Kategori Ungdomsfrågor

Nytt kulturhus och fake news!

tobbesteen Lämna en kommentar

Plötsligt händer det. Åkarp har fått ett nytt (nåja) bibliotek och kulturhus! Efter flera års väntan och en rent ut sagt dålig hantering av styrande politiker har vi så äntligen kommit i mål med renoveringen av Möllegårdens biblioteksdel. Lördagen den 5 april var det dags för en festlig invigning och intresserad allmänhet fick en första inblick i de nygamla lokalerna. I princip samtliga politiska partier var på plats för att fira och det var otroligt roligt att få se och träffa så många Burlövsbor.

Bild från invigningen av nya Möllegården. Vid mikrofonen står projektledare Malva Sinclair, i blågrön klänning kulturchefen Jonna Salomonsson och i orange klänning syns bibliotekschef Linda Willander

Dagens bästa tal levererade kulturchefen Jonna Salomonsson när hon liknande processen med sagan om mäster skräddare. I sagan önskar den lilla mannen få en rock sydd av skräddaren men det slutar med att det bidde ingenting. I kulturchefens tal är det istället hon och bibliotekschefen som går till politikerna och önskar ett kulturhus men varje gång de kommer tillbaka så får de svar om att det bidde någonting annat och till slut får de inte bara ett kulturhus utan också ett bibliotek, en fritidsgård och en mötesplats. Sagan ringar på ett fint sätt in både det faktum att styrande partier dragit ärendet i långbänk med turer fram och tillbaka och att man har en kulturpolitik som går ut på att kostnadseffektivisera så mycket som möjligt.

Möllegårdens ansiktslyft är förstås positiv och det är svårt att vara kritisk när man ser vilken varsam och fin renovering som gjorts. Det är verkligen ett jättefint bibliotek! MEN man ska ha i minnet att hela poängen med att samla all kultur och fritidsverksamhet på ett och samma ställe är att det på lång sikt blir billigast så. Detta har varit ett uttalat och tydligt mål redan från start. Vi hade t.ex. kunnat låta biblioteket få ta över hela Möllegården och hittat en annan plats för fritidsgården men då hade man också fått betala för fler lokaler. Huruvida detta är rätt prioriterat får tiden utvisa men det som är verkligt problematiskt är att kostnaden för renoveringen mångdubbelt överskred det man initialt tänkte. Det innebär nämligen att även om det skulle visa sig vara en felprioritering blir det i princip omöjligt att ekonomiskt motivera något annat alternativ eftersom investeringskostnaden varit så hög. Nåväl, det hade ju kunnat gå rätt åt pipsvängen också och sluta som i sagan med att det bidde ingenting så låt oss inte gråta över spilld mjölk utan glädjas åt att vi äntligen har ett bibliotek (med Meröppet dessutom!).

Rapport från fullmäktige 2025-04-07

Förra veckan var det fullmäktigemöte. För ovanlighetens skull var det en hel del debatt och det märks att valrörelsen redan börjat sätta igång. Det som särskilt debatterades den här gången var årsredovisningen för 2024.

En årsredovisning ska summera det gångna året ekonomiskt och utifrån måluppfyllelse. Såväl de finansiella som verksamhetsstyrda målen är i sin tur något som fullmäktige själva bestämmer. I Burlöv har man valt att ha fyra övergripande strategiska inriktningar eller målområden som man kopplat till ett antal mål. De fyra inriktningarna är Attraktiva Burlöv (3 mål), Hållbara Burlöv (4 mål), Tillgängliga Burlöv (1 mål) och Trygga Burlöv (1 mål).1 Till varje mål finns olika s.k. indikatorer. Indikatorernas främsta syfte är att vara ett mätbart mått på hur väl kommunen uppfyller sina mål och kan t.ex. handla om att mäta brukares nöjdhet med våra äldreboenden eller hur stor andel av eleverna i åk 9 som är behöriga till gymnasiet. Utifrån vad indikatorerna visar görs en sammanfattande bedömning med en tre-gradig skala där man antingen konstaterar att målet uppfyllts under året, inte uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Därefter sammanfattar man varje inriktning med samma tre-gradiga skala. Så hur gick det för Burlöv 2024? Här nedan syns en sammanfattande tabell över resultatet:

Tabellen ovan ska utläsas på följande sätt: Under varje övergripande målområde (blåa rader) står om man bedömt att målet som helhet har uppfyllts (grönfärgad), är på väg att uppfyllas (gulfärgad) eller ej har uppfyllts (rödfärgad). Under den övergripande måluppfyllelsen står en orangefärgad rad som listar alla mål som kopplas till respektive målområde. Här kan vi t.ex. läsa att ett mål till målområdet ”Attraktiva Burlöv” är att ”Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen”. Till detta mål finns fyra indikatorer som man kan mäta. Vi kan dock se att Burlöv under 2024 inte lyckats uppfylla någon av dessa indikatorer varpå bedömningen blir att detta mål ej har uppfyllts (röd färg under ”Bedömning”). Till det övergripande målet finns dock även två andra mål (”Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen” och ”Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet”) och räknar vi samman resultatet kommer man till slutsatsen att det övergripande målet är ”på väg att uppfyllas”.

