Etikett Bibliotek

Nytt kulturhus och fake news!

tobbesteen Lämna en kommentar

Plötsligt händer det. Åkarp har fått ett nytt (nåja) bibliotek och kulturhus! Efter flera års väntan och en rent ut sagt dålig hantering av styrande politiker har vi så äntligen kommit i mål med renoveringen av Möllegårdens biblioteksdel. Lördagen den 5 april var det dags för en festlig invigning och intresserad allmänhet fick en första inblick i de nygamla lokalerna. I princip samtliga politiska partier var på plats för att fira och det var otroligt roligt att få se och träffa så många Burlövsbor.

Bild från invigningen av nya Möllegården. Vid mikrofonen står projektledare Malva Sinclair, i blågrön klänning kulturchefen Jonna Salomonsson och i orange klänning syns bibliotekschef Linda Willander

Dagens bästa tal levererade kulturchefen Jonna Salomonsson när hon liknande processen med sagan om mäster skräddare. I sagan önskar den lilla mannen få en rock sydd av skräddaren men det slutar med att det bidde ingenting. I kulturchefens tal är det istället hon och bibliotekschefen som går till politikerna och önskar ett kulturhus men varje gång de kommer tillbaka så får de svar om att det bidde någonting annat och till slut får de inte bara ett kulturhus utan också ett bibliotek, en fritidsgård och en mötesplats. Sagan ringar på ett fint sätt in både det faktum att styrande partier dragit ärendet i långbänk med turer fram och tillbaka och att man har en kulturpolitik som går ut på att kostnadseffektivisera så mycket som möjligt.

Möllegårdens ansiktslyft är förstås positiv och det är svårt att vara kritisk när man ser vilken varsam och fin renovering som gjorts. Det är verkligen ett jättefint bibliotek! MEN man ska ha i minnet att hela poängen med att samla all kultur och fritidsverksamhet på ett och samma ställe är att det på lång sikt blir billigast så. Detta har varit ett uttalat och tydligt mål redan från start. Vi hade t.ex. kunnat låta biblioteket få ta över hela Möllegården och hittat en annan plats för fritidsgården men då hade man också fått betala för fler lokaler. Huruvida detta är rätt prioriterat får tiden utvisa men det som är verkligt problematiskt är att kostnaden för renoveringen mångdubbelt överskred det man initialt tänkte. Det innebär nämligen att även om det skulle visa sig vara en felprioritering blir det i princip omöjligt att ekonomiskt motivera något annat alternativ eftersom investeringskostnaden varit så hög. Nåväl, det hade ju kunnat gå rätt åt pipsvängen också och sluta som i sagan med att det bidde ingenting så låt oss inte gråta över spilld mjölk utan glädjas åt att vi äntligen har ett bibliotek (med Meröppet dessutom!).

Rapport från fullmäktige 2025-04-07

Förra veckan var det fullmäktigemöte. För ovanlighetens skull var det en hel del debatt och det märks att valrörelsen redan börjat sätta igång. Det som särskilt debatterades den här gången var årsredovisningen för 2024.

En årsredovisning ska summera det gångna året ekonomiskt och utifrån måluppfyllelse. Såväl de finansiella som verksamhetsstyrda målen är i sin tur något som fullmäktige själva bestämmer. I Burlöv har man valt att ha fyra övergripande strategiska inriktningar eller målområden som man kopplat till ett antal mål. De fyra inriktningarna är Attraktiva Burlöv (3 mål), Hållbara Burlöv (4 mål), Tillgängliga Burlöv (1 mål) och Trygga Burlöv (1 mål).1 Till varje mål finns olika s.k. indikatorer. Indikatorernas främsta syfte är att vara ett mätbart mått på hur väl kommunen uppfyller sina mål och kan t.ex. handla om att mäta brukares nöjdhet med våra äldreboenden eller hur stor andel av eleverna i åk 9 som är behöriga till gymnasiet. Utifrån vad indikatorerna visar görs en sammanfattande bedömning med en tre-gradig skala där man antingen konstaterar att målet uppfyllts under året, inte uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Därefter sammanfattar man varje inriktning med samma tre-gradiga skala. Så hur gick det för Burlöv 2024? Här nedan syns en sammanfattande tabell över resultatet:

Tabellen ovan ska utläsas på följande sätt: Under varje övergripande målområde (blåa rader) står om man bedömt att målet som helhet har uppfyllts (grönfärgad), är på väg att uppfyllas (gulfärgad) eller ej har uppfyllts (rödfärgad). Under den övergripande måluppfyllelsen står en orangefärgad rad som listar alla mål som kopplas till respektive målområde. Här kan vi t.ex. läsa att ett mål till målområdet ”Attraktiva Burlöv” är att ”Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen”. Till detta mål finns fyra indikatorer som man kan mäta. Vi kan dock se att Burlöv under 2024 inte lyckats uppfylla någon av dessa indikatorer varpå bedömningen blir att detta mål ej har uppfyllts (röd färg under ”Bedömning”). Till det övergripande målet finns dock även två andra mål (”Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen” och ”Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet”) och räknar vi samman resultatet kommer man till slutsatsen att det övergripande målet är ”på väg att uppfyllas”.

Problemet med sättet man valt att mäta måluppfyllelsen är att det inte är tydligt vilka indikatorer som man värderar högre än andra eller hur man, i vissa fall, överhuvudtaget kan komma till slutsatsen att målet bedömts vara på väg att uppfyllas eller rent av har uppfyllts trots att få eller inga indikatorer nåtts. Uppenbarligen har man t.ex. värderat företagarnas upplevelse av service och attraktivitet betydligt mycket högre än invånarnas eftersom man bedömt att både ”Attraktiva Burlöv” och ”Tillgängliga Burlöv” är två målområden som är på väg att uppfyllas trots att det bara är indikatorer kopplade till företagens upplevelse som nåtts medan invånarnas upplevelse pekar mot andra hållet. Det finns också några mål och indikatorer som man inte har bedömt under 2024 och då helt sonika valt att basera detta årets bedömning på vad senaste mätningen visade (vilket t.ex. kan vara en mätning som gjordes 2022). Rimligen borde man i dessa fall avstå från att göra en bedömning.

Att på det här sättet påstå att Burlöv är en attraktivare, mer hållbar och tryggare kommun än vad mätningar visar är förstås ett sätt för styret att försöka påskina att deras politik är framgångsrik. I en annan del av världen skulle man med fog använda uttrycket ”fake news” för det blir närmast parodiskt när man synar siffrorna. En mer rättvisande bild får vi om tittar på Burlövs siffror i Kolada. Kolada är en öppen och kostnadsfri databas som används av kommuner och regioner för att jämföra och analysera olika nyckeltal kopplade till kvalitet inom offentlig verksamhet. I databasen finns mängder av olika rapporter att plocka ut men det finns också en sammanfattande rapport kallade KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) där ett urval av de mest använda nyckeltalen presenteras. Så här ser Burlövs siffror ut för 2024:

Tittar vi på dessa siffror ser vi dels att antalet negativa förändringar vida överstiger de positiva, dels att det endast är fyra av drygt 40 nyckeltal där Burlöv är bland de 25% av kommunerna som presterar bäst. Vilka är då dessa fyra nyckeltal? Jo, man har bland de lägsta kostnaderna för gymnasieelever räknat i kr/elev, bland de lägsta kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar, bland de bästa gällande företagsklimat och bland de bästa gällande insamlat kommunalt avfall. D.v.s. man är en kommun med företagsvänlig politik och låga kostnader för vård och omsorg.

Hur god ekonomisk hushållning har Burlöv egentligen?

Sen var det det här med kronor och ören. Årsredovisningen visar nämligen också hur det går för kommunens ekonomi. Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Vad betyder då det? Det lite märkliga med begreppet ”god ekonomisk hushållning” är att varje kommun själv bestämmer vad det innebär. I Burlövs fall har man då t.ex. bestämt att ett av tre finansiella mål är att man får ha en nettoskuldkvot som kan överstiga skatteintäkter och statsbidrag med upp till 25%. Med andra ord kan man dra på sig stora skulder och ändå ligga inom målet.

Burlöv har länge varit en skuldfri kommun men på senare år har skulderna drastiskt ökat vilket delvis hänger ihop med stora investeringar gällande exploatering men också att nuvarande styre aktivt utnyttjar möjligheten att belåna sina satsningar och har dålig koll på sin egen ekonomi. Ett exempel är tidigare nämnda renovering av Möllegården som man återkommande äskat pengar för. Ett annat mycket talande exempel inträffade på fullmäktigemötet när samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), gick upp och försvarade låneskulden med att vi idag har ett badhus och sånt kommer inte gratis utan det måste man låna till. Grejen är bara att just badhuset bekostades inte med lån utan med egna medel vilket tf ekonomichef Amra Saranovic korrigerade i senaste avsnittet av Burlöv beslutar. Låneskulden har alltså inget med badhuset att göra och man kan tycka att man borde känna till det om man är ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.

