I helgen var det valkonferens och gissa vad som hände! Jag fick förtroendet att stå på plats 1 i regionvalet för valkretsen sydväst 2 (Burlöv, Lomma, Svedala, Trelleborg och Vellinge)! Fantastiskt roligt och något överraskande. Val 2026 – here we come!
Så var det dags igen att försöka summera vad som hänt på senaste kommunfullmäktige. Vill man hellre se debatten in action kan jag återigen rekommendera youtube-kanalen ”Medborgarnas makt” där en av våra medborgare brukar lägga upp inspelningar från fullmäktige några dagar efter att de ägt rum. Dessvärre är det helt oredigerat vilket gör det svårt att söka efter enskilda ärenden men ljud- och bildkvalitet håller hyffsad nivå.
Nåväl, det blev ett långt möte (över tre timmar) och flera punkter som diskuterades livligt. Jag ”lyckades” reta upp både kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M) och ordförande för utbildnings- och kulturnämnden Kristoffer Daag (L) så till den milda grad att de anklagade mig för att prata för mycket om både fotboll och äpplen istället för att fokusera på vad som är viktigt. Att mina metaforer kring fotboll och äpplen var ett retoriskt grepp verkade däremot gå helt över huvudet. Mer om detta längre ner men först några ord om en annan stor punkt på dagordningen: budgetventilen.
Jag har i två tidigare inlägg här på bloggen beskrivit innebörden av nämnda budgetventil (se ridhus och filibustrar och k-o-n-g-r-e-s-s) och problemet med att man först gör nedskärningar under året för att sedan använda budgetventilen som en slags nödutgång och få det att verka som att man gör extra satsningar.
I årets genommangling blev det satsningen på en ny busslinje mellan Arlöv och Stora Bernstorp som blev den stora stötestenen och som till slut ledde till att hela ärendet skickades på återremiss. En ny busslinje till affärerna vid Stora Bernstorp har varit något som samtliga partier varit överens om att driva så i själva sakfrågan finns det egentligen ingen skiljelinje. Däremot har hanteringen av frågan från styrets sida varit milt sagt bedrövlig.
Detta är en stor satsning som kostar åtskilliga miljoner för kommunen men trots det har man från styrets sida valt att inte ta fram underlag på grundläggande frågor kring hur linjedragningen ser ut, var hållplatser kommer att placeras eller vilka tider som bussen kommer trafikera sträckan. Att man då i fullmäktige ska fatta beslut om att anslå drygt 2 mnkr per år till en sådan satsning framstår som fullständigt vanvettigt. (P.s. jag kan personligen också tycka att det vore intressant att utreda om behovet är så stort att vi behöver en helt ny busslinje eller om vi kanske istället borde satsa på det nya konceptet SkåneFlex som fått lovord från andra kommuner). Utfallet blev som sagt att ärendet återremitterades och ett extrainsatt fullmäktige på måndag den 24 november kommer nu behandla ärendet igen.
Att styret i kommunen har väldigt dålig koll på kollektivtrafiken och fattar beslut med bristfälliga underlag blev än tydligare när det en vecka senare dyker upp en artikel om att man gjort en total felbedömning vid anläggandet av en busshållplats vid Burlövs station. Konsekvensen blir nu att vi måste bygga om hela hållplatsen!
En motion som jag lämnat in angående lojalitetsbonus för medarbetare inom socialförvaltningen var uppe för debatt och handlade om att medarbetare som arbetat i kommunen en längre tid skulle få ett extra lönepåslag. Detta som ett sätt att öka incitamenten för duktiga medarbetare att stanna kvar och minska personalomsättningen (som varit ett problem i delar av organisationen).
I kommunledningsförvaltningens svar på motionen försvarar man sig med att en för LÅG personalomsättningen inte är bra eftersom det ”kan innebära att medarbetare som presterar dåligt eller sprider negativ anda stannar”. Detta reagerade jag starkt mot och gjorde en aktuell jämförelse med fotbollslaget Mjällby AIF, som nyligen vunnit SM-guld, som ett exempel på hur man bygger en framgångsrik organisation. Detta gick dock kommunstyrelsens ordförande helt över huvudet som istället valde att gå upp och försöka läxa upp mig för att jag pratar om fotboll. Döm själva vem ni tycker vann den debatten.
Jag hade också ställt en interpellation som besvarades av utbildnings- och kulturnämndens ordförande angående de påstått fantastiska resultat som Burlövs skolor uppvisar. Bakgrunden är en artikel som publicerades i Burlövstidningen där man påstod att skolresultaten i Burlöv visar på en ”rejäl förflyttning framåt”. Det här är inte första gången som Burlövs kommun och styret försöker ge sken av att saker är mycket mer fantastiska än de faktiskt är. I Burlöv är nämligen somrarna somrigare, gräset grönare och grannen grannare om vi får tro våra kommunikatörer och politiska meningsmotståndare. Det är en uttalad propagandastrategi a la Nordkorea/Trump som präglat mandatperioden och jag tyckte måttet nu var rågat.
I mitt interpellationsanförande försökte jag vara övertydlig och förklara utifrån ett skolspråk med räkneexempel (äpplen) varför man inte kan påstå det man påstår men återigen verkar min poäng inte riktigt gå fram. Se hela debatten här eller åtminstone mitt anförande här.
Redan nu på måndag är det som sagt dags för ett nytt KF. Denna gång är det ett extrainsatt fullmäktige som enbart kommer hantera två återremitterade ärenden (uppföljningsrapport 2 och budgetventilen). I övrigt är det spännande tider då riksdagslistorna för Skånes valkretsar kommer beslutas på ett medlemsmöte den 6 december. See you later!
I tisdags bjöd Hyresgästföreningen i södra Skåne in till bostadspolitisk debatt i Burlöv. Trevligt! Centerpartiet och Sverigedemokraterna lämnade walk over men i övrigt var alla partier i Burlöv representerade (och Moderaterna hade dessutom två paneldeltagare!). Lite jobbig rundgång men om man orkar stå ut med det så kan man se hela debatten genom att trycka på länken under bilden:
God fortsättning vänner! Det har blivit dags att summera året i fullmäktige genom att redovisa vilka partier som varit mest och minst aktiva vad gäller närvaro och inskickade motioner, interpellationer och enkla frågor. Dessvärre har jag ingen statistik på aktivitet vad gäller antal minuter i talarstolen vilket annars hade varit intressant att analysera både utifrån kön och ålder men förstås också utifrån partier och ledamöter. Däremot kan jag tipsa om en relativt ny youtubekanal skapad av en medborgare i kommunen. Han har på eget bevåg börjat spela in alla kommunfullmäktigemöten så vill man ta del av debatterna i fullmäktige kan man numera göra det via denna kanal: https://www.youtube.com/@Medborgarnasmakt. Det är inte världens bästa bild- och ljudkvalitet och man hade förstås önskat att han hade delat in inspelningen i kapitel så att man lättare kunnat navigera mellan ärendena. Men så länge styrande partier vägrar livesända eller spela in mötena i kommunfullmäktige är detta tyvärr enda alternativet för att kunna se folkvalda politiker i Burlövs kommun.