Problemet med sättet man valt att mäta måluppfyllelsen är att det inte är tydligt vilka indikatorer som man värderar högre än andra eller hur man, i vissa fall, överhuvudtaget kan komma till slutsatsen att målet bedömts vara på väg att uppfyllas eller rent av har uppfyllts trots att få eller inga indikatorer nåtts. Uppenbarligen har man t.ex. värderat företagarnas upplevelse av service och attraktivitet betydligt mycket högre än invånarnas eftersom man bedömt att både ”Attraktiva Burlöv” och ”Tillgängliga Burlöv” är två målområden som är på väg att uppfyllas trots att det bara är indikatorer kopplade till företagens upplevelse som nåtts medan invånarnas upplevelse pekar mot andra hållet. Det finns också några mål och indikatorer som man inte har bedömt under 2024 och då helt sonika valt att basera detta årets bedömning på vad senaste mätningen visade (vilket t.ex. kan vara en mätning som gjordes 2022). Rimligen borde man i dessa fall avstå från att göra en bedömning.

Att på det här sättet påstå att Burlöv är en attraktivare, mer hållbar och tryggare kommun än vad mätningar visar är förstås ett sätt för styret att försöka påskina att deras politik är framgångsrik. I en annan del av världen skulle man med fog använda uttrycket ”fake news” för det blir närmast parodiskt när man synar siffrorna. En mer rättvisande bild får vi om tittar på Burlövs siffror i Kolada. Kolada är en öppen och kostnadsfri databas som används av kommuner och regioner för att jämföra och analysera olika nyckeltal kopplade till kvalitet inom offentlig verksamhet. I databasen finns mängder av olika rapporter att plocka ut men det finns också en sammanfattande rapport kallade KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) där ett urval av de mest använda nyckeltalen presenteras. Så här ser Burlövs siffror ut för 2024:

Tittar vi på dessa siffror ser vi dels att antalet negativa förändringar vida överstiger de positiva, dels att det endast är fyra av drygt 40 nyckeltal där Burlöv är bland de 25% av kommunerna som presterar bäst. Vilka är då dessa fyra nyckeltal? Jo, man har bland de lägsta kostnaderna för gymnasieelever räknat i kr/elev, bland de lägsta kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar, bland de bästa gällande företagsklimat och bland de bästa gällande insamlat kommunalt avfall. D.v.s. man är en kommun med företagsvänlig politik och låga kostnader för vård och omsorg.

Hur god ekonomisk hushållning har Burlöv egentligen?

Sen var det det här med kronor och ören. Årsredovisningen visar nämligen också hur det går för kommunens ekonomi. Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Vad betyder då det? Det lite märkliga med begreppet ”god ekonomisk hushållning” är att varje kommun själv bestämmer vad det innebär. I Burlövs fall har man då t.ex. bestämt att ett av tre finansiella mål är att man får ha en nettoskuldkvot som kan överstiga skatteintäkter och statsbidrag med upp till 25%. Med andra ord kan man dra på sig stora skulder och ändå ligga inom målet.

Burlöv har länge varit en skuldfri kommun men på senare år har skulderna drastiskt ökat vilket delvis hänger ihop med stora investeringar gällande exploatering men också att nuvarande styre aktivt utnyttjar möjligheten att belåna sina satsningar och har dålig koll på sin egen ekonomi. Ett exempel är tidigare nämnda renovering av Möllegården som man återkommande äskat pengar för. Ett annat mycket talande exempel inträffade på fullmäktigemötet när samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), gick upp och försvarade låneskulden med att vi idag har ett badhus och sånt kommer inte gratis utan det måste man låna till. Grejen är bara att just badhuset bekostades inte med lån utan med egna medel vilket tf ekonomichef Amra Saranovic korrigerade i senaste avsnittet av Burlöv beslutar. Låneskulden har alltså inget med badhuset att göra och man kan tycka att man borde känna till det om man är ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.