Det är dock inte bara låneskulden som är ett ekonomiskt bekymmer. Årsredovisningen visade på flera negativa och anmärkningsvärda fakta kring Burlövs ekonomi:

  • Nämnderna redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse på -20,2 mnkr
  • Årets resultat, borträknat jämförelsestörande poster, är -5,4 mnkr
  • Kommunkoncernens årsresultat är en minskning med 75,5 mnkr jämfört med
    föregående år
  • Verksamheternas nettokostnader överstiger våra skatteintäkter
  • Soliditeten minskar med mer än 10% sedan föregående år
  • Vi har gått från att ha ett balanskravsresultat på +33,8 mnkr år 2023 till -8,6 mnkr
    2024

Särskilt den sistnämnda punkten är intressant. Man har alltså ett negativt balanskravsresultat vilket man enligt kommunallagens 11 kap. § 13 bara får ha utan att göra regleringar i kommande budget OM det finns ”synnerliga skäl”. Man lyckas få ett positivt resultat genom att åberopa och justera för synnerliga skäl eftersom man i tidigare budgetar reserverat medel.

Att göra investeringar och att ekonomin försämras hade möjligen varit försvarbart om kommunens kvalitet förbättrats men som synes i statistiken ovan har det i mångt och mycket blivit sämre vilket sammantaget tecknar en mycket dyster bild över hur kommunen styrs.

  1. Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är:
    Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i
    Burlöv.
    Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa,
    livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social
    dimension.
    Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda
    förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare.
    Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och
    verka i. ↩︎

Budget 2025 del 2

tobbesteen 1 kommentar

Att göra en egen budget är ett omfattande arbete och är man ett litet parti med begränsad insyn är det förstås alltid en avvägning om man har tid och möjlighet. Förra året gjorde vi i Miljöpartiet inte en egen budget utan enbart ett tilläggsyrkande där vi ville omfördela resurser så att vi kunde bekosta gratis sommarkort till ungdomar och en uppstart av Fritidsbanken. Det fick vi dock inte gehör för. Vi gjorde inte heller en egen budget i år utan valde istället att hålla ett budgetanförande där vi tydligt pekade ut några centrala satsningar som vi önskat se (i föregående inlägg redogjorde jag för budgetanförandet). På måndagens kommunfullmäktige antog vi budget för 2025 och det fanns då två olika förslag att ta ställning till. Dels styrets (C, L, M) och dels Socialdemokraternas. Eller ja, i ärlighetens namn var Socialdemokraternas förslag egentligen bara ett tilläggsyrkande. Här är mina tankar kring de båda budgetförslagen.

Socialdemokraternas budgetförslag

Skillnaden mellan styrets budgetförslag och Socialdemokraternas kokade ned till en omfördelning av ynka 1 mnkr. Socialdemokraterna ville att man skulle satsa 0,5 miljoner på nya arbetsskor i hemtjänsten samt att avstå från att införa avgifter på hjälpmedel (en fråga som debatterats under en längre tid) och dessutom ville de använda ytterligare 0,5 miljoner till en aktivitets- och föreningspott för att barn och unga som saknar ekonomiska resurser ska kunna ha råd att utöva fritidsaktiviteter. Pengarna till förenings- och aktivitetspotten tog de från en budgetpost där man avsatt pengar för sociala investeringar och pengarna till arbetsskor och hjälpmedel tog de från skolan genom att endast höja elevpengen med 2,5 mnkr jämfört med styrets förslag där man höjde elevpengen med 3 mnkr. I grund och botten har jag har inget emot dessa satsningar men tycker det är problematiskt att man väljer att delvis finansiera det genom att ta från en redan pressad skolverksamhet. Det finns helt enkelt andra budgetposter man hade kunnat titta på istället (vilket jag kommer förklara lite mer längre ner). Sen har vi i Miljöpartiet drivit frågan om inrättande av en ”Fritidsbank” sedan föregående mandatperiod och den här förenings- och aktivitetspotten är delvis ett svar på samma problem. Risken är därför att en förenings- och aktivitetspott används som argument för att inte införa Fritidsbanken vilket vi förstås tycker är tråkigt. Det är också lite problematiskt att man inte närmare specificerar hur eller till vad den här aktivitets- och föreningspotten ska användas till. Är det tänkt att man fördelar pengarna på ALLA barn och unga i Burlöv i någon slags aktivitetscheck? Om alla barn och ungdomar mellan 7-18 år skulle få del av det innebär det i så fall att en halv miljon ger drygt 150-170:- per barn vilket knappast räcker till nya fotbollsskor eller föreningsavgifter så då kan man ju verkligen fråga sig om det inte hade varit bättre att skolorna får de här extra resurserna. Eller är det tänkt att föreningarna ska få ansöka om medel till kulturförvaltningen och att man sen fördelar pengarna till olika projekt? Eller ska enskilda individer/familjer få ansöka om medel likt något slags socialbidrag fast för kultur- och fritidsaktiviteter? Beroende på vilken variant man väljer här finns det säkert olika kostnader som tillkommer i form av administration så frågan är hur mycket en halv miljon faktiskt räcker till.