Jämfört med 2023 så var antalet kommunfullmäktigemöten marginellt fler (10 jämfört med 9 möten). Till saken hör dock att ett av dessa 10 möten var ett extrainkallat möte för att enbart besluta om att bilda en ny nämnd. Det betyder alltså att kommunens högsta organ endast sammankallades för beslut 9 av årets 12 månader. I genomsnitt tog ett möte 1 timme och 39 min varav det längsta tog 2 timmar och 25 min (sammanträdet i maj) och kortaste tog 50 min (det extrainkallade mötet i juni). Vanligtvis brukar det möte där man beslutar om nästkommande års budget vara det som tar i särklass längst tid. Så var det t.ex. 2023 när budgetmötet i juni tog mer än 4 timmar. I år var det istället sammanträdet då det skulle beslutas om Engelska skolans vara eller inte vara som ”drog ut på tiden” mest.
Fullmäktigeledamöternas närvaro blev tråkigt nog lägre än 2023. Hela 13 av 41 ordinarie ledamöter var icke närvarande vid minst tre tillfällen (vilket motsvarar en närvaro på 70%). Detta kan jämföras med 2023 när det endast var sex ledamöter som hade en närvaro som var lägre än 75%. Antalet ledamöter med 100% närvaro sjönk också från 21 år 2023 till 16 år 2024.
Närvaron på partinivå såg ut såhär (2023 års siffror inom parentes):
| Parti | Närvaro i % |
| M | 90 (94) |
| SD | 86 (91) |
| S | 85 (90) |
| L | 75 (89) |
| MP | 75 (89) |
| V | 67 (67) |
| C | 65 (78) |
Noterbart är alltså att MP och L är de två partier vars närvaro procentuellt sett sjunkit mest. I båda dessa fall handlar det om att det är en enskild ledamot som dragit ner statistiken och eftersom båda våra partier endast har två ledamöter blir det otroligt kännbart. Socialdemokraterna har t.ex. en ledamot som deltagit vid fyra av tio tillfällen, en som deltagit vid sex av tio och sammanlagt hela fem ledamöter med 80% närvaro eller lägre men eftersom de totalt har 14 ordinarie ledamöter så kompenseras dessa bortfall av övrigas goda närvarostatistik.
Förutom kommunfullmäktige finns det ett antal nämnder samt en kommunstyrelse (kallad KS) där politiker bereder ärenden och fattar beslut. Under första halvåret 2024 fanns det fyra övergripande nämnder (miljö- och byggnämnden som benämns MBN, utbildnings- och kulturnämnden som benämns UKN och socialnämnden som benämns SN). Andra halvåret av 2024 gjordes en omorganisation vilket innebar att MBN upplöstes och istället skapades två nya nämnder (samhällsbyggnadsnämnden som benämns SBN och jävsnämnden som benämns JN). Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om denna process. Miljöpartiet har dessvärre inga ledamöter representerade i dessa nämnder men räknar man in närvaron för nämnderna såg den totala närvaron för samtliga partier ut så här (2023 års siffror inom parentes):
| Parti | Närvaro i % |
| M | 91 (91) |
| SD | 88 (87) |
| S | 85 (87) |
| L | 84 (83) |
| MP | 75 (89) |
| V | 74 (65) |
| C | 74 (76) |
Bryter vi ner dessa siffror ytterligare kan vi se i vilka nämnder som det varit högst respektive lägst närvaro (2023 års siffror):
Här har jag inte tagit med jävsnämnden eftersom de bara sammanträtt vid två tillfällen under året. Vänsterpartiet saknade representant i miljö- och byggnadsnämnden vilket förklarar varför det inte finns någon siffra där. När nämnden ombildades till samhällsbyggnadsnämnden så ökade man också antalet ledamöter från 9 till 13 vilket gjorde att V fick en plats. Jämfört med föregående år kan man tydligt se att just nämnda Vänsterpartiet ökat sitt deltagande markant i både kommunstyrelsen och socialnämnden även om sistnämnda fortsatt är den nämnd där man har lägst närvaro. Socialnämnden tycks även generellt bland andra partier vara den nämnd med sämst närvarostatistik (vilket det även var 2023). I andra änden av spektrat hittar vi utbildnings- och kulturnämnden och nybildade samhällsbyggnadsnämnden som de två nämnder med högst närvaro. Mest anmärkningsvärt är kanske att Centerpartiet fortsatt har en väldigt låg närvaro i kommunstyrelsen. Såväl 2023 som 2024 deltog deras ordinarie ledamot endast vid ungefär hälften av tillfällena.
Förutom aktivitet mätt i närvaro är det naturligtvis också intressant att titta på vilka partier som lämnar in flest motioner, interpellationer och enkla frågor för att framför allt få en bild av vilka oppositionspartier som är mest aktiva.
| Parti | Antal interpellationer och enkla frågor | Antal motioner | Totalt |
| MP | 4 (4) | 7 (9) | 11 (13) |
| S | 6 (5) | 3 (4) | 9 (9) |
| V | 5 (2) | 1 (3) | 6 (5) |
| SD | 0 (1) | 0 (4) | 0 (5) |
Den som minns förra årets sammanställning av antalet interpellationer, motioner och enkla frågor kanske kommer ihåg att Miljöpartiet var det klart mest aktiva partiet. Även för 2024 toppar MP listan men både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har lämnat in fler interpellationer och enkla frågor. Sverigedemokraterna, som själva påstår sig vara ett oppositionsparti, har inte lämnat in en enda motion, interpellation eller enkel fråga vilket återigen bekräftar att de inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret.
Detta var en kort summering av aktiviteterna i kommunfullmäktige år 2024. Redan på måndag, den 13 januari, är det dags för årets första kommunfullmäktige. Till dess hoppas jag att ni alla fortsatt har en bra start på det nya året!