Det är dock inte bara låneskulden som är ett ekonomiskt bekymmer. Årsredovisningen visade på flera negativa och anmärkningsvärda fakta kring Burlövs ekonomi:

  • Nämnderna redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse på -20,2 mnkr
  • Årets resultat, borträknat jämförelsestörande poster, är -5,4 mnkr
  • Kommunkoncernens årsresultat är en minskning med 75,5 mnkr jämfört med
    föregående år
  • Verksamheternas nettokostnader överstiger våra skatteintäkter
  • Soliditeten minskar med mer än 10% sedan föregående år
  • Vi har gått från att ha ett balanskravsresultat på +33,8 mnkr år 2023 till -8,6 mnkr
    2024

Särskilt den sistnämnda punkten är intressant. Man har alltså ett negativt balanskravsresultat vilket man enligt kommunallagens 11 kap. § 13 bara får ha utan att göra regleringar i kommande budget OM det finns ”synnerliga skäl”. Man lyckas få ett positivt resultat genom att åberopa och justera för synnerliga skäl eftersom man i tidigare budgetar reserverat medel.

Att göra investeringar och att ekonomin försämras hade möjligen varit försvarbart om kommunens kvalitet förbättrats men som synes i statistiken ovan har det i mångt och mycket blivit sämre vilket sammantaget tecknar en mycket dyster bild över hur kommunen styrs.

  1. Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
    Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i
    Burlöv.
    Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa,
    livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social
    dimension.
    Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda
    förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
    Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och
    verka i. ↩︎

Ridhus och filibustrar

tobbesteen 2 kommentarer

I veckan ägde ännu ett spännande kommunfullmäktigemöte rum. Det valdes en ny oppositionsföreträdare och det togs beslut om den s.k. budgetventilen, men det ärende som vållade störst debatt var en motion om sociala upphandlingar som återremitterats och tröskats igenom i otaliga nämnder tidigare.

Är det ett generationsskifte på gång hos Socialdemokraterna?

Socialdemokraternas förstanamn inför valet och en av deras mest rutinerade företrädare, Katja Larsson, valde att avsäga sig posten som oppositionsföreträdare på förra kommunfullmäktige. Nu valdes en efterträdare och det blir Socialdemokraternas nuvarande ordförande Viktor Eriksson som tar över. Sundsvallsbördige Eriksson är relativt ny inom Burlövspolitiken och är inne på sin första hela mandatperiod. Att Socialdemokraterna gör ett skifte efter drygt halva mandatperioden får ses som ett långsiktigt och taktiskt val att skola in en yngre generation med sikte mot valet 2026.

Nytt ridhus (äntligen!) och budgetventiler

I Burlöv klubbas kommande års budget i juni varje år. För att kunna göra en budget görs då antaganden eller prognoser över t.ex. skatteintäkter, kommande statsbidrag och utgifter. I bästa fall överensstämmer prognoserna något sånär med det faktiska utfallet men det är förstås sällan (eller aldrig) det blir exakt som man tänkt. För att differensen inte ska bli för stor finns en möjlighet att korrigera budgeten i slutet på året och det är detta som kallas budgetventilen.

Det främsta syftet med budgetventilen är alltså att se till så att verksamheterna har tillräckligt med medel för att utföra sina uppdrag med kvalitet och utifrån uppsatta mål. Budgetventilen har däremot mer och mer kommit att användas för att göra extra satsningar som man inte ansåg sig ha råd med när man fastslog budgeten ett halvår tidigare. Det är problematiskt eftersom man då redan effektiviserat verksamheterna under året för att inte riskera en budget med underskott.

Ett exempel på en sådan investering är satsningen på ett nytt ridhus. Det nya ridhuset har varit ett långdraget ärende där man avsatt medel i olika omgångar för att förbättra möjligheterna för ryttarföreningen att bedriva en ändamålsenlig verksamhet[1]. Nu har ryttarföreningen själva tagit fram ett kostnadsförslag samt sökt medel från allmänna arvsfonden. Totalkostnaden för ett nytt ridhus (utöver det som tidigare investerats vid t.ex. rivning av det gamla ridhuset) är 20 miljoner och allmänna arvsfonden har gett ett positivt förhandsbesked om att medfinansiera halva kostnaden. Under förutsättning att ryttarföreningen lyckas säkra medfinansiering tog kommunfullmäktige nu beslut om att bevilja en investering på 10 miljoner.

