Så var det dags igen att försöka summera vad som hänt på senaste kommunfullmäktige. Vill man hellre se debatten in action kan jag återigen rekommendera youtube-kanalen ”Medborgarnas makt” där en av våra medborgare brukar lägga upp inspelningar från fullmäktige några dagar efter att de ägt rum. Dessvärre är det helt oredigerat vilket gör det svårt att söka efter enskilda ärenden men ljud- och bildkvalitet håller hyffsad nivå.
Nåväl, det blev ett långt möte (över tre timmar) och flera punkter som diskuterades livligt. Jag ”lyckades” reta upp både kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M) och ordförande för utbildnings- och kulturnämnden Kristoffer Daag (L) så till den milda grad att de anklagade mig för att prata för mycket om både fotboll och äpplen istället för att fokusera på vad som är viktigt. Att mina metaforer kring fotboll och äpplen var ett retoriskt grepp verkade däremot gå helt över huvudet. Mer om detta längre ner men först några ord om en annan stor punkt på dagordningen: budgetventilen.
Budgetventilen 2025
Jag har i två tidigare inlägg här på bloggen beskrivit innebörden av nämnda budgetventil (se ridhus och filibustrar och k-o-n-g-r-e-s-s) och problemet med att man först gör nedskärningar under året för att sedan använda budgetventilen som en slags nödutgång och få det att verka som att man gör extra satsningar.
I årets genommangling blev det satsningen på en ny busslinje mellan Arlöv och Stora Bernstorp som blev den stora stötestenen och som till slut ledde till att hela ärendet skickades på återremiss. En ny busslinje till affärerna vid Stora Bernstorp har varit något som samtliga partier varit överens om att driva så i själva sakfrågan finns det egentligen ingen skiljelinje. Däremot har hanteringen av frågan från styrets sida varit milt sagt bedrövlig.
Detta är en stor satsning som kostar åtskilliga miljoner för kommunen men trots det har man från styrets sida valt att inte ta fram underlag på grundläggande frågor kring hur linjedragningen ser ut, var hållplatser kommer att placeras eller vilka tider som bussen kommer trafikera sträckan. Att man då i fullmäktige ska fatta beslut om att anslå drygt 2 mnkr per år till en sådan satsning framstår som fullständigt vanvettigt. (P.s. jag kan personligen också tycka att det vore intressant att utreda om behovet är så stort att vi behöver en helt ny busslinje eller om vi kanske istället borde satsa på det nya konceptet SkåneFlex som fått lovord från andra kommuner). Utfallet blev som sagt att ärendet återremitterades och ett extrainsatt fullmäktige på måndag den 24 november kommer nu behandla ärendet igen.
Att styret i kommunen har väldigt dålig koll på kollektivtrafiken och fattar beslut med bristfälliga underlag blev än tydligare när det en vecka senare dyker upp en artikel om att man gjort en total felbedömning vid anläggandet av en busshållplats vid Burlövs station. Konsekvensen blir nu att vi måste bygga om hela hållplatsen!
Lojalitetsbonus eller ”vi spelar inte fotboll i den här kommunen”
En motion som jag lämnat in angående lojalitetsbonus för medarbetare inom socialförvaltningen var uppe för debatt och handlade om att medarbetare som arbetat i kommunen en längre tid skulle få ett extra lönepåslag. Detta som ett sätt att öka incitamenten för duktiga medarbetare att stanna kvar och minska personalomsättningen (som varit ett problem i delar av organisationen).
Mjällby AIF. Duktiga på fotboll och duktiga på att bygga en välmående organisation. Bild av Roland Osbeck
I kommunledningsförvaltningens svar på motionen försvarar man sig med att en för LÅG personalomsättningen inte är bra eftersom det ”kan innebära att medarbetare som presterar dåligt eller sprider negativ anda stannar”. Detta reagerade jag starkt mot och gjorde en aktuell jämförelse med fotbollslaget Mjällby AIF, som nyligen vunnit SM-guld, som ett exempel på hur man bygger en framgångsrik organisation. Detta gick dock kommunstyrelsens ordförande helt över huvudet som istället valde att gå upp och försöka läxa upp mig för att jag pratar om fotboll. Döm själva vem ni tycker vann den debatten.
Interpellation ang. skolresultat eller ”det var en fattig fruktsallad”
Jag hade också ställt en interpellation som besvarades av utbildnings- och kulturnämndens ordförande angående de påstått fantastiska resultat som Burlövs skolor uppvisar. Bakgrunden är en artikel som publicerades i Burlövstidningen där man påstod att skolresultaten i Burlöv visar på en ”rejäl förflyttning framåt”. Det här är inte första gången som Burlövs kommun och styret försöker ge sken av att saker är mycket mer fantastiska än de faktiskt är. I Burlöv är nämligen somrarna somrigare, gräset grönare och grannen grannare om vi får tro våra kommunikatörer och politiska meningsmotståndare. Det är en uttalad propagandastrategi a la Nordkorea/Trump som präglat mandatperioden och jag tyckte måttet nu var rågat.
I mitt interpellationsanförande försökte jag vara övertydlig och förklara utifrån ett skolspråk med räkneexempel (äpplen) varför man inte kan påstå det man påstår men återigen verkar min poäng inte riktigt gå fram. Se hela debatten här eller åtminstone mitt anförande här.
En fruktsallad mer i Kristoffer Daags smak får jag förmoda. Bild av Vasilis Michalopoulos
Redan nu på måndag är det som sagt dags för ett nytt KF. Denna gång är det ett extrainsatt fullmäktige som enbart kommer hantera två återremitterade ärenden (uppföljningsrapport 2 och budgetventilen). I övrigt är det spännande tider då riksdagslistorna för Skånes valkretsar kommer beslutas på ett medlemsmöte den 6 december. See you later!
Plötsligt händer det. Åkarp har fått ett nytt (nåja) bibliotek och kulturhus! Efter flera års väntan och en rent ut sagt dålig hantering av styrande politiker har vi så äntligen kommit i mål med renoveringen av Möllegårdens biblioteksdel. Lördagen den 5 april var det dags för en festlig invigning och intresserad allmänhet fick en första inblick i de nygamla lokalerna. I princip samtliga politiska partier var på plats för att fira och det var otroligt roligt att få se och träffa så många Burlövsbor.
Bild från invigningen av nya Möllegården. Vid mikrofonen står projektledare Malva Sinclair, i blågrön klänning kulturchefen Jonna Salomonsson och i orange klänning syns bibliotekschef Linda Willander
Dagens bästa tal levererade kulturchefen Jonna Salomonsson när hon liknande processen med sagan om mäster skräddare. I sagan önskar den lilla mannen få en rock sydd av skräddaren men det slutar med att det bidde ingenting. I kulturchefens tal är det istället hon och bibliotekschefen som går till politikerna och önskar ett kulturhus men varje gång de kommer tillbaka så får de svar om att det bidde någonting annat och till slut får de inte bara ett kulturhus utan också ett bibliotek, en fritidsgård och en mötesplats. Sagan ringar på ett fint sätt in både det faktum att styrande partier dragit ärendet i långbänk med turer fram och tillbaka och att man har en kulturpolitik som går ut på att kostnadseffektivisera så mycket som möjligt.
Möllegårdens ansiktslyft är förstås positiv och det är svårt att vara kritisk när man ser vilken varsam och fin renovering som gjorts. Det är verkligen ett jättefint bibliotek! MEN man ska ha i minnet att hela poängen med att samla all kultur och fritidsverksamhet på ett och samma ställe är att det på lång sikt blir billigast så. Detta har varit ett uttalat och tydligt mål redan från start. Vi hade t.ex. kunnat låta biblioteket få ta över hela Möllegården och hittat en annan plats för fritidsgården men då hade man också fått betala för fler lokaler. Huruvida detta är rätt prioriterat får tiden utvisa men det som är verkligt problematiskt är att kostnaden för renoveringen mångdubbelt överskred det man initialt tänkte. Det innebär nämligen att även om det skulle visa sig vara en felprioritering blir det i princip omöjligt att ekonomiskt motivera något annat alternativ eftersom investeringskostnaden varit så hög. Nåväl, det hade ju kunnat gå rätt åt pipsvängen också och sluta som i sagan med att det bidde ingenting så låt oss inte gråta över spilld mjölk utan glädjas åt att vi äntligen har ett bibliotek (med Meröppet dessutom!).
Rapport från fullmäktige 2025-04-07
Förra veckan var det fullmäktigemöte. För ovanlighetens skull var det en hel del debatt och det märks att valrörelsen redan börjat sätta igång. Det som särskilt debatterades den här gången var årsredovisningen för 2024.
En årsredovisning ska summera det gångna året ekonomiskt och utifrån måluppfyllelse. Såväl de finansiella som verksamhetsstyrda målen är i sin tur något som fullmäktige själva bestämmer. I Burlöv har man valt att ha fyra övergripande strategiska inriktningar eller målområden som man kopplat till ett antal mål. De fyra inriktningarna är Attraktiva Burlöv (3 mål), Hållbara Burlöv (4 mål), Tillgängliga Burlöv (1 mål) och Trygga Burlöv (1 mål).1 Till varje mål finns olika s.k. indikatorer. Indikatorernas främsta syfte är att vara ett mätbart mått på hur väl kommunen uppfyller sina mål och kan t.ex. handla om att mäta brukares nöjdhet med våra äldreboenden eller hur stor andel av eleverna i åk 9 som är behöriga till gymnasiet. Utifrån vad indikatorerna visar görs en sammanfattande bedömning med en tre-gradig skala där man antingen konstaterar att målet uppfyllts under året, inte uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Därefter sammanfattar man varje inriktning med samma tre-gradiga skala. Så hur gick det för Burlöv 2024? Här nedan syns en sammanfattande tabell över resultatet:
Tabellen ovan ska utläsas på följande sätt: Under varje övergripande målområde (blåa rader) står om man bedömt att målet som helhet har uppfyllts (grönfärgad), är på väg att uppfyllas (gulfärgad) eller ej har uppfyllts (rödfärgad). Under den övergripande måluppfyllelsen står en orangefärgad rad som listar alla mål som kopplas till respektive målområde. Här kan vi t.ex. läsa att ett mål till målområdet ”Attraktiva Burlöv” är att ”Invånare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att leva i kommunen”. Till detta mål finns fyra indikatorer som man kan mäta. Vi kan dock se att Burlöv under 2024 inte lyckats uppfylla någon av dessa indikatorer varpå bedömningen blir att detta mål ej har uppfyllts (röd färg under ”Bedömning”). Till det övergripande målet finns dock även två andra mål (”Företagare ska i högre grad uppleva att det är attraktivt att verka i kommunen” och ”Kultur- och fritidsaktiviteter i kommunen ska involvera invånarna och leda till en förhöjd livskvalitet”) och räknar vi samman resultatet kommer man till slutsatsen att det övergripande målet är ”på väg att uppfyllas”.