I veckan ägde ännu ett spännande kommunfullmäktigemöte rum. Det valdes en ny oppositionsföreträdare och det togs beslut om den s.k. budgetventilen, men det ärende som vållade störst debatt var en motion om sociala upphandlingar som återremitterats och tröskats igenom i otaliga nämnder tidigare.
Socialdemokraternas förstanamn inför valet och en av deras mest rutinerade företrädare, Katja Larsson, valde att avsäga sig posten som oppositionsföreträdare på förra kommunfullmäktige. Nu valdes en efterträdare och det blir Socialdemokraternas nuvarande ordförande Viktor Eriksson som tar över. Sundsvallsbördige Eriksson är relativt ny inom Burlövspolitiken och är inne på sin första hela mandatperiod. Att Socialdemokraterna gör ett skifte efter drygt halva mandatperioden får ses som ett långsiktigt och taktiskt val att skola in en yngre generation med sikte mot valet 2026.
I Burlöv klubbas kommande års budget i juni varje år. För att kunna göra en budget görs då antaganden eller prognoser över t.ex. skatteintäkter, kommande statsbidrag och utgifter. I bästa fall överensstämmer prognoserna något sånär med det faktiska utfallet men det är förstås sällan (eller aldrig) det blir exakt som man tänkt. För att differensen inte ska bli för stor finns en möjlighet att korrigera budgeten i slutet på året och det är detta som kallas budgetventilen.
Det främsta syftet med budgetventilen är alltså att se till så att verksamheterna har tillräckligt med medel för att utföra sina uppdrag med kvalitet och utifrån uppsatta mål. Budgetventilen har däremot mer och mer kommit att användas för att göra extra satsningar som man inte ansåg sig ha råd med när man fastslog budgeten ett halvår tidigare. Det är problematiskt eftersom man då redan effektiviserat verksamheterna under året för att inte riskera en budget med underskott.
Ett exempel på en sådan investering är satsningen på ett nytt ridhus. Det nya ridhuset har varit ett långdraget ärende där man avsatt medel i olika omgångar för att förbättra möjligheterna för ryttarföreningen att bedriva en ändamålsenlig verksamhet[1]. Nu har ryttarföreningen själva tagit fram ett kostnadsförslag samt sökt medel från allmänna arvsfonden. Totalkostnaden för ett nytt ridhus (utöver det som tidigare investerats vid t.ex. rivning av det gamla ridhuset) är 20 miljoner och allmänna arvsfonden har gett ett positivt förhandsbesked om att medfinansiera halva kostnaden. Under förutsättning att ryttarföreningen lyckas säkra medfinansiering tog kommunfullmäktige nu beslut om att bevilja en investering på 10 miljoner.
I sak har jag inget emot att bevilja ryttarföreningen dessa miljoner med tanke på den situation de befinner sig i med otillräckliga förutsättningar. Det borde dock aldrig ha behövt gå så här långt. Burlövs kommun borde för länge sedan tagit ryttarföreningens larm på allvar och underhållit byggnaderna istället för att låta de förfalla. Man ska också komma ihåg att kommunen så sent som för två år sedan bedömde att ett nytt ridhus kostar 5 miljoner och nu landar vi i 20 miljoner. Och som sagt, den här investeringen borde inte komma i budgetventilen utan i den årliga budgetberedningen. Senfärdighet och paniklösningar har dock varit ett återkommande tema för nuvarande styre (lex inköp av nya datorer och markköp i Kronetorp)
En glädjande nyhet var dock att man nu tar bort investeringsanslaget på 40 mnkr för nya fotbollsplaner på Kronetorpsområdet. En investering jag kritiserat i ett tidigare inlägg eftersom man ändå investerar i nya konstgräsplaner på Arlövs IP redan nästa år.
För drygt två år sedan lämnade jag in en motion om att kommunen bör införa s.k. sociala upphandlingar med sysselsättningskrav. Sedan dess har ärendet närmast levt ett eget liv och skickats mellan nämnder och fullmäktige i omgångar. Trots att budgetventilen var på agendan var det denna motion som stal mest fokus och det hela slutade med att den blev återremitterad för tredje gången(!). Men vi tar det från början. För det första, vad handlar den här motionen om?
När man genomför en offentlig upphandling är det, lite förenklat, den leverantör som erbjuder lägsta pris som vinner kontraktet. För att säkerställa att de som erbjuder lägsta bud också levererar en bra produkt eller tjänst är det därför viktigt att kommunen ställer krav som motsvarar de förväntningar man har på produkten eller tjänsten. Det är inte en helt enkel konst. Sociala upphandlingar är ett samlingsbegrepp för upphandlingar där man ställer olika krav på att vinnande företag arbetar med social hållbarhet. Det kan t.ex. handla om att man i upphandlingen har krav på arbetsmiljön för de anställda, att de ska arbeta för jämställdhet eller använder sig av ansvarsfulla leveranskedjor. Men det kan också, som i det här fallet, handla om att man inför sysselsättningskrav, dvs att vinnande anbud måste erbjuda jobb eller praktikplatser åt t.ex. människor som står långt utanför arbetsmarknaden.
Så vad har hänt i ärendet?
Efter att motionen lämnades in i december 2022 skickades den på remiss till socialnämnden. Socialnämnden och dess ordförande, Mia Eldh-Holmqvist (M), ställde sig positiva till motionen. Kommunledningsförvaltningen gavs då tillfälle att yttra sig inför beredning i kommunstyrelsen. Kommunledningsförvaltningen ställde sig också positiva till motionen varpå även kommunstyrelsen ställde sig bakom den. Därefter skickades den för debatt och beslut i kommunfullmäktige. På kommunfullmäktige bestämmer sig Sverigedemokraten Laszlo Pataki för att gå upp och yrka avslag med argumentet ”jag tror inte på det här”. På sittande möte har då helt plötsligt Mia Eldh-Holmqvist ändrat åsikt och yrkar nu på återremiss eftersom det framkommit nya fakta (läs: Pataki har sagt vad han tror och tycker). Ärendet återremitteras på s.k. majoritetsåterremiss till socialnämnden för att de ska utreda dessa ”nya fakta”. Vad, exakt, de här nya fakta var för någonting (förutom då Patakis egna åsikter) hade man dock ganska svårt att motivera och redogöra för.