Kronetorps mölla och ridhusanläggningen. Foto: Burlövs ryttarförening

I sak har jag inget emot att bevilja ryttarföreningen dessa miljoner med tanke på den situation de befinner sig i med otillräckliga förutsättningar. Det borde dock aldrig ha behövt gå så här långt. Burlövs kommun borde för länge sedan tagit ryttarföreningens larm på allvar och underhållit byggnaderna istället för att låta de förfalla. Man ska också komma ihåg att kommunen så sent som för två år sedan bedömde att ett nytt ridhus kostar 5 miljoner och nu landar vi i 20 miljoner. Och som sagt, den här investeringen borde inte komma i budgetventilen utan i den årliga budgetberedningen. Senfärdighet och paniklösningar har dock varit ett återkommande tema för nuvarande styre (lex inköp av nya datorer och markköp i Kronetorp)

En glädjande nyhet var dock att man nu tar bort investeringsanslaget på 40 mnkr för nya fotbollsplaner på Kronetorpsområdet. En investering jag kritiserat i ett tidigare inlägg eftersom man ändå investerar i nya konstgräsplaner på Arlövs IP redan nästa år.

Återremisser och politiskt hantverk (eller hur man INTE bekämpar arbetslöshet)

För drygt två år sedan lämnade jag in en motion om att kommunen bör införa s.k. sociala upphandlingar med sysselsättningskrav. Sedan dess har ärendet närmast levt ett eget liv och skickats mellan nämnder och fullmäktige i omgångar. Trots att budgetventilen var på agendan var det denna motion som stal mest fokus och det hela slutade med att den blev återremitterad för tredje gången(!). Men vi tar det från början. För det första, vad handlar den här motionen om?

När man genomför en offentlig upphandling är det, lite förenklat, den leverantör som erbjuder lägsta pris som vinner kontraktet. För att säkerställa att de som erbjuder lägsta bud också levererar en bra produkt eller tjänst är det därför viktigt att kommunen ställer krav som motsvarar de förväntningar man har på produkten eller tjänsten. Det är inte en helt enkel konst. Sociala upphandlingar är ett samlingsbegrepp för upphandlingar där man ställer olika krav på att vinnande företag arbetar med social hållbarhet. Det kan t.ex. handla om att man i upphandlingen har krav på arbetsmiljön för de anställda, att de ska arbeta för jämställdhet eller använder sig av ansvarsfulla leveranskedjor. Men det kan också, som i det här fallet, handla om att man inför sysselsättningskrav, dvs att vinnande anbud måste erbjuda jobb eller praktikplatser åt t.ex. människor som står långt utanför arbetsmarknaden.

Bild ur video om sociala upphandlingar med sysselsättningskrav från Upphandlingsmyndigheten

Så vad har hänt i ärendet?

Efter att motionen lämnades in i december 2022 skickades den på remiss till socialnämnden. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), ställde sig positiva till motionen. Kommunledningsförvaltningen gavs då tillfälle att yttra sig inför beredning i kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen ställde sig också positiva till motionen varpå även kommunstyrelsen ställde sig bakom den. Därefter skickades den för debatt och beslut i kommunfullmäktige. På kommunfullmäktige bestämmer sig Sverigedemokraten Laszlo Pataki för att gå upp och yrka avslag med argumentet ”jag tror inte på det här”. På sittande möte har då helt plötsligt Mia Eldh-Holmqvist ändrat åsikt och yrkar nu på återremiss eftersom det framkommit nya fakta (läs: Pataki har sagt vad han tror och tycker). Ärendet återremitteras på s.k. majoritetsåterremiss till socialnämnden för att de ska utreda dessa ”nya fakta”. Vad, exakt, de här nya fakta var för någonting (förutom då Patakis egna åsikter) hade man dock ganska svårt att motivera och redogöra för.

Nåväl, när den återigen landade hos socialnämnden i mars i år kommer tjänstemännen i sin beredning ännu en gång fram till att ”…upphandlingar med sysselsättningskrav innebär stor samhällsnytta.” och att ”Socialförvaltningen ser positivt på att sysselsättningsfrämjande villkor kan ställas i de fall där det bedöms lämpligt”. Socialnämnden beslutar då, igen, att ställa sig bakom motionen och såväl kommunledningsförvaltningen som kommunstyrelsens arbetsutskott bestämmer sig för andra gången att stödja motionen.

