kan man samtidigt argumentera för att han i detta fall får anses vara del av ett kollektiv och därmed inte jävig. Oavsett, som huvudregel i jävsfrågor bör man förhålla sig till försiktighetsprincipen och vid minsta misstanke om jäv är det bättre att ställa sig utanför. Sett så här i efterhand är det kanske det som Jörgensen borde ha gjort i detta fall.
Nästa kommunfullmäktige är den 19 juni och då fattas bl.a. beslut om kommande års budget. Spännande!
De gångna veckorna har för egen del inneburit en hel del politik. För drygt två veckor sedan (den 13 april) var det årsmöte för MP Burlöv och det innebar bl.a. att det valdes in en ny styrelse. Veckan efter var det dels Miljöpartiets tur att möta väljare i Burlöv Center och dels ägnade jag hela söndagen (08-21) åt en ”kick-off” tillsammans med övriga styrelseledamöter i MP Skåne. Och i måndags var det kommunfullmäktigemöte. Vi tar det i tur och ordning.
MP Burlövs årsmöte 2023
På lokal nivå, d.v.s. här i Burlöv, är Miljöpartiet dessvärre fortsatt ett relativt litet parti med få engagerade. Det innebär bl.a. att det sällan finns en lång lista på föreslagna kandidater till styrelseposter utan att vi istället försöker rotera mellan de olika styrelseuppdragen för att underlätta för varandra. Det gångna året har styrelsen bestått av Ove Johansson (ordförande), Geanina Jonsson (kassör), Vlado Somljacan (ledamot) och jag och Tord Lindgren har varit en del av styrelsen som ersättare. Årsmötet innebar inga dramatiska förändringar utan det är fortsatt samma personer som är invalda till styrelsen men rollerna har förändrats något. MP Burlövs nya styrelse är nu formellt Vlado Somljacan och Tord Lindgren som ersättare, Geanina Jonsson som ledamot, Ove Johansson som kassör och yours truly blev hedrande nog vald till ordförande. Förutom valet av ny styrelse redogjorde även styrelsen bl.a. för verksamhetsplan och budget samt vilka aktiviteter som genomförts och hur vi agerat i kommunfullmäktige under det gångna året. Årsmöten är av förklarliga skäl ganska formella tillställningar och för MP Burlövs del är det oftast både okomplicerade val och sällan upplagt för maktstrid eller andra tråkigheter.
Möt Burlövs politiker
Nu var det äntligen dags för Miljöpartiet att möta väljare på Burlöv Center. Kommunen har gjort en lovordad satsning där varje parti, vid två tillfällen under våren, har fått tillgång till en gigantisk lokal på Burlöv Center för att prata politik och möta väljare.[1] Torsdagen den 20 april till lördagen den 22 april fanns det möjlighet att träffa oss i Miljöpartiet två timmar varje dag (torsdag-fredag mellan 16-18 och lördag mellan 11-13). I stort ett jättetrevligt initiativ från kommunens sida men dessvärre var det ganska lite folk i rörelse just den här helgen. Kanske spelade vädret in (soligt och varmt)? Kanske var tiderna inte optimala? Kanske var det många som fortsatt firade eid? Men kanske var det också så att lokalens läge, i den minst trafikerade gången (mittemot Akademibokhandeln), gjorde att det endast var sporadiskt med folk. På lördagen hade vi bjudit in vår regionpolitiska gruppledare, Mätta Ivarsson, och det var om inte annat trevligt att få en pratstund med henne. Nästa gång vi är på plats är den 8-10 juni och efter det kan vi kanske göra en lite bättre utvärdering kring insatsen.
Tre glada miljöpartister: Ove Johansson, Tobias Steen, Mätta Ivarsson
Kommunfullmäktige 2023-04-24
Kommunfullmäktige i måndags klarades av på drygt en timme och innehöll inte särskilt många punkter på dagordningen. Vänsterpartiet hade till detta möte lämnat in sin motion angående dataskyddspolicy och tredjepartskakor (som jag tidigare nämnt här: [2]), Bengt Åström (S) hade en motion uppe för beslut kring gratis sommarresor för unga, Mia Eldh Holmqvist (M) besvarade en interpellation om LSS och den stora punkten på dagordningen var otvetydigt att godkänna kommunens årsredovisning för 2022.