Nåväl, när den återigen landade hos socialnämnden i mars i år kommer tjänstemännen i sin beredning ännu en gång fram till att ”…upphandlingar med sysselsättningskrav innebär stor samhällsnytta.” och att ”Socialförvaltningen ser positivt på att sysselsättningsfrämjande villkor kan ställas i de fall där det bedöms lämpligt”. Socialnämnden beslutar då, igen, att ställa sig bakom motionen och såväl kommunledningsförvaltningen som kommunstyrelsens arbetsutskott bestämmer sig för andra gången att stödja motionen.
Men sista ordet var tydligen inte sagt! När ärendet är uppe för beslut i kommunstyrelsen föreslår nu kommunstyrelsens ordförande, Sara Vestering (M), att motionen ska återremitteras till socialnämnden för vidare utredning. När ärendet nu, för tredje gången(!), behandlas i socialnämnden har en majoritet av politikerna, inklusive ordförande Eldh-Holmqvist, bytt fot och föreslår plötsligt avslag. Tjänstemännen på socialförvaltningen är dock fortsatt positiva till införandet av sociala upphandlingar. När den så når kommunstyrelsen (även där för tredje gången) har man kommit fram till att man inte vill stödja motionen längre och föreslår att kommunfullmäktige avslår motionen.
Och med det borde väl allt ändå vara sagt och gjort? Knappast! Efter en lång debatt i måndagens kommunfullmäktige valde Socialdemokraternas nya ordförande, Viktor Eriksson, att yrka på att ärendet ska återremitteras för att utreda vilka ekonomiska vinster och kostnader ett införande skulle innebära. Ett av argumenten från styrets (alliansen + SD) sida är nämligen att ett införande skulle innebära att vi får dyrare upphandlingar men det saknas helt siffror på att så är fallet. Återremissen gick denna gång igenom som en minoritetsåterremiss och kommer därför, för fjärde gången (!), utredas vilket måste vara något slags rekord. Politik är spännande nästan jämnt!
[1] Akuta risker och problem för ryttarföreningens ridhus – Burlövs Nyheter, Beskedet: Ridsugna i Burlöv kan få nytt tillhåll, Nytt ridhus i Burlöv får fem miljoner – men klubben tycker inte det räcker till
Kommunstyrelsen och politiker från de styrande partierna har under våren bestämt sig för att man vill genomföra en större omorganisation inom stadsbyggnadsområdet.
I dagsläget är stadsbyggnadsfrågor uppdelat i tre olika avdelningar (miljö- och byggavdelningen, tekniska avdelningen och tillväxtavdelningen) och organiserat under en och samma förvaltning (kommunledningsförvaltningen) under ledning av kommundirektören. Förutom stadsbyggnadsfrågor så sorterar även bl.a. ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen och HR under kommunledningsförvaltningen så det är en tung förvaltning som hanterar en stor mängd olika frågor. Den politiska ledningen för kommunledningsförvaltningens olika avdelningar utgörs av kommunstyrelsen med ett undantag. Miljö- och byggavdelningens politiska ledning utgörs av en särskild nämnd kallad just miljö- och byggnämnden. Anledningen till det är för att förhindra eventuella jävsituationer. Miljö- och byggnämnden hanterar nämligen kommunens tillsyn av hälsoskydd, miljöskydd, livsmedel och smittskydd samt även bygglovsärenden, bygganmälan, brandskyddskontroll, sotning etc. I detta ingår att man också utövar tillsyn över kommunens egna verksamheter och då behöver kommunen ha en oberoende instans som tar de besluten. Enligt kommunallagen (6 kap. 28 §) får nämligen inte en politiker fatta beslut som rör tillsyn över kommunal verksamhet om hen själv är knuten till verksamheten eftersom hen då anses jävig. T.ex. kan alltså inte en politiker som är ledamot i utbildnings- och kulturnämnden fatta beslut om att godkänna livsmedelshanteringen i skolköken och en politiker vars nämnd tänker göra en utbyggnad av egna lokaler kan inte samtidigt bevilja bygglovet. På samma sätt får inte en kommun både bedriva en viss verksamhet och ha tillsyn över den inom en och samma nämnd.
Den nya omorganisationen innebär att man tänker bryta loss ”stadsbyggnadsavdelningarna” och samla de under en ny förvaltning kallad samhällsbyggnadsförvaltningen. Huvudargumentet tycks framför allt vara att samarbetet mellan avdelningarna förväntas öka om man samlar dessa frågor under en förvaltning och går från att arbeta i ”…stuprör till en sammanhållen samhällsbyggnadsprocess”. Ett annat argument har varit att man önskar avlasta kommundirektören genom inrättandet av en ny förvaltningschef. Problemet är bara att miljö- och byggavdelningen fortsatt måste vara oberoende och fri från påverkan från de andra avdelningarna eftersom det annars föreligger risk för jäv. ”Stupröret” försvinner alltså inte.
Det här får också konsekvenser på den politiska nivån eftersom man där tänker att man på samma sätt vill samla frågorna i en nyinrättad samhällsbyggnadsnämnd och avveckla såväl miljö- och byggnämnden som tekniska utskottet och planutskottet. Problemet är ju då att det fortsatt kommer finnas ärenden där kommunen är sakägare och därför behöver ha ett oberoende organ som utövar och beslutar om tillsyn i de frågorna. Lösningen blir att även införa en jävsnämnd som bara har till uppgift att handlägga de ärenden där det föreligger jäv medan resten hanteras av samhällsbyggnadsnämnden. Det betyder t.ex. att jävsnämnden kan få till uppgift att godkänna livsmedelshanteringen i de kommunala skolköken medan samhällsbyggnadsnämnden får till uppgift att godkänna livsmedelshanteringen för friskolorna. Så istället för att vi har en och samma nämnd som hanterar båda dessa ärenden (som vi har idag) så ska två olika nämnder förväntas ha specialistkunskaper i samma typ av ärenden.
På senaste kommunfullmäktige var ärendet uppe för beslut och resultatet blev att styret (med stöd av SD) fick igenom att vi från och med 1 september kommer inrätta en ny samhällsbyggnadsförvaltning med tillhörande samhällsbyggnadsnämnd och jävsnämnd samt att miljö- och byggnämnden går i graven. Återstår att se om det är fisk eller fågel.