Men sista ordet var tydligen inte sagt! När ärendet är uppe för beslut i kommunstyrelsen föreslår nu kommunstyrelsens ordförande, Sara Vestering (M), att motionen ska återremitteras till socialnämnden för vidare utredning. När ärendet nu, för tredje gången(!), behandlas i socialnämnden har en majoritet av politikerna, inklusive ordförande Eldh-Holmqvist, bytt fot och föreslår plötsligt avslag. Tjänstemännen på socialförvaltningen är dock fortsatt positiva till införandet av sociala upphandlingar. När den så når kommunstyrelsen (även där för tredje gången) har man kommit fram till att man inte vill stödja motionen längre och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.

Och med det borde väl allt ändå vara sagt och gjort? Knappast! Efter en lång debatt i måndagens kommunfullmäktige valde Socialdemokraternas nya ordförande, Viktor Eriksson, att yrka på att ärendet ska återremitteras för att utreda vilka ekonomiska vinster och kostnader ett införande skulle innebära. Ett av argumenten från styrets (alliansen + SD) sida är nämligen att ett införande skulle innebära att vi får dyrare upphandlingar men det saknas helt siffror på att så är fallet. Återremissen gick denna gång igenom som en minoritetsåterremiss och kommer därför, för fjärde gången (!), utredas vilket måste vara något slags rekord. Politik är spännande nästan jämnt!

[1] Akuta risker och problem för ryttarföreningens ridhus – Burlövs Nyheter, Beskedet: Ridsugna i Burlöv kan få nytt tillhåll, Nytt ridhus i Burlöv får fem miljoner – men klubben tycker inte det räcker till

Budget 2025 del 2

tobbesteen 1 kommentar

Att göra en egen budget är ett omfattande arbete och är man ett litet parti med begränsad insyn är det förstås alltid en avvägning om man har tid och möjlighet. Förra året gjorde vi i Miljöpartiet inte en egen budget utan enbart ett tilläggsyrkande där vi ville omfördela resurser så att vi kunde bekosta gratis sommarkort till ungdomar och en uppstart av Fritidsbanken. Det fick vi dock inte gehör för. Vi gjorde inte heller en egen budget i år utan valde istället att hålla ett budgetanförande där vi tydligt pekade ut några centrala satsningar som vi önskat se (i föregående inlägg redogjorde jag för budgetanförandet). På måndagens kommunfullmäktige antog vi budget för 2025 och det fanns då två olika förslag att ta ställning till. Dels styrets (C, L, M) och dels Socialdemokraternas. Eller ja, i ärlighetens namn var Socialdemokraternas förslag egentligen bara ett tilläggsyrkande. Här är mina tankar kring de båda budgetförslagen.

Socialdemokraternas budgetförslag

Skillnaden mellan styrets budgetförslag och Socialdemokraternas kokade ned till en omfördelning av ynka 1 mnkr. Socialdemokraterna ville att man skulle satsa 0,5 miljoner på nya arbetsskor i hemtjänsten samt att avstå från att införa avgifter på hjälpmedel (en fråga som debatterats under en längre tid) och dessutom ville de använda ytterligare 0,5 miljoner till en aktivitets- och föreningspott för att barn och unga som saknar ekonomiska resurser ska kunna ha råd att utöva fritidsaktiviteter. Pengarna till förenings- och aktivitetspotten tog de från en budgetpost där man avsatt pengar för sociala investeringar och pengarna till arbetsskor och hjälpmedel tog de från skolan genom att endast höja elevpengen med 2,5 mnkr jämfört med styrets förslag där man höjde elevpengen med 3 mnkr. I grund och botten har jag har inget emot dessa satsningar men tycker det är problematiskt att man väljer att delvis finansiera det genom att ta från en redan pressad skolverksamhet. Det finns helt enkelt andra budgetposter man hade kunnat titta på istället (vilket jag kommer förklara lite mer längre ner). Sen har vi i Miljöpartiet drivit frågan om inrättande av en ”Fritidsbank” sedan föregående mandatperiod och den här förenings- och aktivitetspotten är delvis ett svar på samma problem. Risken är därför att en förenings- och aktivitetspott används som argument för att inte införa Fritidsbanken vilket vi förstås tycker är tråkigt. Det är också lite problematiskt att man inte närmare specificerar hur eller till vad den här aktivitets- och föreningspotten ska användas till. Är det tänkt att man fördelar pengarna på ALLA barn och unga i Burlöv i någon slags aktivitetscheck? Om alla barn och ungdomar mellan 7-18 år skulle få del av det innebär det i så fall att en halv miljon ger drygt 150-170:- per barn vilket knappast räcker till nya fotbollsskor eller föreningsavgifter så då kan man ju verkligen fråga sig om det inte hade varit bättre att skolorna får de här extra resurserna. Eller är det tänkt att föreningarna ska få ansöka om medel till kulturförvaltningen och att man sen fördelar pengarna till olika projekt? Eller ska enskilda individer/familjer få ansöka om medel likt något slags socialbidrag fast för kultur- och fritidsaktiviteter? Beroende på vilken variant man väljer här finns det säkert olika kostnader som tillkommer i form av administration så frågan är hur mycket en halv miljon faktiskt räcker till.