Styrets budgetförslag

Socialdemokraternas budgetförslag var utöver ovanstående identiskt med styrets. Sverigedemokraterna, som egentligen är det oppositionsparti med bäst förutsättningar att skapa en egen budget, hade inte ens orkat göra tilläggsyrkanden utan yrkade kort och gott bifall på styrets förslag. Svagt men inte särskilt förvånande och ett tydligt bevis på att Sverigedemokraterna inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret. Nåväl, budgeten som styret presenterade innehöll några ganska bra satsningar. T.ex. utökar man, som sagt, elevpengen till skolorna och man gör ganska stora satsningar på upprustning av lekplatser. Man anslår även medel för att skapa en mötesplats för seniorer i Åkarp vilket jag vet att PRO och andra pensionärsföreningar länge varit drivande för. Men sen finns det ett antal uteblivna satsningar eller tveksamma investeringar som jag har frågetecken kring. För det första väljer man att slopa en sedan tidigare fastslagen investering på 5,1 mnkr för upprustning av Södervångskolan. Med tanke på skoldebatten kring de två nya skolorna vid Kronetorp och riskerna med en överetablering behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se detta som en förberedelse på nedläggning. På Möllegården i Åkarp har man hastigt och lustigt anslagit medel för att omvandla halva gården till en fritidsgård (!). Biblioteksflytten till Möllegården har varit en följetong och jag var tidigt kritisk till de här planerna framför allt därför att jag tycker biblioteket behöver mer utrymme. Att Möllegården ska bli någon slags uppsamlingsplats för all möjlig typ av verksamhet, och nu alltså även fritidsgård, är en förlust för alla. Och dyrt har det blivit. Utbildnings- och kulturnämnden har flera gånger fått äska nya pengar och nu är man totalt uppe i över 15 mnkr varav 5 av dessa miljoner inte ens fanns med i budgeten eftersom man uppenbart glömt att lägga in det! Och här kommer vi till min största invändning mot den här budgeten. Förutom att man alltså har en ofinansierad satsning på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården har man inte heller tagit med de ökade kostnader som kommer uppstå när man inför en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder. Bara kostnaden för nämndsordförande innebär en ökad kostnad på drygt en kvarts miljon per år! En annan satsning jag har svårt att förstå är att man väljer att lägga 6,5 mnkr på att göra om en av gräsplanerna på Arlövs IP till en konstgräsplan 2025 och att man sedan tänker lägga över 40 mnkr på nya fotbollsplaner vid Kronetorp redan år 2027. Locket över Åkarps station har också anslagits medel och här sparar man inte på krutet. 15 mnkr har man reserverat för att göra diverse åtgärder vilket i sig är trevligt men märkligt mycket pengar sett till att man då samtidigt väljer att t.ex. inte renovera Södervång.

Båda budgetförslagen har allvarliga brister i form av stora ofinansierade poster och märkliga prioriteringar. I valet mellan de två ansåg vi ändå att Socialdemokraternas extra tillägg gjorde det till det bästa av två dåliga alternativ och därför yrkade vi bifall till deras förslag. Föga förvånande valde dock en majoritet av ledamöterna att bifalla styrets förslag.