Nu var det länge sedan jag skrev här på bloggen men det beror definitivt inte på att det varit stiltje i politiken. Tvärtom. Det har varit så mycket som hänt att jag helt enkelt inte haft tid att sitta ner och sammanfatta mina tankar. Sedan jag skrev här sist har vi haft årsmöte både för distriktet (Miljöpartiet i Skåne) och lokalavdelningen (MP Burlöv), två kommunfullmäktigemöten, två kampanjtillfällen med konceptet Möt Burlövs politiker i Burlöv Center, EU-val kickoff inkl. Grön inspirationsdag för MP Skåne och som grädde på moset en samtalskväll med Ung i Burlöv där ungdomar fick chansen att träffa oss politiker. Var ska vi börja? Ja, vi kan kanske börja med att återknyta till ett ärende som jag skrev om för drygt två månader sedan: Silon vid ICA.
Om du är en flitig bloggläsare (och det är du väl? 😊) kommer du kanske ihåg att jag i mitt förrförra inlägg tog upp en interpellation jag skickade in angående planerna för silon vid ICA i Åkarp. Efter att kommunstyrelsens ordförande (kso) svarade mig att det pågår någon form av utredning om silofastigheten tog jag kontakt med VA-syd direkt för att kolla när man kan förvänta sig att denna är klar. VA-syd svarade då följande: Anläggningen består av ett vattenverk med tillhörande produktionsbrunn och observationsbrunn. Sweco genomförde en utredning 2005 där man klassificerade vattnet som ”otillräcklig vattenkvalitet” och att det ej kan utgöra reservvatten. Därefter togs beslut om att avveckla vattenverket som inte varit i drift sedan tidigt 90-tal. 2011 tar VA-syd över men anläggningen har från deras sida ”aldrig varit av intresse från ett dricksvattenperspektiv”. Inte heller har VA-syd haft för avsikt att hålla kvar byggnaden vilket bekräftas av att anläggningen inte ens varit uppe i dokumentationen för projektet ”Vattentäkters framtid” (där man kartlade samtliga gamla vattentäkter och anläggningar som inte längre används inom VA syds intresseområde). Projektet ”Vattentäkters framtid” slutrapporterades i mars 2022 och sedan dess har det inte funnits någon pågående eller tilltänkt framtida utredning kring anläggningen utan kommunen är fri att göra vad den vill med marken och byggnaden. Det här fick mig då att ställa en ny fråga till kso där jag ville veta varför hon påstår att det pågår en utredning medan VA-syd säger att det inte alls finns någon sådan plan och på kommunfullmäktige i mars fick jag ett skriftligt svar. Det korta svaret var att KOMMUNEN håller på att ta fram en vattentjänstplan som beräknas vara färdig vid årsskiftet och att man inte vill uttala sig om vad man tänker göra med platsen förrän den planen är framtagen. Notera att det alltså inte är VA-syd som gör en utredning (som kso hävdade först) utan kommunen själv och nu har vi plötsligt och lustigt fått en tidsram dessutom! Så när väl vattentjänstplanen är framtagen (januari 2025) hoppas jag att kso vill berätta lite mer om sina planer för området.
I måndags var det kommunfullmäktigemöte och då godkändes bland annat kommunens årsredovisning för 2023. Trots allt prat om svåra tider kan man konstatera att 2023 i slutändan blev ett otroligt starkt ekonomiskt år. Det ekonomiska resultatet uppgick till +87,5 mnkr och även om man räknar bort s.k. jämförelsestörande poster (alltså budgetposter som ses som extraordinära och som normalt sett inte förekommer) uppgår resultatet till +28,9 mnkr. Detta trots att befolkningen faktiskt minskade (!) med 0,2% (48 invånare). Det är drygt 20 mnkr mer än man prognostiserade för när man tog beslut om budgeten så sent som i juni förra året. Att Burlöv gör stora plusresultat hör dock inte till ovanligheterna och det är också ganska vanligt att prognoserna ser betydligt dystrare ut än bokslutet. Går vi t.ex. tillbaka och tittar på prognosen för 2022 ser vi att man då prognostiserade för +77,5 mnkr medan bokslutet även då visade på drygt 20 mnkr mer (+97,4 mnkr exkl. jämförelsestörande poster). De senaste 8 åren har Burlöv gått mer än 45 mnkr plus sex av dessa år. Kom ihåg det här till nästa år för ni kommer få höra styrets politiker prata om hur kärvt det är och att vi inte har pengar till några satsningar. Ja, 2024 kommer sannolikt bli ett tuffare år och man ska ha med sig att kommunens låneskuld har ökat dramatiskt de senaste åren (framför allt p.g.a. köpet av mark i Kronetorp) men jag blir inte förvånad om man ändå på något magiskt sätt lyckas göra en större vinst än man tänkt.
En annan glädjande punkt på dagordningen var beslutet att ingå vänortssamarbete eller partnerskap med en ukrainsk kommun. För ovanlighetens skull var samtliga partier eniga vilket sänder en viktig signal till Ukraina och omvärlden. Syftet är förstås att visa stöd för Ukrainas kamp för frihet och självständighet men det är på inga sätt ett ensidigt partnerskap utan Burlöv har också mycket att lära vad gäller t.ex. frågor kring krisberedskap. Kommunen som vi tecknat avtal med heter Pervomaiskyi och ligger söder om Kharkiv. Det är en järnvägsort som grundades i och med att man anlade järnväg mellan Kharkiv och Sevastopol på Krim 1869. Den är befolkningsmässigt något större än Burlöv med strax under 30 000 invånare och precis som Burlöv tycks det vara en industriort där jordbruks- och livsmedelsproduktion utgör en stor del av ekonomin. Kul och viktigt initiativ!
Konceptet ”Möt Burlövs politiker” på Burlöv Center rullar på med ett något förändrat upplägg. Istället för att varje parti ansvarar för en helg så har vi ett antal tillfällen under våren och hösten där politiker från samtliga partier finns tillgängliga för att träffa väljarna tillsammans med tjänstepersoner från kommunen. Varje tillfälle har också ett särskilt tema. Hittills har vi haft två träffar, den 25 mars och 25 april. Vid första tillfället var temat ”Översiktsplanen 2045” och trygghetsfrågor, vid det andra handlade det om vård och omsorg och medborgarservice/tillgänglighet. Nu följer två tillfällen med tema EU inför stundande EU-val (23 maj och 1 juni) så passa på och kom och säg hej, vem vet, det kanske dyker upp en och annan EU-kandidat?