Eftersom Vänsterpartiets motion inte har beretts skickades den till beredning. Den kommer alltså återkomma till kommunfullmäktige för beslut längre fram och vi får då anledning att titta närmare på den. Vill man läsa motionen i sin helhet hittar man den här: [3]. Bengt Åströms motion[4] däremot var nu uppe för beslut efter att ha behandlats av både utbildnings- och kulturnämnden och kommunledningsförvaltningen. Motionen handlade om att kommunen, likt andra kommuner, borde bekosta Skånetrafikens sommarkort åt alla elever från årskurs 6 till gymnasiet åk 2. Redan idag så bekostar kommunen s.k. Skolkort vilket gör det möjligt för eleverna att resa fritt, dygnet runt, i hela Skåne under terminerna. För Skolkortet betalar kommunen idag totalt 4 303 320:- och att införa sommarkortet för den berörda elevgruppen skulle kosta ytterligare 1 259 251:-. Precis som med MPs motion om en fritidsbank är detta en satsning som såväl utbildnings- och kulturnämnden som fullmäktige i grunden tycker är en bra satsning men ändå vill man inte genomföra den eftersom man bedömer att förslaget är för kostsamt. Det hade i det sammanhanget varit intressant att kunna få siffror på vad en utebliven satsning kostar för kommunen vad gäller t.ex. insatser mot utanförskap eller rastlösa ungdomar. Sådant är svårare att mäta förstås men det är viktigt att förstå att det finns en skillnad på en kostnad och en investering. Både fritidsbanken och sommarkortet kan faktiskt på lång sikt ses som investeringar som kan generera vinster tillbaka till kommunen i form av att ungdomar får en meningsfull fritid eller minskar risken för att ungdomar hamnar på glid och kostar kommunen åtskilliga miljoner.
På förra kommunfullmäktige hade (S) lämnat in en interpellation ställd till socialnämndens ordförande Mia Eldh Holmqvist (M) angående LSS och det var nu dags för henne att besvara den. Frågan var: ”Hur avser socialnämndens ordförande arbeta för att höja kvaliteten för våra kommuninvånare vad det gäller vår LSS-verksamhet?” och bakgrunden var att nöjdheten bland målgruppen gällande bl.a. upplevd trygghet och självbestämmande minskat. En fullmäktigeledamot kan ställa frågor på två sätt, antingen som en interpellation eller som en enkel fråga. En enkel fråga ställs om man bara vill ha ett snabbt svar på något enkelt sakförhållande medan en interpellation kräver ett mer utförligt svar och ska beröra ett ärende som är av större vikt för kommunen. En annan viktig skillnad mellan en interpellation och en enkel fråga är att alla ledamöter får möjlighet att delta i debatten vid en interpellation medan det inte är tänkt att en enkel fråga ska leda till en debatt och därför får bara den ledamot som ställt frågan delta. Enligt SKRs exempel på arbetsordning för fullmäktige ska också ett interpellationssvar vara skriftligt och den ledamot som ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före sammanträdet.[5] Det kan tyckas vara juridiska formaliteter som inte spelar någon roll men det finns såklart anledningarna till att det ställs högre krav på ett interpellationssvar än på ett svar från en enkel fråga. En viktig aspekt är att ett skriftligt svar blir synligt även för media och medborgare som inte råkar befinna sig på plats vid sammanträdet och eftersom en interpellation, som sagt, ska beröra ärenden av större vikt för kommunen är det av demokratiska skäl rimligt att allmänheten får insyn i vad politikerna tycker och tänker i dessa frågor. Eldh Holmqvist valde dock att dels inte delge sitt svar dagen före och dels nöja sig med att besvara interpellationen muntligt, eller rättare sagt, hon valde att gå upp i talarstolen och säga ”ni har precis fått se en power point-presentation där jag hoppas att ni fått svar på er fråga, är det något mer ni undrar?”. Power-point presentationen som åsyftades var en presentation av socialchefen Maria Zinatbaksh Popoola där hon beskrev förvaltningens verksamhet i stort. Att besvara en interpellation på det här sättet är inte bara svagt och nonchalant utan direkt okunnigt. Man kan faktiskt kräva mer av toppolitikerna i den här kommunen.