Budget, biblioteksplan, motioner m.m. (KF 2023-02-06)

tobbesteen Lämna en kommentar

Äntligen ett nytt blogginlägg! Dessvärre har jag svårt att hinna med att uppdatera bloggen så ofta som jag vill men målet nu är att åtminstone skriva några rader efter varje kommunfullmäktigemöte (KF). Förra veckan var det dags för årets första träff och trots att mötet i sig var relativt snabbt avklarat finns det mycket att skriva hem om. Den stora frågan på agendan var att budgetramarna för 2024 skulle antas. Andra ärenden av intresse var att en ny biblioteksplan antogs, Förvaltningsrätten har upphävt beslutet om att tillsätta en tredje vice ordförande, en utvärdering av gratis kollektivtrafik till äldre har gjorts och jag hade inte mindre än tre motioner uppe på agendan(!). För att effektivisera och ändå hinna med att säga några ord om allt detta tänker jag att motionerna får stå som egna inlägg och att jag i detta inlägg tar upp övriga ärenden. Vi börjar med budgetramen, vad är det?

Enligt kommunallagen ska en budget för nästkommande år fastställas av fullmäktige före november månads utgång (Kommunallagen § 11:8). Burlövs kommun har, likt många andra kommuner, antagit en ekonomisk tidsplan som innebär att man fattar beslut om nästkommande års övergripande budget i juni månad och att man därefter under hösten arbetar vidare med verksamhetsplan och internbudget för de olika nämnderna. Andra kommuner kan mycket väl ha en annan tidsplan (så länge man följer kommunallagen) vilket förklarar varför man ibland läser i tidningen om att vissa kommuner tar beslut om budgeten i början eller slutet av året. Så om budgeten fastställs i juni månad, vad var det då för beslut som togs i KF förra veckan? Jo, för att förvaltningarna (tjänstemännen) ska ha något att utgå ifrån när de ska ta fram sina budgetförslag fastställs först budgetramarna (alltså hur mycket de har att röra sig med) för de olika verksamheterna redan nu. Utifrån det kommer tjänstemännen ta fram ett förslag på budget som under våren bereds av kommunstyrelsen och i juni månad debatteras och fastställs budgeten i KF. Flera verksamheter (t.ex. skola och äldreomsorg) påverkas av befolkningsutvecklingen och därför är det viktigt att man har en befolkningsprognos att utgå ifrån när man ska ta fram en budgetram. Därför fastställs även det nu. Summa summarum: Det som vi i fullmäktige tog beslut om nu var alltså dels befolkningsprognosen och dels de ramar som förvaltningarna utgår ifrån när budgetarbetet påbörjas. Den stora debatten om skattesats och budgeten i sin helhet kommer sedan föras i KF i juni. Normalt sett brukar budgetramen alltså vara ganska övergripande och inte särskilt detaljerad men anmärkningsvärt nog så har man i år valt att redan nu lägga ett relativt detaljerat förslag till budgetram där man fastslagit ramen ner till tusentalet. Detta fick Socialdemokraterna att reservera sig mot förslaget. Jag kan förstå reservationen för genom att redan nu detaljstyra de tekniska ramarna gör man det väldigt svårt för andra partier att lägga fram alternativa budgetar. Ju mer detaljstyrd den är desto färre möjligheter finns det till förändringar och det blir också svårt för förvaltningarna att fördela resurserna annorlunda då det mer eller mindre är förutbestämt vad de ska användas till. De som förordar detaljstyrningen skulle å andra sidan säkert hävda att det ekonomiska läget idag gör att vi måste hålla hårt i slantarna och att det är viktigt att vi har en god kostnadskontroll.