För lite mer än en vecka sedan träffade vi politiker också våra unga väljare i ett panelsamtal på Dalslundskolan i Åkarp. Syftet var att ungdomar i Burlöv skulle få chansen att möta och ställa frågor till oss politiker om saker som berör dem. Det blev ett trevligt möte och jag tar med mig flera kloka inlägg från ungdomarna. Bl.a. kom frågan om ny fritidsgård i Åkarp upp och kommunstyrelsens ordförande lovade att verka för att det gamla stationshuset ska kunna användas för det ändamålet inom en inte alltför avlägsen framtid. Efter panelsamtalet passade jag på att prata lite enskilt med några ungdomar och då lyftes ett förslag som jag nappade på direkt. Man önskade att vi politiker inrättade någon form av ungdomsråd för att få fler engagerade och spontant tycker jag det låter som en jättebra idé.
Vi har också haft årsmöte både för distriktet och för vår lokalavdelning. På båda årsmötena valdes nya styrelser och andra interna poster. I vår lokalavdelning, MP Burlöv, har vi nu valt att utöka vår styrelse till fem ordinarie ledamöter istället för tre och förhoppningsvis innebär det att fler ges möjlighet att engagera sig vilket lär behövas inför stundande EU-val. Till ordförande för distriktet gjordes ett nyval där Ulf Holm från Lund, tidigare riksdagsledamot, valdes att efterträda Johan Ingvarson från Höganäs och lokalt blev jag omvald till ordförande för MP Burlöv.
Avslutningsvis ytterligare två väldigt positiva händelser. Varje år arrangerar MP Skåne en s.k. Grön inspirationsdag där man får möjlighet att under en heldag se och lyssna till olika gröna toppolitiker och samhällsdebattörer som en slags kick-start för verksamhetsåret. I år blev det till en EU-val kick off och samtliga arrangemang under dagen tog avstamp i olika EU-relaterade frågor. Vi fick bl.a. chansen att se och träffa tre av våra fem toppkandidater till EU-valet (Emma Nohrén, Magnus P. Wåhlin och Pär Holmgren) och dessutom nuvarande EU-parlamentarikern Jakop Dalunde, riksdagsledamoten Rebecka Le Moine och språkröret Daniel Helldén. Som lök på laxen fick jag äran att agera moderator för ett avslutande panelsamtal om EU:s framtid med Pär Holmgren, Mätta Ivarsson (gruppledare för MP i region Skåne) och Inge Eriksson (universitetsadjunkt på Malmö universitets program för Europastudier). En dag av absolut högsta klass och i min mening är Grön inspirationsdag, jämte kongressen, det absolut roligaste man kan vara med om som grön politiker.
Som om inte allt detta vore nog valde vi också alldeles nyss ett nytt språkrör. Valet var mest en formsak eftersom det bara fanns en kvarvarande kandidat men oavsett är det skönt att äntligen ha en språkrörsduo på plats igen. Grattis Amanda Lind!
Medborgarna har lågt förtroende för Burlövs politiker. En obekväm sanning som kommunstyrelsens ordförande, Sara Vestering, väljer att vifta bort med uttalanden som att ”vi sticker inte ut jämfört med andra kommuner” och att man hellre tittar på andra undersökningar som visar bättre resultat. Båda uttalandena är talande för styrets syn och agerande under hela mandatperioden.
I Kantar Sifos Anseendemätningar pekas ett antal faktorer ut som påverkar förtroendet. Att myndigheter håller en ”god servicenivå” och ”håller vad man lovar” är delvis viktiga men än större positiv effekt har faktorn att man ”upprätthåller etik och moral”. Förtroende skapas alltså genom att göra rätt saker på rätt sätt. Sett ur det perspektivet är det lätt att hitta exempel på hur styret underminerat medborgarnas förtroende under hela mandatperioden. Här följer några exempel.
Mandatperioden inleds med att styret frångår praxis med att tilldela största oppositionsparti förste vice ordförandeposten och ett oppositionsråd på 50%. Istället får det egna samarbetspartiet, Sverigedemokraterna, både vice ordförandeposten och ett oppositionsråd på 25%. För det är ju enklare om man har en opposition som inte säger emot.
Därefter har den styrande trojkan + SD fortsatt med att försvåra insynen och delegera beslutsmakt från de förtroendevalda i kommunfullmäktige ut till nämnder eller från kommunstyrelsen ut till enskilda tjänstemän. Några exempel på detta:
Kommunikationschefen Elisabeth Marcusson gör ett uttalande i Sydsvenskan som kan tolkas som att direktsändningar av kommunfullmäktige är meningslöst, särskilt jämfört med att tjänstemännen själva i korta redigerade videos informerar om vilka beslut som fattas av kommunens politiker. Men då förstår man inte att en direktsändning av fullmäktige tjänar andra syften. Dels synliggörs politikerna för medborgarna vilket i sig skapar en bättre relation och ökar förtroendet och dels får medborgare en helt annan insyn i vilka politiker och partier som säger vad.
Miljöpartiet har länge tyckt att transparensen måste öka och att både oppositionspolitiker och medborgare förtjänar en större insyn. Detta är särskilt viktigt i en kommun som inte har någon etablerad nyhetsredaktion som bevakar kommunens politik. Därför kräver vi att:
Detta är konkreta åtgärder som gör det lättare för medborgare att fatta välinformerade beslut, ökar insynen och framför allt starkt bidrar till att bilden av politiker som ohederliga försvinner.
Så var det dags att summera året i kommunfullmäktige. Tanken här är att få en liten inblick eller bild av aktiviteten i fullmäktige på främst partinivå och till viss del individnivå. MEN, och detta vill jag verkligen betona, det är inte menat att ses som en uthängning av enskilda personer eller att jag pekar finger åt vissa partier eller ledamöter. Man ska alltså inte se det här som en komplett förteckning över allt som hänt i Burlövspolitiken utan snarare som en bild över vissa mätbara faktorer.
Nåväl, det som jag nu tänker redovisa är dels närvaron hos partier och ledamöter samt antal aktiviteter i form av inlämnade motioner, interpellationer och enkla frågor. Anledningen till att jag valt att redovisa just det här är för att det enkelt går att både kontrollera och mäta genom att läsa protokollen. Det som t.ex. inte syns i den här statistiken är antal gånger en ledamot har varit uppe i talarstolen för att debattera eller lämna yrkanden vilket förstås också är en viktig parameter. Man kan även ha vissa invändningar mot att antalet motioner, enkla frågor och interpellationer inte säger så mycket om styrande partiers aktivitet eftersom detta främst är verktyg för oppositionen. Styret kan själva föra upp förslag på dagordningen i de olika nämnderna eller fullmäktige och enkla frågor och interpellationer används ju för att ställa frågor till nämndsordföranden eller någon ansvarig i den styrande majoriteten. Det är förstås inte förbjudet för enskilda ledamöter från den styrande majoriteten att både ställa ordförandena till svars och lägga förslag (=motioner) men det är ovanligt.