Styrets budgetförslag

Socialdemokraternas budgetförslag var utöver ovanstående identiskt med styrets. Sverigedemokraterna, som egentligen är det oppositionsparti med bäst förutsättningar att skapa en egen budget, hade inte ens orkat göra tilläggsyrkanden utan yrkade kort och gott bifall på styrets förslag. Svagt men inte särskilt förvånande och ett tydligt bevis på att Sverigedemokraterna inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret. Nåväl, budgeten som styret presenterade innehöll några ganska bra satsningar. T.ex. utökar man, som sagt, elevpengen till skolorna och man gör ganska stora satsningar på upprustning av lekplatser. Man anslår även medel för att skapa en mötesplats för seniorer i Åkarp vilket jag vet att PRO och andra pensionärsföreningar länge varit drivande för. Men sen finns det ett antal uteblivna satsningar eller tveksamma investeringar som jag har frågetecken kring. För det första väljer man att slopa en sedan tidigare fastslagen investering på 5,1 mnkr för upprustning av Södervångskolan. Med tanke på skoldebatten kring de två nya skolorna vid Kronetorp och riskerna med en överetablering behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se detta som en förberedelse på nedläggning. På Möllegården i Åkarp har man hastigt och lustigt anslagit medel för att omvandla halva gården till en fritidsgård (!). Biblioteksflytten till Möllegården har varit en följetong och jag var tidigt kritisk till de här planerna framför allt därför att jag tycker biblioteket behöver mer utrymme. Att Möllegården ska bli någon slags uppsamlingsplats för all möjlig typ av verksamhet, och nu alltså även fritidsgård, är en förlust för alla. Och dyrt har det blivit. Utbildnings- och kulturnämnden har flera gånger fått äska nya pengar och nu är man totalt uppe i över 15 mnkr varav 5 av dessa miljoner inte ens fanns med i budgeten eftersom man uppenbart glömt att lägga in det! Och här kommer vi till min största invändning mot den här budgeten. Förutom att man alltså har en ofinansierad satsning på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården har man inte heller tagit med de ökade kostnader som kommer uppstå när man inför en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder. Bara kostnaden för nämndsordförande innebär en ökad kostnad på drygt en kvarts miljon per år! En annan satsning jag har svårt att förstå är att man väljer att lägga 6,5 mnkr på att göra om en av gräsplanerna på Arlövs IP till en konstgräsplan 2025 och att man sedan tänker lägga över 40 mnkr på nya fotbollsplaner vid Kronetorp redan år 2027. Locket över Åkarps station har också anslagits medel och här sparar man inte på krutet. 15 mnkr har man reserverat för att göra diverse åtgärder vilket i sig är trevligt men märkligt mycket pengar sett till att man då samtidigt väljer att t.ex. inte renovera Södervång.

Båda budgetförslagen har allvarliga brister i form av stora ofinansierade poster och märkliga prioriteringar. I valet mellan de två ansåg vi ändå att Socialdemokraternas extra tillägg gjorde det till det bästa av två dåliga alternativ och därför yrkade vi bifall till deras förslag. Föga förvånande valde dock en majoritet av ledamöterna att bifalla styrets förslag.

En nyhetsuppdatering med extra allt

tobbesteen Lämna en kommentar

Nu var det länge sedan jag skrev här på bloggen men det beror definitivt inte på att det varit stiltje i politiken. Tvärtom. Det har varit så mycket som hänt att jag helt enkelt inte haft tid att sitta ner och sammanfatta mina tankar. Sedan jag skrev här sist har vi haft årsmöte både för distriktet (Miljöpartiet i Skåne) och lokalavdelningen (MP Burlöv), två kommunfullmäktigemöten, två kampanjtillfällen med konceptet Möt Burlövs politiker i Burlöv Center, EU-val kickoff inkl. Grön inspirationsdag för MP Skåne och som grädde på moset en samtalskväll med Ung i Burlöv där ungdomar fick chansen att träffa oss politiker. Var ska vi börja? Ja, vi kan kanske börja med att återknyta till ett ärende som jag skrev om för drygt två månader sedan: Silon vid ICA.