Biblioteksplanen är relativt okontroversiellt. I planen anges egentligen bara vilka mål man har med verksamheterna och dessa mål ska i sin tur utgå från bibliotekslagen. I planen finns inga specifika budgetsatsningar utan istället har man tre prioriterade områden som man vill satsa på och under varje område finns ett antal punkter om hur man vill uppnå det. T.ex. så är ett av målen att ”Öka barn och ungdomars ordförråd och läs- och språkförståelse med fokus på prioriterade grupper” och en av punkterna för hur man vill arbeta med detta är genom att ”satsa på läsfrämjande aktiviteter för elever i årskurs 5 och 6”. Vill man läsa hela biblioteksplanen (tre sidor) finns den att läsa här [1]. Planen är också framtagen av verksamheterna själva så det är egentligen inte en politiskt framtagen plan även om det är vi politiker som fattar beslut om den. Trots att det, som sagt, är ganska okontroversiellt skapade denna punkt dock lite debatt under fullmäktige då Vlado Somljacan, som är miljöpartiets andra ledamot (förutom yours truly), gick upp i talarstolen och dels undrade varför det inte står något om meröppet i planen och dels frågade utbildnings- och kulturnämndens ordförande, Kristoffer Daag (L), när det är tänkt att meröppet ska vara igång på Åkarps bibliotek igen. Att meröppet är stängt i Åkarp kom som en överraskning för Daag och han lovade att ta reda på när det är tänkt att åter vara igång. Detta fick i sin tur veteranen och socialdemokraten Jan Hansson att begära ordet och påtala det anmärkningsvärda i att man som ordförande i UKN aldrig hört talas om detta och meddelade att han fått information om att meröppet är tänkt att öppna igen när renoveringen på Möllegården är färdig.

På dagordningen var också två intressanta delgivningar, alltså ärenden som inte är beslutspunkter utan har lyfts i andra sammanhang och som nu delges till ledamöterna för kännedom. Mats Lithner, som under flera år varit Liberalernas starke man i Burlöv men bytte parti inför valet efter en maktkamp mot ovannämnde Daag, lämnade under hösten in ett överklagande till förvaltningsrätten där han önskade pröva om inte införande av en tredje vice ordförande i de olika nämnderna var i strid med kommunallagen. Eftersom Centerpartiet (som han nu representerar) är en del av styret och därmed var ett av de partier som la fram förslaget om tredje vice ordförande kan man ju tycka att det är ganska anmärkningsvärt att man då i princip anmäler sitt egna parti för ett brott mot kommunallagen. Men förvaltningsrätten har nu kommit med sin dom [2] och gett honom rätt (!). Det var i strid mot kommunallagen så nu återstår det att se om kommunen överklagar eller upphäver sitt beslut om att tillsätta en tredje vice ordförande. Den andra delgivningen som är värd att ta upp är en rapport där man utvärderat införandet av gratis kollektivtrafik för äldre. Den 21 juni 2021 beslutade nämligen KF att införa gratis kollektivtrafik för äldre som innebar att samtliga seniorer 70 år och äldre som är folkbokförda i kommunen har fria kollektivresor med Skånetrafikens bussar och tåg inom kommunen under i stort samtliga dagar och tider (Helgfri mån-fre 09:00-15:00 och 18:00-04:00 samt helgfri lördag, helgdagsafton, söndagar och helgdagar). Utvärderingen visade dels hur många resor som gjorts och dels vad det kostat kommunen. Kostnaden för år 2022 fram till oktober månad har varit 128 505,50:- och antalet resor har successivt ökat under året (med undantag för sommarmånaderna då många förmodligen utnyttjar Skånetrafikens sommarbiljett). Ett i sammanhangen bra resultat till en liten kostnad och förmodligen/förhoppningsvis kommer detta leda till att man även i fortsättningen erbjuder Seniorbiljett. Rapporten finns att läsa här (4 sidor) [3].

Slutligen behandlades alltså även tre olika motioner och samtliga har nu skickats vidare till nämnderna för att utredas. När de kommer tillbaka till KF för beslut återstår att se men det kan i värsta fall dröja något år innan beslut tas i frågorna. Ni kan läsa motionerna i tre separata inlägg här på bloggen (se nedan), god läsning!

[1] 11. 4 Biblioteksplan för Burlövs kommun 2023-2026

[2] 12.4-12.7 Dom i FR

[3] 12.3 Rapport, Utvärdering av gratis kollektivtrafikresor för äldre

Stationsområdet och biblioteket i Åkarp

tobbesteen Lämna en kommentar

Innevarande fullmäktige hade sitt sista sammanträde i måndags. Nästa gång som fullmäktige samlas blir i mitten av oktober och då är det de nyvalda ledamöterna (inklusive undertecknad!) som tar plats. Just nu är det fortsatt svårt att säga vilken konstellation eller vilka partier som kommer styra kommunen framöver eftersom det pågår förhandlingar mellan partierna men inom ett par veckor lär det ha klarnat. På måndagens fullmäktige togs det bl.a. beslut om politikernas arvode för kommande mandatperiod samt datum för när sammanträden i fullmäktige och i de olika nämnderna äger rum under 2023 (se [1] och [2]) men mer intressant (i mitt tycke) var två andra beslut som togs under kvällen. Dels gick en begäran om ytterligare medel för ombyggnad av biblioteket i Åkarp igenom och dels antogs en detaljplan för stationsområdet i Åkarp.