Problemet med sättet man valt att mäta måluppfyllelsen är att det inte är tydligt vilka indikatorer som man värderar högre än andra eller hur man, i vissa fall, överhuvudtaget kan komma till slutsatsen att målet bedömts vara på väg att uppfyllas eller rent av har uppfyllts trots att få eller inga indikatorer nåtts. Uppenbarligen har man t.ex. värderat företagarnas upplevelse av service och attraktivitet betydligt mycket högre än invånarnas eftersom man bedömt att både ”Attraktiva Burlöv” och ”Tillgängliga Burlöv” är två målområden som är på väg att uppfyllas trots att det bara är indikatorer kopplade till företagens upplevelse som nåtts medan invånarnas upplevelse pekar mot andra hållet. Det finns också några mål och indikatorer som man inte har bedömt under 2024 och då helt sonika valt att basera detta årets bedömning på vad senaste mätningen visade (vilket t.ex. kan vara en mätning som gjordes 2022). Rimligen borde man i dessa fall avstå från att göra en bedömning.
Att på det här sättet påstå att Burlöv är en attraktivare, mer hållbar och tryggare kommun än vad mätningar visar är förstås ett sätt för styret att försöka påskina att deras politik är framgångsrik. I en annan del av världen skulle man med fog använda uttrycket ”fake news” för det blir närmast parodiskt när man synar siffrorna. En mer rättvisande bild får vi om tittar på Burlövs siffror i Kolada. Kolada är en öppen och kostnadsfri databas som används av kommuner och regioner för att jämföra och analysera olika nyckeltal kopplade till kvalitet inom offentlig verksamhet. I databasen finns mängder av olika rapporter att plocka ut men det finns också en sammanfattande rapport kallade KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) där ett urval av de mest använda nyckeltalen presenteras. Så här ser Burlövs siffror ut för 2024:
Tittar vi på dessa siffror ser vi dels att antalet negativa förändringar vida överstiger de positiva, dels att det endast är fyra av drygt 40 nyckeltal där Burlöv är bland de 25% av kommunerna som presterar bäst. Vilka är då dessa fyra nyckeltal? Jo, man har bland de lägsta kostnaderna för gymnasieelever räknat i kr/elev, bland de lägsta kostnaderna för personer med funktionsnedsättningar, bland de bästa gällande företagsklimat och bland de bästa gällande insamlat kommunalt avfall. D.v.s. man är en kommun med företagsvänlig politik och låga kostnader för vård och omsorg.
Hur god ekonomisk hushållning har Burlöv egentligen?
Sen var det det här med kronor och ören. Årsredovisningen visar nämligen också hur det går för kommunens ekonomi. Enligt kommunallagen ska en kommun ha en god ekonomisk hushållning och en ekonomi i balans. Vad betyder då det? Det lite märkliga med begreppet ”god ekonomisk hushållning” är att varje kommun själv bestämmer vad det innebär. I Burlövs fall har man då t.ex. bestämt att ett av tre finansiella mål är att man får ha en nettoskuldkvot som kan överstiga skatteintäkter och statsbidrag med upp till 25%. Med andra ord kan man dra på sig stora skulder och ändå ligga inom målet.
Burlöv har länge varit en skuldfri kommun men på senare år har skulderna drastiskt ökat vilket delvis hänger ihop med stora investeringar gällande exploatering men också att nuvarande styre aktivt utnyttjar möjligheten att belåna sina satsningar och har dålig koll på sin egen ekonomi. Ett exempel är tidigare nämnda renovering av Möllegården som man återkommande äskat pengar för. Ett annat mycket talande exempel inträffade på fullmäktigemötet när samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), gick upp och försvarade låneskulden med att vi idag har ett badhus och sånt kommer inte gratis utan det måste man låna till. Grejen är bara att just badhuset bekostades inte med lån utan med egna medel vilket tf ekonomichef Amra Saranovic korrigerade i senaste avsnittet av Burlöv beslutar. Låneskulden har alltså inget med badhuset att göra och man kan tycka att man borde känna till det om man är ordförande för samhällsbyggnadsnämnden.
Det är dock inte bara låneskulden som är ett ekonomiskt bekymmer. Årsredovisningen visade på flera negativa och anmärkningsvärda fakta kring Burlövs ekonomi:
Nämnderna redovisar sammantaget en negativ budgetavvikelse på -20,2 mnkr
Årets resultat, borträknat jämförelsestörande poster, är -5,4 mnkr
Kommunkoncernens årsresultat är en minskning med 75,5 mnkr jämfört med föregående år
Soliditeten minskar med mer än 10% sedan föregående år
Vi har gått från att ha ett balanskravsresultat på +33,8 mnkr år 2023 till -8,6 mnkr 2024
Särskilt den sistnämnda punkten är intressant. Man har alltså ett negativt balanskravsresultat vilket man enligt kommunallagens 11 kap. § 13 bara får ha utan att göra regleringar i kommande budget OM det finns ”synnerliga skäl”. Man lyckas få ett positivt resultat genom att åberopa och justera för synnerliga skäl eftersom man i tidigare budgetar reserverat medel.
Att göra investeringar och att ekonomin försämras hade möjligen varit försvarbart om kommunens kvalitet förbättrats men som synes i statistiken ovan har det i mångt och mycket blivit sämre vilket sammantaget tecknar en mycket dyster bild över hur kommunen styrs.
Kommunens fyra övergripande strategiska inriktningar är: Attraktiva Burlöv: Invånare och företag ska attraheras till kommunen och välja att leva och verka i Burlöv. Hållbara Burlöv: Burlövs kommun ska verka för att ge invånarna förutsättningar för en god hälsa, livskvalitet och lika förutsättningar för sin framtid, utifrån en såväl ekologisk, ekonomisk och social dimension. Tillgängliga Burlöv: Burlövs kommun ska tillhandahålla en hög servicenivå samt skapa goda förutsättningar för samverkan och ett likvärdigt bemötande av alla invånare och företagare. Trygga Burlöv: Burlövs kommun ska skapa förutsättningar för en trygg och säker tillvaro att leva och verka i. ↩︎
Det blev en lång kväll i kommunhuset i måndags när fullmäktigeledamöter först bjöds på ett föredrag om AI och därefter hade möte med förhållandevis mycket debatt och diskussioner. Det var varumärkesstrategen och filmvetaren Michael Nilsson från företaget Manifesto som höll i föreläsningen och anledningen var att Burlöv påbörjat ett arbete med att ta fram en ny digitaliseringsstrategi. Intressant men inte så mycket som var nytt under solen.
Ändamålsenliga datorer och dåliga inköpsbeslut
I lördags publicerade Sydsvenskan en insändare där jag kritiserade styret för att de väljer att köpa dyra och icke ändamålsenliga datorer till skolorna. Under måndagens kommunfullmäktige var det dags att debattera och fatta beslut i ärendet. Grejen är att idag använder skolorna iPads med touchskärm som sitt digitala verktyg. Under hösten kommer dock Skolverket gå över till digitala nationella prov och i samband med det ställer man då vissa minimikrav på de enheter som används för att göra proven. Kraven handlar bland annat om skärmstorlek och att man ska ha tillgång till tangentbord. Det tvingar Burlöv till att köpa ny digital utrustning eftersom iPads med touchskärm inte når upp till de här kraven.
Man hade alltså inte behövt köpa in ny utrustning om inte den nuvarande tekniken varit undermålig. Yrvaket måste man nu gå med mössan i hand och låna drygt fyra miljoner eftersom inköpet inte var budgeterat. Och man väljer i det läget att fortsätta köpa iPads (fast med tangentbord) till årskurs 6 och MacBook till årskurs 9 (det är dessa två årskurser som kommer skriva nationella prov nu).
I det sammanhanget är det värt att påminna sig om att en iPad med tangentbord kostar 5462:- (ungefär dubbelt så mycket som motsvarande Chromebook eller PC) och en MacBook är nästan fyra gånger dyrare än likvärdig Chromebook/PC (11597:-/st). Det betyder att för samma summa som vi nu köper digital utrustning till åk 6 och åk 9 hade vi kunnat köpa likvärdig utrustning till årskurserna 4, 5, 6, 7, 8 och 9.
Det främsta argumentet från utbildnings- och kulturförvaltningens sida till varför man envisas med att fortsätta köpa in dyra Macdatorer tycks vara att det är smidigt att fortsätta använda samma operativsystem. Med andra ord, eftersom vi en gång i tiden köpte grisen i säcken är vi nu fast och det blir för krångligt att byta till något som skulle vara både billigare och mer ändamålsenligt.
Ett annat argument har varit att livslängden och andrahandsvärdet på en MacBook är betydligt högre än Chromebook eller PC (livslängden bedöms vara 5-6 år för MacBook jämfört med 3 år för en Chromebook). Uppgifter om livslängd och andrahandsvärde är dock helt baserade på vad leverantören påstår. En leverantör som har ett egenintresse av att sälja det dyraste alternativet. Kommunledningsförvaltningen bedömer tvärtom andrahandsvärdet som tveksamt och konstaterar i sitt remissvar att eventuell livslängd i stor utsträckning handlar om hur man hanterar datorerna.
Sammanfattningsvis har jag svårt att förstå styrets och utbildnings- och kulturförvaltningens val av Macdatorer både utifrån ett ekonomiskt perspektiv och utifrån ändamålsenlighet/användarvänlighet.
Motion, motion, motion
På dagordning fanns fem motioner varav jag stod bakom inte mindre än fyra av dessa. En av motionerna handlade om att digitalisera kommunfullmäktige genom att införa webbsändningar och ett digitalt voteringssystem. När ärendet behandlades yrkade vi på återremiss och eftersom både S och V ställde sig bakom kommer ärendet nu skickas tillbaka för ny beredning. Vi får helt enkelt anledning att återkomma till det här vid senare tillfälle.
En annan motion handlade om att införa ett gemensamt hyrcykelsystem för Malmö, Lund, Staffanstorp och Burlöv. Malmö och Lund har redan idag egna hyrcyklar som kan användas inom respektive innerstad. Eftersom det är två olika system går det dessvärre inte att cykla från en stad till en annan. Ett gemensamt system hade således underlättat för människor att cykla på ett snabbt och smidigt sätt över kommungränserna. Eller gjort det möjligt att cykla till tåg-/busstationen i en stad, åka till en annan och sedan fortsätta på cykel utan att behöva släpa med sig den på tåget eller bussen.
På lång sikt är tanken att hela Skåne ska inbegripas i samma system liknande det som man har i Nederländerna kallat OV-fiets. Där är det deras nationella tågoperatör som äger systemet och som har installerat cykelstationer vid järnvägsstationerna runt om i landet. Medlemskapet är gratis om man köper ett tågkort. Smart. Tyvärr blir detta inte verklighet då en majoritet i fullmäktige röstade ned förslaget.