Slutligen en kommentar kring årsredovisningen och som en liten slutkläm kan vi återknyta till det här med att vissa satsningar i den här kommunen tydligen är för kostsamma. För den som vill grotta ner sig i siffror kan man läsa årsredovisningen här:[6] . Låt oss först konstatera att Burlöv inte precis är en fattig kommun. Som vi kan se i nedan tabell har fyra av de fem senaste årens resultat visat kraftiga överskott.
Undantaget är 2019 då kommunen gjorde ett minusresultat på drygt 16 miljoner. MEN då ska man samtidigt komma ihåg att kassan det året ökade med nästan 100 miljoner och att soliditeten (hur stor andel av det egna kapitalet som finansierar verksamheten) också ökade marginellt från året innan. Burlöv hade det året en soliditet på 77,9% och det kan jämföras med att det endast var 17 av landets 290 kommuner som hade en soliditet på över 50% år 2020.[7] Det negativa resultatet det året förklaras främst av att kommunen löste in delar av pensionsskulden på ca 100 miljoner och resultatet exklusive sådana s.k. jämförelsestörande poster landade på +23,3 miljoner.[8] Vad är då en jämförelsestörande post? Ja, tidigare kallades det extraordinära poster och det är precis som det låter poster som ”stör” en jämförelse mellan tidigare år. Det är alltså kostnader och intäkter som man normalt sett inte har i verksamheten och som därför kan ge en skev bild av ekonomin i stort. Årets resultat blev hisnande +108 miljoner (!) och räknar man bort jämförelsestörande poster landar vi på +97,4 miljoner. Soliditeten minskade visserligen från året innan (84,4%) och är nu nere på 76% (vilket alltså är i nivå med tidigare år och väldigt högt jämfört med i princip alla andra kommuner). Så hur kommer det sig då att styret ständigt slår ner på allehanda satsningar med motiveringen att det är för kostsamt? Två saker är viktiga att ha i åtanke. För det första är kommunen skyldig, enligt kommunallagen, att lägga en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Man får helt enkelt inte planera för ett negativt resultat. Om man ändå mot förmodan skulle redovisa ett negativt resultat ska detta regleras genom att kommunen betalar tillbaka det negativa resultatet inom tre år. Det betyder alltså att kommunen nästkommande år i så fall BÅDE kommer behöva minska sina kostnader så att de inte hamnar på ett negativt resultat igen OCH effektivisera verksamheten för att kunna betala tillbaka den skuld som uppstått. Det är detta som kallas för ”det kommunala balanskravet” och det är ett av de fyra budgetpolitiska målen inom det finanspolitiska ramverket (ett ramverk för statsbudgeten som infördes efter 1990-talets ekonomiska kris).[9] För det andra är Burlöv just nu inne i en expansiv fas där det onekligen kommer uppstå stora initiala kostnader om allt som planeras verkligen påbörjas. Satsningar och investeringar som det nya badhuset, nya skolor och inte minst markförvärvet och exploateringen i Kronetorp i kombination med det rådande ränteläget och inflationen gör att det är klokt att hålla i slantarna. Bara det faktum att kommunen numera har en låneskuld på 240 miljoner, i och med att man förvärvade marken i Kronetorp, i en tid när räntorna fortsatt ökar gör att man bör tänka sig för både en och två gånger innan man tar på sig spenderbyxorna. MEN kommunen gör samtidigt bedömningen att det omfattande markförvärvet 2022 samt den förväntade exploateringen över tid kommer vara självfinansierad[10] och det är också värt att nämna att kommunen avsätter medel i en resultatutjämningsreserv samt reserverar 25 miljoner av årets överskott för kostnader under åren 2023-2028 avseende exploateringskostnader och rivningskostnader av det gamla burlövsbadet. Resultatutjämningsreserven är till för att kunna utjämna eventuella underskott och efter att man under detta fullmäktigemöte tog beslut om att avsätta ytterligare 12,6 mnkr dit uppgår nu den totala reserven till 71,3 mnkr. Med andra ord finns det både hängslen och livrem för att kunna ha en budget i balans utan att man behöver avslå investeringar (så som fritidsbank och sommarkort) som med stor sannolikhet hade gynnat och genererat vinster åt kommunen på lång sikt. Framför allt är det märkligt när man beaktar att styret hellre prioriterar arvoden till sina egna politiker och att dra på sig stora initiala kostnader genom expansion och exploatering av natur och jordbruksmark istället för att ge mervärde och bättre livsvillkor åt de kommuninvånare som redan bor i kommunen.