Jag har i ett tidigare inlägg tagit upp biblioteksflytten från Dalslundskolan till Möllegården som pågår i detta nu. [3] I det inlägget är jag bl.a. kritisk till att det som varit styrande i processen och valet av Möllegården som ny bibliotekslokal är att det ansetts vara det billigaste och mest kostnadseffektiva alternativet. Det är i det sammanhanget intressant att konstatera att man nu missbedömt kostnaden för det alternativ man valde (alltså att bygga om biblioteket på Dalslund och flytta folkbiblioteket till Möllegården). Ökade projekterings- och upphandlingskostnader har gjort att den totala kostnaden för projektering och upphandling av ombyggnad på Dalslundskolan nu uppgår till 5 mnkr istället för 3 mnkr. Det gör att totalkostnaden för ombyggnad och flytt nu landar på 9,2 mnkr. Säkerligen kommer slutnotan vara betydligt högre för det konstateras också i äskandet att ”[o]mbyggnationen på Möllegården kultur är ännu inte projekterad och kostnadsberäknad men det finns en risk att byggkostnaderna även påverkar den kostnaden vilken beräknades till 3,6 mnkr vilket kan leda till fler äskanden längre fram”.[4] Det tråkiga med det här är att ju dyrare projektet blir desto mindre sannolikt blir det att Åkarp under överskådlig framtid får ett eget fristående folkbibliotek som inte kläms ihop med all annan kulturverksamhet. Det riskerar också att spilla över på andra kultursatsningar i kommunen. Ett område som Kronetorp t.ex. skulle verkligen lyftas av att man planerade för ett kulturhus, bibliotek, konsthall eller någon annan typ av kulturell verksamhet och dragplåster men frågan är om majoriteten av partierna i fullmäktige är villiga att prioritera en sådan satsning?

Ett mer glädjande beslut var antagandet av detaljplan för Åkarp 24:1 m. fl. (Stationsvägen). Den här detaljplanen berör en del av stationsområdet (se området inom streckad röd linje på bilden nedan) och vägen mellan Gränsvägen och stationen. När planen förverkligas kommer det både bli bättre cykelmöjligheter och mer grönska. Men framför allt kommer denna plan i kombination med övriga detaljplaner i närliggande område göra att Åkarp förhoppningsvis får en centralt belägen mötesplats och parkyta ovanpå järnvägen samt ut över ”Svanetorpssidan” och längs med Alnarpsån. Alnarpsån kommer också i samband med detta få ett ordentligt ansiktslyft genom att dels planläggas som parkmark (vilket gör att man har bättre möjligheter att rusta upp ån och sköta den som ett centralt beläget vattendrag[5]) och dels genom att detaljplanen möjliggör att man kan bredda ån för att öka flödeskapaciteten och förhindra översvämningar. Genomförandetiden är fem år från det datum detaljplanen vunnit laga kraft.

[1] Antagande om arvodesregler

[2] Sammanträdesplan 2023

[3] Biblioteksflytten – bra eller dålig?

[4] 10.3 Begäran om ytterligare medel… s.2

[5] 9.4 DP Stationsvägen planbeskrivning s. 14-15

Biblioteksflytten Åkarp – bra eller dålig?

tobbesteen 2 kommentarer

Den 25 april i år togs ett beslut i kommunfullmäktige om att bevilja utbildnings- och kulturnämndens anslag om 7,2 miljoner för att bygga om Dalslundskolan, Möllegården kultur och Skraken och därigenom flytta folkbiblioteket från Dalslundskolan till Möllegården kultur. Precis som många andra politiska beslut i den här kommunen har det föregåtts av tystnad och jag vågar påstå att väldigt få medborgare ens har noterat att detta ska ske och att än färre kände till det innan beslutet togs. Enligt protokollet från kommunfullmäktiges sammanträde är det tidigaste beslutsunderlaget daterat 2021-11-08 (dvs drygt fem månader innan man fattar beslutet) och än mer anmärkningsvärt är att man i utredningen klart och tydligt konstaterar att ”[d]ialog med eller enkätundersökningar med medborgare, föreningar eller barn och unga har inte genomförts på grund av tidsbrist”.[1] Det som framför allt anges som skäl till varför denna flytt genomförs i sådan hast är skriande lokalbehov för skolan. Tanken är nämligen att de lokalutrymmen som frigörs ska göras om till bl.a. klassrum. Men varför har det helt plötsligt uppstått ett akut behov av skollokaler? Ja, det beror i sin tur på att man haft för dålig framförhållning. Man har sedan länge planerat för att bygga en ny grundskola i Åkarp vid Östragården men hux flux pausar man de planerna för att man kommer på att man nog behöver bygga en skola på Kronetorp när man nu påbörjar ett massivt bostadsbyggande där.