Den enda motion som antogs var förstås en motion som Sverigedemokraten Laszlo Pataki lämnat in. Jag skriver ”förstås” för det är uppenbart att de styrande partierna sitter i knät på SD och inställsamt ställer sig bakom allt de gör. Pataki vurmar för s.k. ”särbegåvade” elever och ville att skolorna ska upprätta både handlingsplaner och erbjuda seminarier för skolans personal så att de blir bättre på att fånga upp och stimulera dessa barn. Man kan tycka att det finns en god intention här och det är dumt att raljera men motionen är problematisk.
För det andra är det viktigt att förstå att man som lärare arbetar med individer och inte kategorier. Inom gruppen ”särbegåvade” elever finns alla möjliga typer av individer. Det betyder att två elever som kategoriseras som ”särbegåvade” inte nödvändigtvis behöver samma stöd utan kan, precis som ”normalbegåvade”, behöva utmanas på olika sätt. Att ta fram ett stödmaterial och handlingsplan som gäller för alla blir därmed tämligen uddlöst.
För det tredje är skolan och pedagoger generellt väldigt duktiga på att fånga upp individer eftersom det är en del av deras yrkeskompetens. När vi begär av skolan att lärarna ska upprätta handlingsplaner, tvingar de till redogörelser och att gå på seminarier så betyder det att vi tar deras tid från annat. Det är skolan som är bäst på att bedöma vad de behöver utveckla och politiker ska vara väldigt försiktiga med att detaljstyra verksamheten.
Mitt sistnämnda argument höll Pataki inte alls med om utan menade tvärtom att lärare är jättedåliga på fånga upp och stimulera elever till att nå längre. Det tycker jag säger det mesta om hans syn på Sveriges lärarkår.
Jag flyger när och hur jag vill
Slutligen måste jag också kommentera ett par av de interpellationer som ställdes under kvällen.
Om vi börjar med det något mer positiva så hade Vänsterpartiets Andreas Bexell lämnat in en interpellation om Kronetorpsstaden. Han undrade helt enkelt hur Samhällsbyggnadsnämndens ordförande, Nils Holmqvist (M), såg på utvecklingen av området.
Svaret var välformulerat och lyfte framför allt upp den nyinrättade modellen BID (Boende, Integration och Dialog) som bl.a. Sydsvenskan tidigare rapporterat om. Tanken är att alla aktörer som verkar i området (fastighetsägare, boende, företag etc.) samt kommunen gemensamt går samman i en förening liknande en bostadsrättsförening. Samtliga aktörer betalar en medlemsavgift och istället för att kommunen som ensam aktör förväntas förbättra området kan alla känna ett gemensamt ansvar för att förbättra och utveckla området. Ett lovvärt initiativ.
En annan interpellation var riktad mot kommunstyrelsens ordförande Sara Vestering (M) och handlade om de förvånansvärt många flygresor till Stockholm som politiker och tjänstepersoner företagit under föregående år.
Bakgrunden är att en annan av mina motioner togs upp för beslut i somras där jag krävde att kommunen införde en resepolicy för tjänstemän och politiker. Det framkom då att det sedan tidigare fanns riktlinjer för resor i tjänsten men att dessa enbart gällde för anställda i kommunen och inte för förtroendevalda politiker. I den utredningen kom det också fram att det gjordes totalt 48 flygresor till Stockholm under föregående år. Eftersom riktlinjerna är tydliga med att man ska välja tåg före flyg och att färdsätt ska kunna motiveras utifrån tidsvinst, miljöpåverkan och/eller ekonomi tyckte jag det var märkligt att man ändå gjort så många flygresor till Stockholm. Jag ville också veta varför kommunstyrelsens ordförande tycker att riktlinjerna ska omfatta hemtjänstpersonal, lärare eller andra som jobbar inom kommunen men inte gälla för henne. Svaret? Sara Vestering anser inte att hon behöver omfattas av riktlinjerna för hon flyger ju ändå inte så mycket och de få gånger hon väljer att flyga så är det hennes rättighet att göra det. Hon flyger när och hur hon vill och så är det med det. Flygskam fungerar som bekant bara på de som har någon skam i kroppen.
Det här var några av de ärenden som var uppe för debatt. Protokoll och dagordningen i sin helhet hittar man på kommunens hemsida. Adios amigos!
Att göra en egen budget är ett omfattande arbete och är man ett litet parti med begränsad insyn är det förstås alltid en avvägning om man har tid och möjlighet. Förra året gjorde vi i Miljöpartiet inte en egen budget utan enbart ett tilläggsyrkande där vi ville omfördela resurser så att vi kunde bekosta gratis sommarkort till ungdomar och en uppstart av Fritidsbanken. Det fick vi dock inte gehör för. Vi gjorde inte heller en egen budget i år utan valde istället att hålla ett budgetanförande där vi tydligt pekade ut några centrala satsningar som vi önskat se (i föregående inlägg redogjorde jag för budgetanförandet). På måndagens kommunfullmäktige antog vi budget för 2025 och det fanns då två olika förslag att ta ställning till. Dels styrets (C, L, M) och dels Socialdemokraternas. Eller ja, i ärlighetens namn var Socialdemokraternas förslag egentligen bara ett tilläggsyrkande. Här är mina tankar kring de båda budgetförslagen.
Socialdemokraternas budgetförslag
Skillnaden mellan styrets budgetförslag och Socialdemokraternas kokade ned till en omfördelning av ynka 1 mnkr. Socialdemokraterna ville att man skulle satsa 0,5 miljoner på nya arbetsskor i hemtjänsten samt att avstå från att införa avgifter på hjälpmedel (en fråga som debatterats under en längre tid) och dessutom ville de använda ytterligare 0,5 miljoner till en aktivitets- och föreningspott för att barn och unga som saknar ekonomiska resurser ska kunna ha råd att utöva fritidsaktiviteter. Pengarna till förenings- och aktivitetspotten tog de från en budgetpost där man avsatt pengar för sociala investeringar och pengarna till arbetsskor och hjälpmedel tog de från skolan genom att endast höja elevpengen med 2,5 mnkr jämfört med styrets förslag där man höjde elevpengen med 3 mnkr. I grund och botten har jag har inget emot dessa satsningar men tycker det är problematiskt att man väljer att delvis finansiera det genom att ta från en redan pressad skolverksamhet. Det finns helt enkelt andra budgetposter man hade kunnat titta på istället (vilket jag kommer förklara lite mer längre ner). Sen har vi i Miljöpartiet drivit frågan om inrättande av en ”Fritidsbank” sedan föregående mandatperiod och den här förenings- och aktivitetspotten är delvis ett svar på samma problem. Risken är därför att en förenings- och aktivitetspott används som argument för att inte införa Fritidsbanken vilket vi förstås tycker är tråkigt. Det är också lite problematiskt att man inte närmare specificerar hur eller till vad den här aktivitets- och föreningspotten ska användas till. Är det tänkt att man fördelar pengarna på ALLA barn och unga i Burlöv i någon slags aktivitetscheck? Om alla barn och ungdomar mellan 7-18 år skulle få del av det innebär det i så fall att en halv miljon ger drygt 150-170:- per barn vilket knappast räcker till nya fotbollsskor eller föreningsavgifter så då kan man ju verkligen fråga sig om det inte hade varit bättre att skolorna får de här extra resurserna. Eller är det tänkt att föreningarna ska få ansöka om medel till kulturförvaltningen och att man sen fördelar pengarna till olika projekt? Eller ska enskilda individer/familjer få ansöka om medel likt något slags socialbidrag fast för kultur- och fritidsaktiviteter? Beroende på vilken variant man väljer här finns det säkert olika kostnader som tillkommer i form av administration så frågan är hur mycket en halv miljon faktiskt räcker till.
Styrets budgetförslag
Socialdemokraternas budgetförslag var utöver ovanstående identiskt med styrets. Sverigedemokraterna, som egentligen är det oppositionsparti med bäst förutsättningar att skapa en egen budget, hade inte ens orkat göra tilläggsyrkanden utan yrkade kort och gott bifall på styrets förslag. Svagt men inte särskilt förvånande och ett tydligt bevis på att Sverigedemokraterna inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret. Nåväl, budgeten som styret presenterade innehöll några ganska bra satsningar. T.ex. utökar man, som sagt, elevpengen till skolorna och man gör ganska stora satsningar på upprustning av lekplatser. Man anslår även medel för att skapa en mötesplats för seniorer i Åkarp vilket jag vet att PRO och andra pensionärsföreningar länge varit drivande för. Men sen finns det ett antal uteblivna satsningar eller tveksamma investeringar som jag har frågetecken kring. För det första väljer man att slopa en sedan tidigare fastslagen investering på 5,1 mnkr för upprustning av Södervångskolan. Med tanke på skoldebatten kring de två nya skolorna vid Kronetorp och riskerna med en överetablering behöver man inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att se detta som en förberedelse på nedläggning. På Möllegården i Åkarp har man hastigt och lustigt anslagit medel för att omvandla halva gården till en fritidsgård (!). Biblioteksflytten till Möllegården har varit en följetong och jag var tidigt kritisk till de här planerna framför allt därför att jag tycker biblioteket behöver mer utrymme. Att Möllegården ska bli någon slags uppsamlingsplats för all möjlig typ av verksamhet, och nu alltså även fritidsgård, är en förlust för alla. Och dyrt har det blivit. Utbildnings- och kulturnämnden har flera gånger fått äska nya pengar och nu är man totalt uppe i över 15 mnkr varav 5 av dessa miljoner inte ens fanns med i budgeten eftersom man uppenbart glömt att lägga in det! Och här kommer vi till min största invändning mot den här budgeten. Förutom att man alltså har en ofinansierad satsning på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården har man inte heller tagit med de ökade kostnader som kommer uppstå när man inför en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder. Bara kostnaden för nämndsordförande innebär en ökad kostnad på drygt en kvarts miljon per år! En annan satsning jag har svårt att förstå är att man väljer att lägga 6,5 mnkr på att göra om en av gräsplanerna på Arlövs IP till en konstgräsplan 2025 och att man sedan tänker lägga över 40 mnkr på nya fotbollsplaner vid Kronetorp redan år 2027. Locket över Åkarps station har också anslagits medel och här sparar man inte på krutet. 15 mnkr har man reserverat för att göra diverse åtgärder vilket i sig är trevligt men märkligt mycket pengar sett till att man då samtidigt väljer att t.ex. inte renovera Södervång.
Båda budgetförslagen har allvarliga brister i form av stora ofinansierade poster och märkliga prioriteringar. I valet mellan de två ansåg vi ändå att Socialdemokraternas extra tillägg gjorde det till det bästa av två dåliga alternativ och därför yrkade vi bifall till deras förslag. Föga förvånande valde dock en majoritet av ledamöterna att bifalla styrets förslag.