Silo i Åkarp (igen)

Om du är en flitig bloggläsare (och det är du väl? 😊) kommer du kanske ihåg att jag i mitt förrförra inlägg tog upp en interpellation jag skickade in angående planerna för silon vid ICA i Åkarp. Efter att kommunstyrelsens ordförande (kso) svarade mig att det pågår någon form av utredning om silofastigheten tog jag kontakt med VA-syd direkt för att kolla när man kan förvänta sig att denna är klar. VA-syd svarade då följande: Anläggningen består av ett vattenverk med tillhörande produktionsbrunn och observationsbrunn. Sweco genomförde en utredning 2005 där man klassificerade vattnet som ”otillräcklig vattenkvalitet” och att det ej kan utgöra reservvatten. Därefter togs beslut om att avveckla vattenverket som inte varit i drift sedan tidigt 90-tal. 2011 tar VA-syd över men anläggningen har från deras sida ”aldrig varit av intresse från ett dricksvattenperspektiv”. Inte heller har VA-syd haft för avsikt att hålla kvar byggnaden vilket bekräftas av att anläggningen inte ens varit uppe i dokumentationen för projektet ”Vattentäkters framtid” (där man kartlade samtliga gamla vattentäkter och anläggningar som inte längre används inom VA syds intresseområde). Projektet ”Vattentäkters framtid” slutrapporterades i mars 2022 och sedan dess har det inte funnits någon pågående eller tilltänkt framtida utredning kring anläggningen utan kommunen är fri att göra vad den vill med marken och byggnaden. Det här fick mig då att ställa en ny fråga till kso där jag ville veta varför hon påstår att det pågår en utredning medan VA-syd säger att det inte alls finns någon sådan plan och på kommunfullmäktige i mars fick jag ett skriftligt svar. Det korta svaret var att KOMMUNEN håller på att ta fram en vattentjänstplan som beräknas vara färdig vid årsskiftet och att man inte vill uttala sig om vad man tänker göra med platsen förrän den planen är framtagen. Notera att det alltså inte är VA-syd som gör en utredning (som kso hävdade först) utan kommunen själv och nu har vi plötsligt och lustigt fått en tidsram dessutom! Så när väl vattentjänstplanen är framtagen (januari 2025) hoppas jag att kso vill berätta lite mer om sina planer för området.

Rapport från fullmäktige 2024-04-22

I måndags var det kommunfullmäktigemöte och då godkändes bland annat kommunens årsredovisning för 2023. Trots allt prat om svåra tider kan man konstatera att 2023 i slutändan blev ett otroligt starkt ekonomiskt år. Det ekonomiska resultatet uppgick till +87,5 mnkr och även om man räknar bort s.k. jämförelsestörande poster (alltså budgetposter som ses som extraordinära och som normalt sett inte förekommer) uppgår resultatet till +28,9 mnkr. Detta trots att befolkningen faktiskt minskade (!) med 0,2% (48 invånare). Det är drygt 20 mnkr mer än man prognostiserade för när man tog beslut om budgeten så sent som i juni förra året. Att Burlöv gör stora plusresultat hör dock inte till ovanligheterna och det är också ganska vanligt att prognoserna ser betydligt dystrare ut än bokslutet. Går vi t.ex. tillbaka och tittar på prognosen för 2022  ser vi att man då prognostiserade för +77,5 mnkr medan bokslutet även då visade på drygt 20 mnkr mer (+97,4 mnkr exkl. jämförelsestörande poster). De senaste 8 åren har Burlöv gått mer än 45 mnkr plus sex av dessa år. Kom ihåg det här till nästa år för ni kommer få höra styrets politiker prata om hur kärvt det är och att vi inte har pengar till några satsningar. Ja, 2024 kommer sannolikt bli ett tuffare år och man ska ha med sig att kommunens låneskuld har ökat dramatiskt de senaste åren (framför allt p.g.a. köpet av mark i Kronetorp) men jag blir inte förvånad om man ändå på något magiskt sätt lyckas göra en större vinst än man tänkt.

En annan glädjande punkt på dagordningen var beslutet att ingå vänortssamarbete eller partnerskap med en ukrainsk kommun. För ovanlighetens skull var samtliga partier eniga vilket sänder en viktig signal till Ukraina och omvärlden. Syftet är förstås att visa stöd för Ukrainas kamp för frihet och självständighet men det är på inga sätt ett ensidigt partnerskap utan Burlöv har också mycket att lära vad gäller t.ex. frågor kring krisberedskap. Kommunen som vi tecknat avtal med heter Pervomaiskyi och ligger söder om Kharkiv. Det är en järnvägsort som grundades i och med att man anlade järnväg mellan Kharkiv och Sevastopol på Krim 1869. Den är befolkningsmässigt något större än Burlöv med strax under 30 000 invånare och precis som Burlöv tycks det vara en industriort där jordbruks- och livsmedelsproduktion utgör en stor del av ekonomin. Kul och viktigt initiativ!