För att än mer belysa vad som varit styrande i processen bakom flytten är det intressant att notera vilka alternativ man tittat på för att lösa skollokalsbristen. Man har ”utrett” tre alternativ och kommit fram till att den bästa (och framför allt billigaste!) lösningen är att bygga om Dalslund. De två andra alternativen? Alternativ två var en tillfällig lösning med moduler och alternativ tre var att hyra andra lokaler. Alternativ tre avfärdar man ganska enkelt med att konstatera att ”[i]nga sådana lokaler har stått att finna”[2] och alternativ två beräknas kosta strax under fem miljoner samtidigt som det finns en osäkerhet kring huruvida man får bygglov. Man har med andra ord aldrig ens beaktat att försöka hitta andra bibliotekslokaler (alternativ två handlade om lokaler lämpliga för skolverksamhet) eller dels att bygga ett nytt mer ändamålsenligt folkbibliotek i Åkarp. Det är tydligt att det är skolans brist på lokaler som fått styra bibliotekets framtid och att man låst sig vid att biblioteket ska flyttas till just Möllegården.

Den kanske allvarligaste konsekvensen av flytten är att bokbeståndet kommer minska eftersom lokalerna blir mindre på Möllegården. Man beräknar att man endast kommer behålla en tredjedel (!) av de böcker som finns idag.[3] Eller rättare sagt, en tredjedel är skolböcker och kommer lämnas kvar på skolan, en tredjedel är dubbletter eller böcker som sällan eller aldrig lånas ut och dessa kommer flytta till Arlövs bibliotek eller gallras ut. De böcker som kommer finnas på vuxenavdelningen på Möllegården är ny skönlitteratur, nya deckare och vissa avdelningar för facklitteratur och lokalhistoria. Men misströsta ej för du kan fortfarande beställa och reservera precis lika många böcker som tidigare! Målet är nämligen att omvandla biblioteket från en boksamling till en mötesplats helt i linje med den nya tidens syn på vad ett bibliotek är (OBS! Sarkasm). Kalla mig gammalmodig men jag har svårt att kalla en mötesplats utan böcker för ett bibliotek. Jag är också helt övertygad om att det finns ett stort värde av att kunna se och ta på böckerna för att främja läslust och då duger det inte med att säga att det går lika bra att söka upp och beställa böcker som man önskar läsa.

Finns det då inget som är bra med flytten? Det man trycker väldigt hårt på i utredningen och i analysen är att en flytt gör att Möllegården blir mer levande samt att olika kulturverksamheter är samlade på ett ställe. Jag kan definitivt se det positiva med det. Problemet är bara att det sker på bekostnad av ett sämre biblioteksutbud samt att man får intrycket av att beslutet är oerhört kortsiktigt och illa genomtänkt. Man ska nämligen komma ihåg att det som ytterst varit styrande i denna process är skolans och Möllegårdens behov snarare än bibliotekets. Hade man haft en bättre framförhållning och mer långsiktigt tänk hade man kunna tillgodose skolans behov i ett tidigare skede genom att påbörja bygget av Östragårdsskolan och man hade kunnat skala upp biblioteksverksamheten genom att antingen bygga ett nytt folkbibliotek eller hitta större lokaler.

Planskiss Möllegården Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25
Planskiss biblioteksdelen Möllegården kultur Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25

[1] Kommunfullmäktige protokoll 2022-04-25 (20.5 Utredning ombyggnad Dalslundskolan och Möllegården kultur s.2)

[2] Ibid 20.3 Återremitterat ärende Begäran om medel för ombyggnad av Dalslundskolan och Möllegården kultur s.3

[3] Ibid 20.3 Återremitterat ärende Begäran om medel för ombyggnad av Dalslundskolan och Möllegården kultur s.4