På måndagens kommunfullmäktige togs bl.a. beslut om budgeten för 2025. Miljöpartiet hade inget eget budgetförslag men här nedan följer Miljöpartiets budgetanförande:
Miljöpartiet är och har alltid varit ett parti som värnar om såväl natur som människa. För oss är hållbarhet inte bara ett fint ord på pappret utan ett ord med ett innehåll som både förpliktar och erbjuder möjligheter till det goda livet.
Vi vill ha en ekonomiskt hållbar kommun. För att vi ska uppnå det målet är det viktigt att vi tar konjunktur och befolkningsprognoser på allvar. De budgetar som presenteras här idag baseras på ”…ett positivt födelse- och invandringsöverskott” som innebär att kommunens invånarantal ökar med ca 1066 personer fram till 2027. Prognoser från SCB och SKR säger tvärtom att det föds för få barn i Sverige och att en stram invandringspolitik leder till att andelen av befolkningen i arbetsför ålder (dvs de mellan 20-66 år) förväntas minska kommande fem-tio år. Det är, i det sammanhanget, värt att ha med sig att befolkningen under 2023 minskade med drygt 50 personer i Burlöv samtidigt som befolkningsprognosen som presenterades i början av året (alltså efter byggstoppet på Kronetorp) förutspådde en ökning med drygt 120 personer. Befolkningsprognosen som gjordes 2022 räknade med att Burlöv skulle öka med 600 personer fram till 2024. Håll detta i minne när det nu byggs två skolor på Kronetorp för 1200 elever och ni med emfas hävdar att inga skolor ska stängas. Är det realistiskt? Eller är det baserat på optimistiska och uppblåsta siffror över inflyttningsnetto och fertilitetskalkyler? Innan vi står inför fullbordat faktum behöver man ta sig en rejäl funderare kring om det faktiskt går ihop.
Vi vill ha en socialt hållbar kommun. Det är glädjande att se att man vill satsa på våra unga och äldre genom mötesplatser, lekplatser, fritidsgårdar och föreningsliv genom t.ex. upprustning av fotbollsplaner och ridhus. Däremot finns det mer att önska vad gäller arbetslösheten. Att vi har ett gott näringslivsklimat är i sig positivt men när får vi se att det också ger effekt på arbetslösheten? Trots att det finns över tusen företag i kommunen är det ändå bara en handfull av dessa som är intresserade av att erbjuda praktikplatser inom ramen för kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Våga ställ krav på företagen! Inför sociala upphandlingar.
Vi vill ha en ekologiskt hållbar kommun. Ett första steg mot målet är förstås att ta reda på hur mycket utsläppsutrymme vi har och förbrukar. Att göra en koldioxidbudget vore därför inte bara bra utan nödvändigt. Det i sin tur skulle öppna dörren för att gå med i nätverket klimatkommunerna där kommunen både kan inspirera och inspireras till att göra mer. Luft- och vattenkvaliteten i kommunen har länge varit ett sorgebarn med stora utsläpp från vägar och jordbruk. Här behöver vi arbeta mer aktivt med åtgärder som t.ex. anläggande av våtmark vid Sege å eller cykel- och kollektivtrafiksatsningar.
Sammanfattningsvis, de budgetförslag som ligger på bordet idag innehåller en hel del positiva inslag och satsningar. Det som vi i Miljöpartiet dock ser som djupt problematiskt är att de baseras på överoptimistiska prognoser vad gäller befolkningsutvecklingen, att de inte tar höjd för ofinansierade satsningar (ex. UKN:s tilläggsäskande på 5 mnkr för ombyggnad av Möllegården och inrättandet av en ny samhällsbyggnadsförvaltning med två nya nämnder) och att de saknar tillräckligt ambitiösa satsningar och mål vad gäller hållbarheten. Hade vi haft resurser och möjligheter att göra en egen budget hade den sannolikt sett ganska annorlunda ut. Socialdemokraternas tillägg med satsningar på föreningsliv, hemtjänstpersonal och hjälpmedel är välbehövligt men vi vänder oss kraftigt mot att man delvis använder pengar från skolan för att finansiera detta. Med det sagt, gör vi ändå en helhetsbedömning som landar i att vi tycker att Socialdemokraternas budgetförslag är det något bättre förslag och yrkar därför bifall till deras förslag.
Nu var det länge sedan jag skrev här på bloggen men det beror definitivt inte på att det varit stiltje i politiken. Tvärtom. Det har varit så mycket som hänt att jag helt enkelt inte haft tid att sitta ner och sammanfatta mina tankar. Sedan jag skrev här sist har vi haft årsmöte både för distriktet (Miljöpartiet i Skåne) och lokalavdelningen (MP Burlöv), två kommunfullmäktigemöten, två kampanjtillfällen med konceptet Möt Burlövs politiker i Burlöv Center, EU-val kickoff inkl. Grön inspirationsdag för MP Skåne och som grädde på moset en samtalskväll med Ung i Burlöv där ungdomar fick chansen att träffa oss politiker. Var ska vi börja? Ja, vi kan kanske börja med att återknyta till ett ärende som jag skrev om för drygt två månader sedan: Silon vid ICA.
Silo i Åkarp (igen)
Om du är en flitig bloggläsare (och det är du väl? 😊) kommer du kanske ihåg att jag i mitt förrförra inlägg tog upp en interpellation jag skickade in angående planerna för silon vid ICA i Åkarp. Efter att kommunstyrelsens ordförande (kso) svarade mig att det pågår någon form av utredning om silofastigheten tog jag kontakt med VA-syd direkt för att kolla när man kan förvänta sig att denna är klar. VA-syd svarade då följande: Anläggningen består av ett vattenverk med tillhörande produktionsbrunn och observationsbrunn. Sweco genomförde en utredning 2005 där man klassificerade vattnet som ”otillräcklig vattenkvalitet” och att det ej kan utgöra reservvatten. Därefter togs beslut om att avveckla vattenverket som inte varit i drift sedan tidigt 90-tal. 2011 tar VA-syd över men anläggningen har från deras sida ”aldrig varit av intresse från ett dricksvattenperspektiv”. Inte heller har VA-syd haft för avsikt att hålla kvar byggnaden vilket bekräftas av att anläggningen inte ens varit uppe i dokumentationen för projektet ”Vattentäkters framtid” (där man kartlade samtliga gamla vattentäkter och anläggningar som inte längre används inom VA syds intresseområde). Projektet ”Vattentäkters framtid” slutrapporterades i mars 2022 och sedan dess har det inte funnits någon pågående eller tilltänkt framtida utredning kring anläggningen utan kommunen är fri att göra vad den vill med marken och byggnaden. Det här fick mig då att ställa en ny fråga till kso där jag ville veta varför hon påstår att det pågår en utredning medan VA-syd säger att det inte alls finns någon sådan plan och på kommunfullmäktige i mars fick jag ett skriftligt svar. Det korta svaret var att KOMMUNEN håller på att ta fram en vattentjänstplan som beräknas vara färdig vid årsskiftet och att man inte vill uttala sig om vad man tänker göra med platsen förrän den planen är framtagen. Notera att det alltså inte är VA-syd som gör en utredning (som kso hävdade först) utan kommunen själv och nu har vi plötsligt och lustigt fått en tidsram dessutom! Så när väl vattentjänstplanen är framtagen (januari 2025) hoppas jag att kso vill berätta lite mer om sina planer för området.
Rapport från fullmäktige 2024-04-22
I måndags var det kommunfullmäktigemöte och då godkändes bland annat kommunens årsredovisning för 2023. Trots allt prat om svåra tider kan man konstatera att 2023 i slutändan blev ett otroligt starkt ekonomiskt år. Det ekonomiska resultatet uppgick till +87,5 mnkr och även om man räknar bort s.k. jämförelsestörande poster (alltså budgetposter som ses som extraordinära och som normalt sett inte förekommer) uppgår resultatet till +28,9 mnkr. Detta trots att befolkningen faktiskt minskade (!) med 0,2% (48 invånare). Det är drygt 20 mnkr mer än man prognostiserade för när man tog beslut om budgeten så sent som i juni förra året. Att Burlöv gör stora plusresultat hör dock inte till ovanligheterna och det är också ganska vanligt att prognoserna ser betydligt dystrare ut än bokslutet. Går vi t.ex. tillbaka och tittar på prognosen för 2022 ser vi att man då prognostiserade för +77,5 mnkr medan bokslutet även då visade på drygt 20 mnkr mer (+97,4 mnkr exkl. jämförelsestörande poster). De senaste 8 åren har Burlöv gått mer än 45 mnkr plus sex av dessa år. Kom ihåg det här till nästa år för ni kommer få höra styrets politiker prata om hur kärvt det är och att vi inte har pengar till några satsningar. Ja, 2024 kommer sannolikt bli ett tuffare år och man ska ha med sig att kommunens låneskuld har ökat dramatiskt de senaste åren (framför allt p.g.a. köpet av mark i Kronetorp) men jag blir inte förvånad om man ändå på något magiskt sätt lyckas göra en större vinst än man tänkt.
En annan glädjande punkt på dagordningen var beslutet att ingå vänortssamarbete eller partnerskap med en ukrainsk kommun. För ovanlighetens skull var samtliga partier eniga vilket sänder en viktig signal till Ukraina och omvärlden. Syftet är förstås att visa stöd för Ukrainas kamp för frihet och självständighet men det är på inga sätt ett ensidigt partnerskap utan Burlöv har också mycket att lära vad gäller t.ex. frågor kring krisberedskap. Kommunen som vi tecknat avtal med heter Pervomaiskyi och ligger söder om Kharkiv. Det är en järnvägsort som grundades i och med att man anlade järnväg mellan Kharkiv och Sevastopol på Krim 1869. Den är befolkningsmässigt något större än Burlöv med strax under 30 000 invånare och precis som Burlöv tycks det vara en industriort där jordbruks- och livsmedelsproduktion utgör en stor del av ekonomin. Kul och viktigt initiativ!
Konceptet ”Möt Burlövs politiker” på Burlöv Center rullar på med ett något förändrat upplägg. Istället för att varje parti ansvarar för en helg så har vi ett antal tillfällen under våren och hösten där politiker från samtliga partier finns tillgängliga för att träffa väljarna tillsammans med tjänstepersoner från kommunen. Varje tillfälle har också ett särskilt tema. Hittills har vi haft två träffar, den 25 mars och 25 april. Vid första tillfället var temat ”Översiktsplanen 2045” och trygghetsfrågor, vid det andra handlade det om vård och omsorg och medborgarservice/tillgänglighet. Nu följer två tillfällen med tema EU inför stundande EU-val (23 maj och 1 juni) så passa på och kom och säg hej, vem vet, det kanske dyker upp en och annan EU-kandidat?