Låt oss börja med att titta på närvaron. Generellt kan man konstatera att det är en relativt hög närvaro bland ledamöterna. Tio av 41 ledamöter har missat tre eller fler tillfällen och av dessa är det endast tre ledamöter som har missat mer än tre av totalt 13 tillfällen (inringat i blått nedan). I tabellen nedan är samtliga ledamöter listade efter sitt ordningsnummer men namnen är maskerade. På kommunens hemsida kan man, om man vill, se vilket ordningsnummer som motsvaras av vilken enskild ledamot. Som exempel har jag ordningsnummer 39. OBS! I den här tabellen är endast de ordinarie ledamöterna medräknade men partierna har också ersättare och bland ersättarna är närvaron, inte oväntat, betydligt lägre. Bland ersättarna är det, tvärtemot de ordinarie ledamöterna, en majoritet som missat fler än tre tillfällen och det finns faktiskt t.o.m. ett par ersättare som inte deltagit vid ett enda tillfälle.
Om vi istället tittar på närvaron på partinivå (och då endast de ordinarie ledamöterna) förhåller det sig på följande sätt:
| Parti | Närvaro (%) |
| M | 95 |
| SD | 93 |
| S | 92 |
| L | 88 |
| MP | 85 |
| C | 77 |
| V | 72 |
Man kan då konstatera att det finns en högre närvaro bland de stora partierna (S, M och SD) än de mindre vilket delvis kan förklaras av att mindre partier är mer känsliga om det är enstaka ledamöter som har en hög frånvaro. T.ex. finns det hos både Moderaterna och Sverigedemokraterna enskilda ledamöter som har en närvaro på 77% och hos Socialdemokraterna en ledamot som har en närvaro på låga 62% (deltagit vid 8 av 13 tillfällen) men deras total vägs upp av att andra ledamöter har en högre närvaro. Eftersom småpartierna endast har 2 eller 3 mandat blir däremot varje enskild ledamots siffror helt avgörande för totalen.
Förutom kommunfullmäktige (KF) finns det även ett antal nämnder där man fattar beslut och bereder förslag. Räknar vi även in närvaron på dessa möten framkommer en delvis annorlunda bild:
| Parti | Närvaro (%) |
| M | 93 |
| SD | 89 |
| MP | 85 |
| S | 85 |
| L | 84 |
| C | 77 |
| V | 67 |
Och vi kan även bryta ner de här siffrorna ytterligare för att se vilken nämnd där närvaron är lägst/högst bland respektive parti:
Anledningen till att Miljöpartiet inte är med i ovan tabell är helt enkelt därför att vi inte har någon representation i någon nämnd. Att det inte finns någon siffra för Vänsterpartiet när det gäller närvaro i MBN (Miljö- och byggnämnden) är av samma skäl, de har ingen representant som är ordinarie ledamot där. Återigen ska man här komma ihåg att detta endast är räknat på de ordinarie ledamöterna och att det finns ersättare som kliver in utifall att någon ordinarie ledamot inte kan delta. Att man t.ex. har en närvarofrekvens på 50% behöver nödvändigtvis inte betyda att partiet bara är representerat vid hälften av tillfällen. I tabellen har respektive partis högsta respektive lägsta närvarofrekvens markerats i rött och grönt. En tydlig tendens är att kommunstyrelsen (KS) och socialnämnden (SN) är de två nämnder där partierna har lägst närvaro och att utbildnings- och kulturnämnden (UKN) samt tidigare nämnda miljö- och byggnämnden är de nämnder med högst deltagande. Särskilt anmärkningsvärt är kanske att socialnämnden är den nämnd som har lägst närvaro bland fyra av sex partier.
Närvaro är viktigt men man kan faktiskt argumentera för att närvaron (och därmed röststyrkan) för vissa partier är viktigare än andra. I Burlöv har vi idag ett läge där Sverigedemokraterna är vågmästare och de styrande partierna styr med en minoritet av rösterna. Det betyder att Sverigedemokraterna bestämmer utfallet i varje enskild fråga MEN bara om de är närvarande. För att den övriga oppositionen (S, V och MP) ska kunna bestämma utgången krävs förstås att deras ledamöter är på plats men OCKSÅ att någon eller ett par av styrets + Sverigedemokraternas ledamöter inte är det. Det här spelar förstås in och är alldeles säkert en anledning till att just M och SD har en generellt hög närvaro.
Eftersom oppositionen sällan har möjlighet att bestämma genom ett övertag i röstsiffror blir motioner ett annat viktigt verktyg för att driva förändring. Även om styret och dess samarbetspartier har en majoritet av rösterna och allt som oftast röstar ned förslag så kan en motion påverka genom att man får frågan på dagordningen och det kanske inspirerar styret till att lägga liknande förslag längre fram. S.k. interpellationer och enkla frågor där man ställer någon ansvarig till svars är ytterligare exempel på verktyg för oppositionen. Sedan valet 2022 har det totalt ställts tolv interpellationer och enkla frågor. Under samma period har 19 motioner lagts fram. Ingen av motionerna, interpellationerna och de enkla frågorna är initierade av någon ledamot från ett av de styrande partierna (vilket alltså är fullt naturligt). Statistiken visar med all önskvärd tydlighet att Miljöpartiet är det mest aktiva oppositionspartiet:
| Parti | Antal interpellationer och enkla frågor | Motioner | Totalt |
| MP | 4 | 9 | 13 |
| S | 5 | 4 | 9 |
| SD | 1 | 4 | 5 |
| V | 2 | 3 | 5 |
Till detta ska tilläggas att vi (MP) är det minsta partiet med endast två ledamöter. Det kan jämföras med Socialdemokraterna som har 14 ledamöter, SD som har 9 och V som har tre. Men ANTALET motioner är ju som med bollinnehav i fotboll, det har ingen betydelse om man inte också får med sig resultatet. Så hur många av dessa motioner har bifallits? Ja, än så länge har kommunfullmäktige endast debatterat och röstat på sex av de motioner som lämnats in och av dessa har inte en enda motion fått bifall. En motion förordade kommunstyrelsen bifall (om införandet av sociala upphandlingar) men när den sedan kom upp i kommunfullmäktige så valde majoriteten (dvs styret + SD) att istället skicka tillbaka den för ytterligare beredning. Detta skrev jag om i ett tidigare inlägg. Nedan tabell visar en sammanställning över vilka motioner, interpellationer och enkla frågor som lämnats in sedan oktober 2022 (= första fullmäktige efter senaste valet), vilka ledamöter och partier som lämnade in dem och status eller vad utfallet blev.