Bild: Google maps
Bild: Cities4cities United for Ukraine

Möt Burlövs politiker och möte med Ung i Burlöv

Konceptet ”Möt Burlövs politiker” på Burlöv Center rullar på med ett något förändrat upplägg. Istället för att varje parti ansvarar för en helg så har vi ett antal tillfällen under våren och hösten där politiker från samtliga partier finns tillgängliga för att träffa väljarna tillsammans med tjänstepersoner från kommunen. Varje tillfälle har också ett särskilt tema. Hittills har vi haft två träffar, den 25 mars och 25 april. Vid första tillfället var temat ”Översiktsplanen 2045” och trygghetsfrågor, vid det andra handlade det om vård och omsorg och medborgarservice/tillgänglighet. Nu följer två tillfällen med tema EU inför stundande EU-val (23 maj och 1 juni) så passa på och kom och säg hej, vem vet, det kanske dyker upp en och annan EU-kandidat?

För lite mer än en vecka sedan träffade vi politiker också våra unga väljare i ett panelsamtal på Dalslundskolan i Åkarp. Syftet var att ungdomar i Burlöv skulle få chansen att möta och ställa frågor till oss politiker om saker som berör dem. Det blev ett trevligt möte och jag tar med mig flera kloka inlägg från ungdomarna. Bl.a. kom frågan om ny fritidsgård i Åkarp upp och kommunstyrelsens ordförande lovade att verka för att det gamla stationshuset ska kunna användas för det ändamålet inom en inte alltför avlägsen framtid. Efter panelsamtalet passade jag på att prata lite enskilt med några ungdomar och då lyftes ett förslag som jag nappade på direkt. Man önskade att vi politiker inrättade någon form av ungdomsråd för att få fler engagerade och spontant tycker jag det låter som en jättebra idé.

Bild: Burlövs kommun

Årsmöten

Vi har också haft årsmöte både för distriktet och för vår lokalavdelning. På båda årsmötena valdes nya styrelser och andra interna poster. I vår lokalavdelning, MP Burlöv, har vi nu valt att utöka vår styrelse till fem ordinarie ledamöter istället för tre och förhoppningsvis innebär det att fler ges möjlighet att engagera sig vilket lär behövas inför stundande EU-val. Till ordförande för distriktet gjordes ett nyval där Ulf Holm från Lund, tidigare riksdagsledamot, valdes att efterträda Johan Ingvarson från Höganäs och lokalt blev jag omvald till ordförande för MP Burlöv.

Grön inspirationsdag och språkrörsval

Avslutningsvis ytterligare två väldigt positiva händelser. Varje år arrangerar MP Skåne en s.k. Grön inspirationsdag där man får möjlighet att under en heldag se och lyssna till olika gröna toppolitiker och samhällsdebattörer som en slags kick-start för verksamhetsåret. I år blev det till en EU-val kick off och samtliga arrangemang under dagen tog avstamp i olika EU-relaterade frågor. Vi fick bl.a. chansen att se och träffa tre av våra fem toppkandidater till EU-valet (Emma Nohrén, Magnus P. Wåhlin och Pär Holmgren) och dessutom nuvarande EU-parlamentarikern Jakop Dalunde, riksdagsledamoten Rebecka Le Moine och språkröret Daniel Helldén. Som lök på laxen fick jag äran att agera moderator för ett avslutande panelsamtal om EU:s framtid med Pär Holmgren, Mätta Ivarsson (gruppledare för MP i region Skåne) och Inge Eriksson (universitetsadjunkt på Malmö universitets program för Europastudier). En dag av absolut högsta klass och i min mening är Grön inspirationsdag, jämte kongressen, det absolut roligaste man kan vara med om som grön politiker.

En djupt koncentrerad (bekymrad?) panel och en nervös moderator 🙂

Som om inte allt detta vore nog valde vi också alldeles nyss ett nytt språkrör. Valet var mest en formsak eftersom det bara fanns en kvarvarande kandidat men oavsett är det skönt att äntligen ha en språkrörsduo på plats igen. Grattis Amanda Lind!

Daniel Helldén
Amanda Lind