För lite mer än en vecka sedan träffade vi politiker också våra unga väljare i ett panelsamtal på Dalslundskolan i Åkarp. Syftet var att ungdomar i Burlöv skulle få chansen att möta och ställa frågor till oss politiker om saker som berör dem. Det blev ett trevligt möte och jag tar med mig flera kloka inlägg från ungdomarna. Bl.a. kom frågan om ny fritidsgård i Åkarp upp och kommunstyrelsens ordförande lovade att verka för att det gamla stationshuset ska kunna användas för det ändamålet inom en inte alltför avlägsen framtid. Efter panelsamtalet passade jag på att prata lite enskilt med några ungdomar och då lyftes ett förslag som jag nappade på direkt. Man önskade att vi politiker inrättade någon form av ungdomsråd för att få fler engagerade och spontant tycker jag det låter som en jättebra idé.
Bild: Burlövs kommun
Årsmöten
Vi har också haft årsmöte både för distriktet och för vår lokalavdelning. På båda årsmötena valdes nya styrelser och andra interna poster. I vår lokalavdelning, MP Burlöv, har vi nu valt att utöka vår styrelse till fem ordinarie ledamöter istället för tre och förhoppningsvis innebär det att fler ges möjlighet att engagera sig vilket lär behövas inför stundande EU-val. Till ordförande för distriktet gjordes ett nyval där Ulf Holm från Lund, tidigare riksdagsledamot, valdes att efterträda Johan Ingvarson från Höganäs och lokalt blev jag omvald till ordförande för MP Burlöv.
Grön inspirationsdag och språkrörsval
Avslutningsvis ytterligare två väldigt positiva händelser. Varje år arrangerar MP Skåne en s.k. Grön inspirationsdag där man får möjlighet att under en heldag se och lyssna till olika gröna toppolitiker och samhällsdebattörer som en slags kick-start för verksamhetsåret. I år blev det till en EU-val kick off och samtliga arrangemang under dagen tog avstamp i olika EU-relaterade frågor. Vi fick bl.a. chansen att se och träffa tre av våra fem toppkandidater till EU-valet (Emma Nohrén, Magnus P. Wåhlin och Pär Holmgren) och dessutom nuvarande EU-parlamentarikern Jakop Dalunde, riksdagsledamoten Rebecka Le Moine och språkröret Daniel Helldén. Som lök på laxen fick jag äran att agera moderator för ett avslutande panelsamtal om EU:s framtid med Pär Holmgren, Mätta Ivarsson (gruppledare för MP i region Skåne) och Inge Eriksson (universitetsadjunkt på Malmö universitets program för Europastudier). En dag av absolut högsta klass och i min mening är Grön inspirationsdag, jämte kongressen, det absolut roligaste man kan vara med om som grön politiker.
En djupt koncentrerad (bekymrad?) panel och en nervös moderator 🙂
Som om inte allt detta vore nog valde vi också alldeles nyss ett nytt språkrör. Valet var mest en formsak eftersom det bara fanns en kvarvarande kandidat men oavsett är det skönt att äntligen ha en språkrörsduo på plats igen. Grattis Amanda Lind!
Årets första fullmäktige har gått av stapeln och då bjöds vi bl.a. på inspel om Tora Vega-gymnasiet och vad som ska hända vid ICA i Åkarp. Dessutom röstades det om min motion angående etablering av ett Naturum. Mycket nöje!
Burlövs kommun + gymnasieskola = sant!
Burlövs kommun kommer fr.o.m. höstterminen 2024 för första gången kunna erbjuda gymnasieutbildning genom två gymnasieprogram, barn- och fritidsprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet. Ett glädjande besked som innebär att det nu äntligen kommer vara möjligt för barn och unga att, inom kommunens gränser, fullfölja sin skolgång från förskola hela vägen till gymnasieexamen. Det kommer dock inte vara kommunen som är huvudman för skolan utan den kommer drivas av den privata stiftelse som står bakom folkhögskolan Tora Vega (f.d. Hvilan).
Själv tog jag del av nyheten då jag av en händelse råkade surfa in på folkhögskolans hemsida. Det förvånade mig att jag inte kände till de här planerna och jag började därför leta mig igenom utbildnings- och kulturnämndens protokoll för att se om jag missat informationen. Jag blev dock inte klokare för det fanns inte protokollfört någonstans. Hade utbildnings- och kulturnämndens ordförande missat att informera såväl sin egen nämnd som kommunfullmäktige? Visste inte heller han om att det kommer starta upp en gymnasieskola? Jag bestämde mig nu, 15 november, för att lämna in en interpellation med följande tre frågor:
När blev det känt för UKN:s ordförande att Tora Vega kommer starta en gymnasieskola?
Har det funnits någon intention att informera nämnden eller fullmäktige kring uppstarten?
Vilka konsekvenser får det för kommunen strukturellt och ekonomiskt?
Svaret dröjde. Inte förrän samma dag som kommunfullmäktige ägde rum (5 februari) fick jag ett skriftligt svar från ordföranden vilket förstås gjorde det helt omöjligt för mig att hinna läsa och förbereda mig på debatt. Att svaret kommer så sent är dessutom ett tydligt avsteg från den arbetsordning vi har som säger att ”den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas” (KS/2022:389-003 s.8/11). Men vad svarade ordföranden då? Jo, i korta drag:
Han blev själv inte informerad om detta förrän en vecka innan Tora Vega går ut med pressmeddelandet
Vad gäller konsekvenser så såg han ingen anledning till varför kommunen skulle göra en konsekvensanalys eftersom det inte är kommunen som kommer driva skolan utan en privat aktör. Ovanpå det var det helt omöjligt att säga vad det skulle komma att innebära i termer av ekonomiska kostnader för kommunen (det fullständiga svaret finns att läsa här).
Båda de här svaren är för mig otroligt häpnadsväckande. För det första är det märkligt att kommunens högste skolpolitiker inte har fått kännedom om att en ny skola ska öppnas förrän mindre än ett läsår innan de slår upp portarna. I det här fallet är det förvisso så att det inte finns några andra gymnasieskolor i kommunen så man riskerar inte att dräneras på elever vilket skulle ha en direkt påverkan på kommunens ekonomi. Men lek med tanken att en fristående grundskola med ett par hundra elever får för sig att öppna och att kommunen inte vet detta förrän ett halvår innan. Det finns då ingen möjlighet att justera i budgeten (som beslutas i juni föregående år) eller anpassa verksamheten för det faktum att vi plötsligt kan stå med en stor överkapacitet och pedagoger utan klasser. Det borde vara en absolut självklart att kommunen blir informerad så fort en aktör ansöker om att få starta och inte först när ansökan blivit godkänd.
För det andra är det ett mysterium varför man som ordförande i utbildnings- och kulturnämnden inte tycker det är värt att titta på vad en etablering innebär för kommunen både ur ett positivt och negativt perspektiv. Grejen är nämligen att ett sådant här beslut onekligen får konsekvenser för kommunen och att då inte göra en konsekvensanalys kan innebära att man hamnar i ett läge där budgeten inte håller eller att annan service blir lidande.
Vad gäller de ekonomiska konsekvenserna så är det viktigt att förstå att olika gymnasieutbildningar kostar olika mycket och varje Burlövselev som väljer att studera på Tora Vega måste kommunen ersätta i enlighet med en prislista. För elever som går på försäljnings- och serviceprogrammet betalar kommunen ett grundbelopp på 109.200:-/elev år och för elever som går på barn- och fritidsprogrammet betalar man 112.400:-/elev och år. Det ”dyraste” gymnasieprogrammet är naturbruksprogrammet som kostar 312.500:- och det ”billigaste” är ekonomiprogrammet som kostar 97.700:-. Det betyder att varje elev som väljer att läsa på Tora Vegas barn- och fritidsprogram istället för ekonomiprogrammet på en fristående skola i Lund kostar drygt 15.000:-mer per år. Och notera nu att detta handlar om att eleven väljer en annan FRISTÅENDE skola. Väljer eleven att gå på en kommunal skola istället för en fristående skola beräknas kostnaden utifrån mottagarkommunens självkostnad så då skiljer det alltså i kostnad om en elev väljer samhällsprogrammet i Eslöv eller samhällsprogrammet i Lund. Ett exempel; ponera att Tora Vega har två klasser inom varje program á 30 elever. Det ger en total på 120 elever per årskurs. Om en bråkdel av dessa, säg 20 st, är Burlövsungdomar som tycker det är ganska nice att inte behöva pendla till Lund och Malmö och därför väljer barn- och fritidsprogrammet istället för samhälls- eller ekonomiprogrammet i våra grannkommuner kommer Burlöv betala 15.000:- * 20 = 300.000:- mer varje år. Ett tre år långt gymnasieprogram innebär då att kommunen totalt betalar nära 1 miljon kronor mer. Och detta var bara ett lågt räknat exempel.
Utöver de ekonomiska konsekvenserna medför säkerligen en etablering ett flertal andra konsekvenser som kommunen kan behöva förbereda sig på. Det kan t.ex. vara bra om kommunen är förberedd på att kunna erbjuda praktikplatser på förskolor eller kommunala serviceinrättningar (med tanke på programinriktningarna, barn- och fritidsprogrammet och försäljningsprogrammet). Att inte förbereda kommunen på det här är totalt ansvarslöst. Föreställ er att man hade haft samma inställning om ett stort företag vill etablera sig i kommunen. Kan det då inte vara bra att göra en konsekvensanalys över exempelvis vad det innebär för vår infrastruktur eller arbetstillfällen? Om, gud förbjude, ett kriminellt gäng skulle etablera sig i kommunen, kan det då inte vara värt att tänka ett litet varv kring konsekvenserna och hur vi bäst ska kunna arbeta mot att de får fäste? Eller ska man, som UKN:s ordförande menar, gå in med inställningen att det råder fri etableringsrätt så vi som kommun ska inte bry oss om vad andra aktörer gör?
Extra intressant i sammanhanget är att ordförande i sitt svar dessutom medger att gymnasiet som budgetpost varit underfinansierad sedan många år vilket i sig borde vara en varningsklocka och en anledning till att kanske börja göra de där analyserna.
Silo i Åkarp
Om du någon gång handlat på ICA i Åkarp har du kanske funderat över den där inhägnade silon som är granne med parkeringen och vad den används till? På uppmaning från en intresserad medborgare frågade jag kommunstyrelsens ordförande om kommunen inte hade kunnat öppnat upp och nyttja platsen till en minipark, lekplats eller annan offentlig miljö. Dessvärre var svaret något av en besvikelse. Silon och tillhörande hus har en gång i tiden använts som vattenverk men idag står den oanvänd. VA-syd har dock EVENTUELLT ett intresse av att ha kvar silon utifrån ett beredskapsperspektiv och kommunen inväntar därför att VA-syd ska få tummarna ur röven och göra en behovsutredning. Kommer VA-syd då fram till att de inte har någon nytta av den så kan kommunen KANSKE tänka sig att använda marken till annat. Jag ställde då en följdfråga och undrade om det fanns någon tidsplan för den här utredningen men det kunde förstås inte ordförande säga. P.S Jag har varit i kontakt med VA-syd som lovade att de skulle återkomma med svar denna vecka men har ännu inte fått någon återkoppling. Fortsättning följer.