Med detta sagt önskar jag er alla en god fortsättning och sänder en from förhoppning om att idogt motionerande kommer ge bättre utfall nästa år! 🙂
För lite mer än två veckor sedan var det årets sista kommunfullmäktige. Dessvärre åkte jag i samband med det på en förkylning med feber och kunde därför inte delta. Denna rapport från fullmäktige utgår därmed från protokoll och handlingar samt från vad andra som var på plats berättat. Det finns med andra ord anledning att vara lite extra källkritisk till det du nu läser så klicka dig gärna vidare och faktagranska källorna 😊
En av punkterna på dagordningen var att man önskade göra förändringar i ägardirektiven för Burlövs Bostäder. Burlövs Bostäder är Burlövs kommunala fastighetsbolag och är formellt ett dotterbolag till det kommunägda aktiebolaget AB Skärfläckan. Förutom Burlövs Bostäder är Skärfläckan även moderbolag för kommunens andra dotter- eller intressebolag Burlövs Bostäders Parkering AB och avloppsbolaget ABMA (som samägs med Lomma och Staffanstorp).
Så vad var det för förändringar man nu önskade göra? Framför allt två saker. För det första är Burlövs Bostäder som sagt redan idag ett dotterbolag till Skärfläckan men i ägardirektiven har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen getts stor insyn i verksamheten genom att Burlövs Bostäder tvingats återrapportera handlingar och räkenskaper dit. Detta vill man nu förändra så att man istället styrs och återrapporterar direkt till Skärfläckan AB. För det andra vill man ändra i den ekonomiska förvaltningen och då framför allt kring avkastningskraven (dvs hur mycket av vinsten man kan plocka ut). Att man försvårar insynen och förflyttar beslutsmakten bort från kommunfullmäktige till olika bolag och nämnder har vi det senaste året vant oss vid i den här kommunen och vem förvånas egentligen över att man, likt Malmö kommun, nu ser en möjlighet att använda mer av vinsten för att täcka upp hål i budgeten? Några exempel på förändringar i texten kan man se i bilderna nedan (det som är rödmarkerat är det som förändrats, antingen genom tillägg eller strykningar) och vill man läsa ägardirektiven i sin helhet kan man läsa det här
En sak som kan vara intressant att notera är att man nu uttryckligen skriver att det ska vara en ”marknadsmässig avkastning i nivå med jämförbara bolag i regionen”. Avkastningen (eller vinsten) baseras så klart på intäkterna och intäkterna i det här fallet är de hyresintäkter som bolaget får in från hyresgästerna. I praktiken innebär med andra ord en marknadsmässig avkastning även att hyrorna blir mer marknadsanpassade. Kontentan av förändringarna i ägardirektiven blir att transparensen försämras och risken är att Burlövs Bostäders hyresgäster får höjda hyror och i högre utsträckning kommer få betala för kommunens verksamheter. Detta är förstås inget vi i Miljöpartiet kan ställa upp på och vi valde därför att yrka på återremiss men dessvärre valde samtliga övriga partier att rösta igenom förslaget.
Ett ärende där det däremot fanns en del synpunkter även från andra partier var införandet av abonnemangsavgifter för hjälpmedel för äldre och funktionshindrade. Bakgrunden är att styret vill införa en abonnemangsavgift för olika former av hjälpmedel (ex. käppar, kryckor, rollatorer etc.) för äldre och funktionshindrade på 75:-/månad. Detta har väckt stor debatt i både socialnämnden och i kommunfullmäktige då oppositionen ansett det oskäligt att ta ut en sådan avgift för en redan utsatt grupp givet det ekonomiska läge vi befinner oss i. Nu var det så slutligen dags att debattera och ta beslut i frågan. Problemet var bara att socialförvaltningen redan innan frågan avgjorts skickat ut ett informationsbrev till de som berörs där det framstod som att man redan hade tagit beslut. Än mer anmärkningsvärt var att man även skickade ut informationsbrevet till personer som avlidit(!) eller hade lämnat tillbaka hjälpmedlen. Socialdemokraterna yrkade på återremiss genom att ifrågasätta den utredning som föregått införandet och de besparingar som där framställs då man uppenbarligen inte har haft korrekta uppgifter kring vilka som berörs. För att få igenom en återremiss krävs endast att en tredjedel av ledamöterna röstar bifall och Socialdemokraterna är så pass stora att de ensamma kan rösta igenom det. Återstår att se vad som händer härnäst.
Synpunkter fanns det även i ärendet kring införande av en parkeringsstrategi och fastställande av parkeringsavgifter. I Burlövs kommun finns idag inga parkeringsavgifter på kommunal mark och syftet med att fastställa föreskrifter kring detta är egentligen inte att redan nu införa avgifter. Snarare ska detta ses som ett sätt att förbereda kommunen för kommande expansion och utbyggnad så att man i framtiden ges möjlighet till ett sådant införande. Efter en del debatt biföll fullmäktige samtliga förslag med undantag för en liten förändring. I parkeringsstrategin och i parkeringspolicyn tyckte uppenbarligen både Sverigedemokraterna och Liberalernas Marie Wahlgren att människor utan bil minsann inte ska kunna leva i Burlöv utan vissa svårigheter då man gjorde ett ändringsyrkande (som också bifölls) från ”Det ska vara enkelt att bo och verka i Burlöv utan bil” till ”Det ska finnas möjlighet att bo och verka i Burlöv även utan bil”. En ändring som väl snarast ska ses som en markering för bilism och helt i linje med Sverigedemokraternas politik. Att även Liberalerna anser det viktigt att göra denna markering är förstås desto märkligare.
Detta var ett mindre axplock av det som beslutades. Jag hoppas inom den närmaste veckan hinna med en liten årssummering av året i fullmäktige så håll koll på bloggen!
Tobias Steen (MP) 