Innevarande fullmäktige hade sitt sista sammanträde i måndags. Nästa gång som fullmäktige samlas blir i mitten av oktober och då är det de nyvalda ledamöterna (inklusive undertecknad!) som tar plats. Just nu är det fortsatt svårt att säga vilken konstellation eller vilka partier som kommer styra kommunen framöver eftersom det pågår förhandlingar mellan partierna men inom ett par veckor lär det ha klarnat. På måndagens fullmäktige togs det bl.a. beslut om politikernas arvode för kommande mandatperiod samt datum för när sammanträden i fullmäktige och i de olika nämnderna äger rum under 2023 (se [1] och [2]) men mer intressant (i mitt tycke) var två andra beslut som togs under kvällen. Dels gick en begäran om ytterligare medel för ombyggnad av biblioteket i Åkarp igenom och dels antogs en detaljplan för stationsområdet i Åkarp.
Jag har i ett tidigare inlägg tagit upp biblioteksflytten från Dalslundskolan till Möllegården som pågår i detta nu. [3] I det inlägget är jag bl.a. kritisk till att det som varit styrande i processen och valet av Möllegården som ny bibliotekslokal är att det ansetts vara det billigaste och mest kostnadseffektiva alternativet. Det är i det sammanhanget intressant att konstatera att man nu missbedömt kostnaden för det alternativ man valde (alltså att bygga om biblioteket på Dalslund och flytta folkbiblioteket till Möllegården). Ökade projekterings- och upphandlingskostnader har gjort att den totala kostnaden för projektering och upphandling av ombyggnad på Dalslundskolan nu uppgår till 5 mnkr istället för 3 mnkr. Det gör att totalkostnaden för ombyggnad och flytt nu landar på 9,2 mnkr. Säkerligen kommer slutnotan vara betydligt högre för det konstateras också i äskandet att ”[o]mbyggnationen på Möllegården kultur är ännu inte projekterad och kostnadsberäknad men det finns en risk att byggkostnaderna även påverkar den kostnaden vilken beräknades till 3,6 mnkr vilket kan leda till fler äskanden längre fram”.[4] Det tråkiga med det här är att ju dyrare projektet blir desto mindre sannolikt blir det att Åkarp under överskådlig framtid får ett eget fristående folkbibliotek som inte kläms ihop med all annan kulturverksamhet. Det riskerar också att spilla över på andra kultursatsningar i kommunen. Ett område som Kronetorp t.ex. skulle verkligen lyftas av att man planerade för ett kulturhus, bibliotek, konsthall eller någon annan typ av kulturell verksamhet och dragplåster men frågan är om majoriteten av partierna i fullmäktige är villiga att prioritera en sådan satsning?
Ett mer glädjande beslut var antagandet av detaljplan för Åkarp 24:1 m. fl. (Stationsvägen). Den här detaljplanen berör en del av stationsområdet (se området inom streckad röd linje på bilden nedan) och vägen mellan Gränsvägen och stationen. När planen förverkligas kommer det både bli bättre cykelmöjligheter och mer grönska. Men framför allt kommer denna plan i kombination med övriga detaljplaner i närliggande område göra att Åkarp förhoppningsvis får en centralt belägen mötesplats och parkyta ovanpå järnvägen samt ut över ”Svanetorpssidan” och längs med Alnarpsån. Alnarpsån kommer också i samband med detta få ett ordentligt ansiktslyft genom att dels planläggas som parkmark (vilket gör att man har bättre möjligheter att rusta upp ån och sköta den som ett centralt beläget vattendrag[5]) och dels genom att detaljplanen möjliggör att man kan bredda ån för att öka flödeskapaciteten och förhindra översvämningar. Genomförandetiden är fem år från det datum detaljplanen vunnit laga kraft.
Tobias Steen (MP) 