Naturum
Kronetorps mölla är en liten pärla och kanske också kommunens mest unika plats. Området bjuder på en fantastisk utsikt över jordbruksslätten och hade kunnat vara ett populärt utflyktsmål. Dessvärre är det alldeles för få som hittar dit och bortsett ett fåtal evenemang under året så är det sällan man hör människor prata om det som just ett utflyktsmål. Problemet är väl att det i dagsläget inte bjuder på så mycket mer än just en utsikt och att det är lite bökigt att ta sig dit. Hade man valt att lägga lite pengar på exempelvis utställningslokal, återkommande aktiviteter, möjligen ett café eller en restaurang så är jag dock helt övertygad om att det haft stor potential till att vara ett vattenhål och samlingsplats inte bara för kommunens medborgare utan också för besökare från kranskommunerna. Av den anledningen lade jag in en motion där jag önskade att man från kommunens sida etablerade ett Naturum på platsen. Naturum är ett varumärke som ägs av Naturvårdsverket och är tänkt som en ”port mot naturen” där besökare både kan få kunskap och inspireras till att upptäcka en specifik biotop eller speciellt naturområde.
Både UKN (utbildnings- och kulturnämnden) och kommunstyrelsen har haft möjlighet att yttra sig över motionen och gensvaret har varit förvånansvärt positivt. Man är positiv till att en sådan satsning skulle förbättra ohälsotalen, den fysiska inaktiviteten och den psykiska ohälsan, samt att en kunskapshöjning gällande natur och klimat bidrar till att boende i kommunen vill ta hand om sin närmiljö på ett bättre sätt. Men när det nu skulle beslutas om det i fullmäktige var det uppenbart att man inte var ett dugg intresserad av en sådan här satsning. Då försökte jag ändå vara så inspirerande jag kunde genom att sätta Kronetorps mölla i ett större sammanhang och visa vilket fantastiskt kulturarv vi har här:
”Kronetorps mölla och det öppna jordbrukslandskapet är en stark symbol för kommunen men också en symbol för det samhälle som en gång fanns. Rör vi oss några kilometer längre bort hamnar vi vid en annan stark symbol för en ny tidsera, Sockerbruket. Fortsätter vi sedan ytterligare några hundra meter därifrån kommer vi fram till kapitalismens högborg, Burlöv Center. Inom en radie av någon enstaka kilometer har vi då förflyttat oss från det agrara jordbrukssamhället till industrisamhället och landat i konsumtionssamhället. Då har vi också gjort en tidsresa över inte bara vår kommuns historia, och tre symboliskt viktiga platser, utan också vårt lands historia och faktiskt t.o.m. Europas historia! Hur många platser i Sverige tror ni kan erbjuda den tidsresan inom ett sådant begränsat avstånd? Här har vi ett kulturhistoriskt arv att förvalta som, rätt paketerat och marknadsfört, hade kunnat ge ett lyft till kommunen och skapa ett utflyktsmål som skolklasser från hela landet hade haft intresse av att besöka.
Någon kanske invänder att det snarare är ett kulturcentrum än ett Naturum vi då borde skapa på den här platsen. Men då förstår man inte att kultur och natur hör ihop. Ett Naturum är en port mot naturen och självklart ska odlingslandskapet vid möllan, naturen, stå i centrum. Kronetorps mölla och landskapet där talar om för oss hur naturtillgångar var en förutsättning både för livet på landsbygden och för den framväxande industrialiseringen. Sockerbruket med dess imponerande arkitektur vittnar om stadens födelse men också om människans försök att härska över naturtillgångar och resurser. Tillsammans berättar de historien om samspelet mellan människa och natur.
Man ska alltså inte se en sådan här satsning som en isolerad sak som ’bara’ ger oss ett nytt utflyktsmål utan det ger oss ett ansikte och sätter kommunen på kartan. Vi blir mer än en genomfartsled mellan Malmö och Lund.”
Så här lät det från talarstolen när jag försökte övertyga ledamöterna. Tråkigt nog valde samtliga övriga partier att rösta ned förslaget. Än mer deprimerande var att höra politiker gå upp i talarstolen bara för att håna. Ingen kritik, inga synpunkter och inga idéer kring vad man själv tycker vi borde göra istället utan enbart en syrlig kommentar från Katja Larsson (S) om att vi redan har en tidslinje i fullmäktigesalen i form av en vävd matta på väggen. Man blir less helt enkelt.
SockerbruketDenna vävda matta menade Katja Larsson (S) var den enda kulturhistoria vi behöver i Burlöv
Två andra ärenden av intresse vid detta fullmäktige var att befolkningsprognosen och de tekniska ramarna för kommande budget fastställdes samt att ärendet om införande av avgifter för hjälpmedel till personer med olika funktionshinder nu officiellt klubbats igenom.
Ingen kan väl ha missat att Miljöpartiet valde nya språkrör förra veckan och det blev precis så dramatiskt som man hade förutspått. Daniel Helldén valdes med en rösts marginal (131-130)! Jag var på plats och kan avslöja att min röst gick till Helldén så resultatet var förstås glädjande (och extra kul att det var just min röst som avgjorde 😊). I Miljöpartiets stadgar står att språkrören ska vara av olika kön och eftersom Märta Stenevi var enda icke-manliga kandidat var omvalet av henne mer av en formalitet. Det här är dock inte det enda som skett sedan jag sist skrev på bloggen. För drygt tre veckor sedan var vi i Miljöpartiet på plats i Burlöv Center för ”Möt Burlövs politiker” och lördagen den fjärde november gick vårt samarrangemang (tillsammans med S, V och ABF) om marknadsskolan av stapeln. Dessutom var det kommunfullmäktigemöte den 13 november. I det här blogginlägget kommer jag dock fokusera på kongressen och valet av språkrör men jag har en from förhoppning om att kunna ta upp eventet om marknadsskolan vid senare tillfälle.
Kongress i Örebro och hela Conventum var härligt grön!
Kort rapport från fullmäktige 13 november
Innan jag går in på kongressen kan det dock vara värt att säga några ord om kommunfullmäktigemötet. Det var en kort dagordning med två punkter som vållade större debatt. Den ena punkten som diskuterades friskt var en interpellation inlämnad av Socialdemokraternas Jonna Stålring Westerberg angående gatuunderhållet i kommunen. Stålring Westerberg ifrågasatte kommunens grönskötselarbete och menade, i princip, att man borde ställa större krav på att avtalspartnern PEAB lever upp till de förväntningar vi som kommun kan kräva. Svaret från det tekniska utskottets ordförande, Mats Olsson (M), var att det dels funnits gränsdragningsproblematik där frågan om var gränsen går mellan gata och gångbana spelar roll för vem som är ansvarig för skötseln. Fastighetsägaren ska sköta gångbanorna och PEAB ska sköta gatorna. Dels har kommunen varit dåliga på att agera som beställare och arbeta med att följa upp avtalets innehåll. Olsson försäkrade dock att kommunen arbetar för att bli bättre på att ställa krav och följa upp. Den andra punkten som upptog merparten av tiden var frågan om fastställandet av den reviderade budgeten och den s.k. budgetventilen. Beslut om budget för kommande år togs som bekant redan i juni men i slutet på året summerar man upp utfallet och då finns det möjlighet till justering av budgeten om det visar sig att kostnaderna i själva verket blev lägre än tänkt eller om kommunen har större intäkter än man trodde. Detta kallas för budgetventilen. Styret valde att använda ventilen till att bl.a. sänka sparbetingskravet för utbildnings- och kulturnämnden och socialnämnden (från att kräva besparingar på 2% till besparingar på 1%), att utöka öppettiderna på fritidsgården i Arlöv, att inte dra in Burlövsfesten (som tidigare tänkt) och att avsätta en stor pott (16,3 mnkr) till oförutsedda utgifter under 2024. Socialdemokraterna lämnade därutöver in tre tillägg som styret dock valde att avvisa. De tre tilläggen handlade om att man ville behålla Skånetrafikens seniorbiljett, inte genomföra förslaget på abonnemangsavgifter för hjälpmedel åt människor med funktionsnedsättningar och avsätta medel för att kunna anställa en speciallärare på Vårboskolan.
Kongress 2023
Märta SteneviWilliam UlriciCarl StåhleDaniel HelldénMagnus P. Wåhlin
Kongressen och vad språkrörsvalet EGENTLIGEN handlade om
Kongressen är Miljöpartiets högsta beslutande organ och hålls vartannat år. Då väljs bl.a. partistyrelse och språkrör och man tar ställning till olika politiska program och hundratals motioner från medlemmar över hela landet. Begreppet kongress eller partistämma används av några partier (S, V, MP, C) men kan kanske verka lite otydligt. Andra partier kallar det i stället för landsmöte (L), landsdagar (SD), sverigemöte (M) eller riksting (KD) och där framgår det lite tydligare att detta är ett möte där medlemmar från hela landet möts. Det är intensiva och lååååånga dagar. Om man har äran att vara ombud (dvs att man har rösträtt) innebär det i princip arbete från 08-23 fredag-lördag och 08-15 söndag i olika utskott, i debatter och omröstningar. Nåja, man hinner förstås med lite mingel och festligheter också men man känner sig onekligen rätt mör när man är färdig. Det fattades många och viktiga beslut under dessa dagar. Vi tog bl.a. beslut om det EU-politiska programmet inför nästa års EU-val (alltså hur vi ställer oss i olika EU-relaterade frågor), tillägg och förändringar i vårt utbildningspolitiska program och ett nytt antirasistiskt handlingsprogram togs fram. Dessutom tog vi ställning till drygt 250 olika enskilda motioner. Nästan allt överskuggades dock av det historiskt jämna språkrörsvalet och därför tänkte jag delge min högst personliga syn på själva valet och varför jag tror Helldén är det bästa alternativet.
Är det en kobra eller en nallebjörn vi behöver?
Valet har föregåtts av intensiva diskussioner, debatter, mediautspel och intriger. Även om det i slutändan fanns fyra kandidater att rösta på har det sedan en tid tillbaka varit ganska uppenbart att det skulle stå mellan två huvudkandidater, Magnus P. Wåhlin och Daniel Helldén. Valet mellan Wåhlin och Helldén har i media också målats upp som ett val mellan två falanger, en falang som vill bredda partiet och en falang som vill fokusera mer på vår kärnfråga. Det här är förstås ett tacksamt narrativ att spinna vidare på men köper man den bilden rakt av missar man nyanser och valet blir mer ensidigt än det i själva verket var.
För det första har man, menar jag, missförstått ”Helldén-falangens” (dit jag räknar mig själv) grundläggande utgångspunkt. Jag har aldrig träffat en miljöpartist som ser miljö- och klimatfrågorna som något frikopplat alla andra frågor. Att fokusera på miljö- och klimat innebär alltså inte att man vill att partiet bara ska ha politik i den frågan utan snarare att miljö- och klimatfrågorna ska genomsyra alla andra frågor. När vi pratar infrastrukturfrågor då pratar vi om miljö- och klimat när vi lyfter kollektivtrafiksatsningar, när vi pratar om att göra den fysiska miljön attraktivare för människor att vistas i så pratar vi de facto om trygghetsfrågor, när vi pratar om att ge människor drägliga arbetsvillkor då är det samtidigt en fråga om arbetsmiljö och när vi pratar om grön tillväxt och grön skatteväxling då finns det tydliga kopplingar mellan näringsliv/ekonomi och miljö- och klimat.
För det andra ska man komma ihåg att när Stenevi/Wåhlin får frågor kring hur partiet ska breddas är det väldigt ofta man får svar som pekar mot att partiet måste prata mer om sociala/etiska frågor. Det är sällan eller aldrig man t.ex. hör Stenevi/Wåhlin lyfta att vi måste prata mer om Sveriges ekonomi, energipolitik eller försvar och säkerhet. En mer rättvis, om än förenklad, motsättning mellan falangerna hade varit att säga att Helldén drar mer mot miljö/klimat medan Stenevi/Wåhlin drar mer mot sociala rättvisefrågor.
Man ska dessutom komma ihåg att de som målar upp språkrörsvalet som ett val mellan bredd eller spets ofta glömmer kandidaternas syn på vilka väljare vi ska rikta oss mot. Helldén är där ett bredare alternativ och har visat att han ser möjligheter att växa bland såväl höger- som vänsterorienterade väljare medan Stenevi/Wåhlin är ett tydligare ”spetsalternativ” som tycker vi ska fokusera på väljargrupper som står till vänster.
Mitt val föll på Helldén därför att jag tror mer på hans strategi både vad gäller väljarbas och inriktning på politiken. I de kandidatutfrågningar jag deltagit på och av det som jag läst och sett tycker jag dessutom Helldén visat en större tydlighet och rakhet än Wåhlin och jag tror också han är bättre i debatter. Om Wåhlin kan karaktäriseras som en sympatisk nallebjörn (inget fel med det!) så är Helldén mer av en giftig kobra och jag tror Miljöpartiet är i större behov av det senare än det förra. Om det är rätt val återstår dock att se.
Med allt detta sagt tycker jag uppriktigt synd om Wåhlin. Det här var hans andra språkrörsstrid och att förlora med så knapp marginal kan inte vara lätt. För att ytterligare belysa hur jämnt valet var kan det vara värt att titta på hur röstningen gick till. Röstningsmodellen kallas för ”instant runoff-voting” vilket innebär att vi som röstade rangordnade de fyra kandidaterna (1-4) och att man därefter räknar alla förstahandsröster. Om någon av de fyra kandidaterna då fått 50% av rösterna vinner han men i annat fall tar man bort den kandidat som fick färst förstahandsröster. Rösterna från den borttagna kandidaten (i detta fall Carl Ståhle) tillfaller då den person de valt som tvåa. Därefter upprepar man samma procedur med de tre kvarvarande kandidaterna och slutligen, om det krävs, gör man om det med de två som är kvar till sist. Wåhlin fick flest röster både i första och andra valomgången(!) men föll alltså med en rösts marginal för att de som valt att rösta på William Ulrici i förstahand hade Helldén högre upp på sin lista än de hade Wåhlin. Surt sa räven.
Slutligen bör det väl sägas något om vilka ställningstagande som vi i övrigt tog. Det antogs, som sagt, ett gediget och mycket omfattande EU-politiskt program. Detta kommer sedan kokas ned till ett mer kärnfullt valmanifest vilket vi kommer få anledning att återkomma till. Tilläggen och förändringarna av det utbildningspolitiska programmet värmde en lärares hjärta och det finns flera bra förslag som det ska bli kul att driva. Eller vad sägs om: slopa betyget F, införa en bemanningsnorm i förskolan, att göra både fritids och förskola avgiftsfri, gratis kollektivtrafik för elever, att Skolinspektionen tar över tillsynen av fristående förskolor (i stället för kommunen) och förbud (eller åtminstone utreda möjligheterna till förbud) av religiösa friskolor. Vad gäller det sistnämnda föregicks det av en ganska hård debatt då flera miljöpartister (inte minst i Skånegruppen) såg det som diskriminerande mot vissa religiösa grupper. Partistyrelsen ville tydligt markera och förbjuda alla religiösa friskolor men det landade i en kompromiss där man valde att verka för en utredning. För min del är det självklart att vi bör ha en skola helt fri från religiösa inslag och jag hade gärna sett att partistyrelsen fick sin vilja igenom. Några andra axplock av de motioner som gick igenom var:
Stora frågor
Kärnkraften – ”att Miljöpartiet, i linje med den politik som i praktiken bedrivits det senaste decenniet, inte verkar för (…) nedstängning av befintliga svenska kärnkraftsreaktorer. I stället verkar för att den förnybara elproduktionen är tillräckligt utbyggd på ett sätt som garanterar tillgången på el för att ersätta fossila bränslen i tex industri och transporter och låter marknaden fasa ut kärnkraften. Miljöpartiets mål är fortsatt 100 % hållbar och förnybar energi i enlighet med tidigare energiöverenskommelse”
NATO – ”Att MP, även om vi har en annan uppfattning, respekterar det beslut som fattats av Sveriges riksdag angående Nato-medlemskap och inte driver ett utträde ur alliansen den dag Sverige blir Nato-medlem.”
Skola, barnomsorg och psykisk ohälsa
Att mp verkar för en psykisk hälsa-garanti för elever i grund- och gymnasieskolan. Varje elev ska ha rätt till ett första besök med skolkurator eller motsvarande inom en vecka.
Att införa ett maxtak på 300 elever per skolkurator och 500 elever per skolpsykolog
att Miljöpartiet verkar för att införa en statlig kulturgaranti för varje barn på skoltid i grundskolan och gymnasieskolan
Att Miljöpartiet verkar för att alla kommuner i Sverige, med stöd av statlig finansiering, skall erbjuda gratis skollunch i grundskolan under loven på de skolor där behov finns.
Att Miljöpartiet verkar för att underlätta och stödja fler grönskande skolgårdar bland annat i form av skolträdgårdar.
Att Miljöpartiet verkar för att införa en så kallad “byxskyddslag”, som gör det olagligt för vuxna att genomföra samlag, samt andra jämförbara sexuella handlingar, med barn som är äldre än 15 men yngre än 18, såvida åldersskillnaden inte är så pass liten att det inte föreligger ett otillbörligt utnyttjande.
Att Miljöpartiet verkar för att skyddet av föräldrapenningen (SGI) förlängs.
Kultur
Att Miljöpartiet verkar för att skriva in i museilagen att det ska finnas länsmuseer i varje län
Att Miljöpartiet ställer sig bakom införandet av en avgift för strömningstjänsterna som ska användas för att stärka svensk filmproduktion
Att frågan om tornedalingar, kväner och lantalaiset som urfolk i Sverige ska prövas.
Energi och transport
Att Miljöpartiet verkar för att lokala elnät ska ägas av det offentliga.
Att Miljöpartiet verkar för att förbjuda flygrutter med inrikesflyg som tar under tre timmar med tåg där tillgängliga alternativ och andra förutsättningar tillåter det.
Djur och natur, miljö och klimat
Att Miljöpartiet verkar för att Miljödepartementet återskapas och ska delta i beredning av andra departements ärenden som har miljökonsekvenser, i likhet med Finansdepartementets deltagande i ärenden med finansiella konsekvenser.
Att Miljöpartiet verkar för att djur som inte naturligt förekommer i Norden endast ska hållas i djurparker i bevarandesyfte.
Jämställdhet
Att Miljöpartiet ska driva att alla offentliga sektorer ska tillhandahålla gratis och lättillgängliga mensskydd i form av lådor eller automater på alla toaletter i verksamhetslokalerna
Att verka för en statlig utredning med uppdraget att utreda hur positiv särbehandling kan användas i rekryteringsprocesser inom alla offentliga verksamheter.
Att Miljöpartiet verkar för att försök med basinkomst-/medborgarlön genomförs i ett urval kommuner.
Övrigt
Att Miljöpartiet ska driva att nämndemannasystemet reformeras och frikopplas från de politiska partierna.
att Miljöpartiet ska verka för införandet av en statlig e-legitimation
Ömsom vin och ömsom vatten. Eller mest vin enligt mig. Jag är inte jätteförtjust i förslaget om positiv särbehandling och att kommuner ska erbjuda gratis skollunch även på loven tycker jag också är tveksamt. Det finns redan stora problem med att skolan förväntas vara en allmän uppsamlingsplats och hantera alla möjliga sociala problem i samhället och att undervisningen, själva kärnuppdraget, blir en allt mindre del av skolans verksamhet. Skolans huvudsakliga syfte är inte att vara en bespisningscentral för ekonomiskt utsatta utan detta borde rimligen vara ett ansvarsområde som faller under socialförvaltningen.
Arrivederci!
Emil Jensen underhöll med finurligt mellansnackGustav Fridolin höll tal till Per Gahrtons minne och inte ett öga var torrtMagdalena Andersson gästspelade i grön (!) kavajDen skånska kongressgruppen
I måndags var det kommunfullmäktigemöte och ärenden som behandlades var bl.a. en motion från yours truly om medlemskap i Klimatkommunerna samt en rapport kring huruvida de kommunala bolagen bedrivit en ändamålsenlig verksamhet under föregående år (2022). Två interpellationer besvarades också av kommunstyrelsens ordförande respektive utbildnings- och kulturnämndens ordförande.
Amanda Morrill (V) hade lämnat in en interpellation angående Burlövsbadet där Vänsterpartiet önskade svar på varför det är oplanerade stängningar titt som tätt och problem med bl.a. dålig lukt samt bristande tillgång till tvål i dusch och hygienutrymmena. Jag besöker själv badhuset ganska ofta eftersom jag har barn som går i simskola men har inte reagerat på att det skulle vara så mycket sämre än badhus generellt. Att det blir oplanerade stängningar p.g.a. fel bakteriehalt verkar till exempel vara något som är mer regel än undantag och något man kanske får räkna med när det gäller en så komplex verksamhet. Utbildnings- och kulturnämndens ordförande, Kristoffer Daag (L), gav ett långt och uttömmande svar och man får nog konstatera att det görs stora ansträngningar för att hålla badet i bra skick. Stängningar beror i regel på att man tar det säkra före det osäkra och små som stora felanmälningar tas på stort allvar. Visst, vad gäller tvålbehållarna i duschutrymmena kan man tycka att det är lite klantigt att man, i ett våtutrymme, försökt tejpa upp (!) dem. Och förklaringen, att man nu inte har pengar i driftsbudgeten för att ”fackmannamässigt” skruva fast dem, känns ärligt talat lite konstig (är det verkligen en så stor kostnad?). Men det arbetas åtminstone på en lösning och jag känner mig på det stora hela relativt trygg med hur badhuset sköts.
Ur svar på Interpellation från Amanda Morrill (V) angående Burlövsbadet
Jonna Stålring Westerberg (S) hade lämnat in två interpellationer varav den ena besvarades av kommunstyrelsens ordförande under detta möte. I korthet undrade Stålring Westerberg om kommunen har för avsikt att köpa loss Åkarps gamla stationshus. Sara Vestering (M), kommunstyrelsens ordförande, gav inget exakt besked utan hänvisade till att Trafikverket just nu genomför en undersökning av husets skick (en undersökning som skulle varit gjord och redovisad i augusti!) och att kommunen avvaktar denna rapport. Så snart kommunen får tillgång till rapporten (och man har alltså ingen aning om när detta sker!) så kommer man genomföra egna syner med konsulter och eventuellt inleda dialog kring pris med Trafikverket.
Kommunen har både ett antal hel- eller majoritetsägda bolag och bolag som man äger tillsammans med andra kommuner. Varje år prövar kommunstyrelsen om dessa bolag har skött sin verksamhet så som ägardirektiven föreskriver och att de hållt sig till det fastställda kommunala ändamålet. Samtliga bolag bedömdes nu för år 2022 ha arbetat ändamålsenligt. Kommunstyrelsen hade dock en anmärkning och det gällde den ekonomiska förvaltningen av Burlövs Bostäder AB (dvs det kommunala fastighetsbolaget). I Burlövs Bostäders ägardirektiv finns nämligen ett avkastningskrav som innebär att avkastningen ska uppgå till 4%. Det betyder alltså att fastighetsbolaget ska ge tillbaka en vinst till ägaren (Burlövs kommun) som motsvarar 4% av bolagets bokförda värde. Under 2022 motsvarade bolagets resultat en avkastning på 2,9% vilket man nu tycker är för lågt. Kommunstyrelsen har därför beslutat att uppmana bolagsägaren att vidta åtgärder för att uppfylla kraven avseende ekonomisk förvaltning. Jag har i ett tidigare blogginlägg tagit upp det faktum att Burlövs kommun är en av de kommuner i Sverige som haft högst hyreshöjningar under det gångna året och man behöver ju inte vara konspirationsteoretiker för att räkna ut sambandet mellan hyreshöjningar och ”åtgärder för en ökad avkastning”. För i grund och botten måste man ju antingen sänka sina kostnader eller öka sina intäkter om avkastningen ska öka. Att höja hyrorna blir då ett enkelt sätt att låta hyresgäster med små ekonomiska resurser stå för notan.
Min motion om medlemskap i föreningen Klimatkommunerna röstades, inte oväntat, ned. Klimatkommunerna är ett kommunalt och regionalt klimatnätverk vars syfte är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. För närvarande är 51 av landets kommuner och regioner medlemmar varav en hel del från Skåne (Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Region Skåne, Simrishamn och Vellinge). Dessutom är ett flertal andra kommuner delaktiga som observatörer vilket är ett slags första steg där man får sitta med och undersöka om ett medlemskap är av intresse. Det som framför allt är bra med det här nätverket är att det innebär att kommunen de facto måste börja arbeta med utsläppsminskningar och sätta upp mål för sina utsläpp. Burlövs kommun vill gärna framhålla att man är en hållbar kommun och att de här frågorna är viktiga för kommunen men än så länge känns det mest som tomma ord och löften. Att å ena sidan säga att man har som mål att kommunen ska vara hållbar men å andra sidan inte våga sätta upp konkreta mål för utsläppsminskningar håller helt enkelt inte. Kommunledningsförvaltningen tycks i stort instämma i vikten av att arbeta med frågorna men de föreslog ändå att motionen skulle avslås med argumentet att ”det är viktigare att prioritera utvärdering av befintligt klimatarbete” först. Då ska man ha i minne att motionen hade två att-satser varav den första att-satsen faktiskt innebar just att Burlöv ska arbeta för att på sikt kunna bli medlemmar (läs: exempelvis utvärdera befintligt klimatarbete). Detta var också något som Vänsterpartiets Andreas Bexell framhöll i talarstolen med orden ”det är märkligt att man yrkar avslag genom att argumentera för ett bifall”. I slutändan blev det ändå bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som ville bifalla motionen. Socialdemokraterna valde att avstå från att rösta och övriga partier röstade för ett avslag.
Till sist vill jag passa på att påminna/upplysa om att slutet på veckan bjuder på en hel del godis (både bokstavligt och bildligt!). Den 2-3 november mellan kl. 17-19 så är det Miljöpartiets dagar på Burlöv Center under kommunens arrangemang Möt Burlövs politiker. Kom gärna förbi och säg hej, drick en kopp kaffe eller bara ta det lugnt en stund. På lördag, den 4 november, är det sedan dags för höstens stora happening: Stand up + föreläsning om marknadsskolan! På Tora Vega folkhögskola (f.d. Hvilan) i Åkarp kommer Malin Appeltofft (lärare och bl.a. känd från radiodokumentären ”Min roliga fru”) köra stand up och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans föreläser om marknadsskolans konsekvenser. Det här är ett samarrangemang som vi i MP har tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och ABF med anledning av att Internationella Engelska Skolan tänkt etablera sig i Kronetorp. För de som har Facebook kan man läsa mer om eventet här. Det är helt gratis så missa inte detta!
Årets mest fullspäckade kommunfullmäktigemöte hölls i måndags och det blev en stundtals livlig debatt om allt från kraftiga hyreshöjningar till vindkraftens vara eller inte vara. Dessutom klubbades budgeten för 2024.
Höga hyror
Det har i flera olika medier rapporterats om kraftigt höjda bostadshyror runtom i landet till följd av inflation, räntor och andra kostnadsökningar. Ett flertal hyresvärdar har dessutom gått ut och krävt en extra hyreshöjning trots att det redan förhandlats mellan parterna. Burlövs kommun är inget undantag utan tvärtom visar Hyresgästföreningens senaste rapport att Burlöv är en av de kommuner i Sverige med högst hyreshöjningar.[1] I genomsnitt har hyrorna i Burlövs kommun höjts med 5,3% jämfört med förra året vilket kan jämföras med 4,2% för riket och 4,63% för Skåne. Faktum är att endast tre (!) kommuner har en högre genomsnittlig hyreshöjning. Detta föranledde en interpellation där jag önskade svar från Burlövs Bostäders (BBAB, vårt kommunala bostadsbolag) ordförande samt kommunstyrelsens ordförande om vad man avser vidta för åtgärder för att kompensera och underlätta för drabbade hushåll. Leif Westin (M), Burlövs Bostäders styrelseordförande, svarade på interpellationen med att jämföra deras höjningar med andra närliggande kommunala bostadsbolag och konstaterade att BBAB förvisso hade en hyresjustering med en höjning på 5,25% för 2023 men att detta i kronor räknat blir en lägre höjning än exempelvis Malmö eftersom snitthyran i MKB (Malmös kommunala bostadsbolag) ligger högre än BBAB (1410:-/kvm och år jämfört med Burlövs 1177:-/kvm och år). I svaret om vad man kommer vidta för åtgärder för att hjälpa hushållen sades att Burlövs Bostäder redan idag har ett samarbete med socialtjänsten och en heltidstjänst dedikerad åt bo-sociala frågor. Konkret handlar det om att man ger rådgivning angående hur man kan finna billigare bostäder, hur man kan upprätta och sköta avbetalningsplaner, hjälp med bostadsbidrag och försörjningsstöd samt ett program för att stötta och hjälpa personer som står långt från bostadsmarknaden. Sara Vestering (M), kommunstyrelsens ordförande, valde att inte ge något tydligt svar om vad kommunen gör för att underlätta drabbade hushåll utan istället hänvisade hon till Westins svar. Av någon anledning kände till och med Socialdemokraterna sig nödgade att försvara Burlövs Bostäder och började argumentera för att höjningen är fullt riktig och rimlig och att Burlövs Bostäder är ett välskött och bra bolag i allmännyttans tjänst. Även om höjningen i jämförelse med andra kommuner inte är särskilt hög så kvarstår ju ändå faktum att det är en ovanligt kraftig höjning och alldeles oavsett om den är marknadsmässigt försvarbar så kommer det drabba människor som lever på marginalen. Att Socialdemokraterna på det här sättet går upp och, i princip, försvarar marknadshyror är något förvånande. Att debatten kom att fokusera mycket på Burlövs Bostäders agerande är beklagligt för egentligen ville jag främst ha svar på vad KOMMUNEN gör. Man kan ju jämföra situationen med när matjättarna höjde sina priser och hur finansministern då visade handlingskraft genom ”att ta de i örat” och som kommun kan man ju, även om man inte anser att man kan göra något åt själva hyrorna, göra mycket annat för att underlätta. Till exempel kan man titta på andra avgifter och taxor som kommunen delvis eller helt styr över och som också påverkar hushållen. Eller så kan man rösta för motioner så som gratis sommarkort för ungdomar eller fritidsbank vilket skulle underlätta och gynna en stor del av denna målgrupp. När jag påtalade och gav dessa exempel till kommunstyrelsens ordförande fick jag svaret ”men tänk på alla som drabbas av höga räntor, ska vi inte hjälpa dem också?”. Att det finns ränteavdrag och elprisstöd för de här grupperna tycks inte vara känt. Eftersom det inte heller verkar finnas någon ambition från kommunens sida att göra mer, utöver de insatser som redan görs genom socialtjänsten, för att hjälpa drabbade hushåll kan jag bara konstatera att kommunens hyresgäster är utlämnade åt kommunpolitiker som antingen inte ser eller inte vill se vilka konsekvenser kostnadsökningarna bidrar till.
Vindkraft – Not in my backyard!
I december månad lämnade jag bl.a. in två motioner för beredning och nu var det dags att rösta om dem. Den ena handlade om att anlägga en lekplats mellan Kabbarpsvägen och Ostvägen i Åkarp och den andra handlade om att etablera vindkraftverk. Vad gäller vindkraftverk kan man utan överdrift konstatera att det råder ett kompakt motstånd från i princip samtliga partier (undantaget Miljöpartiet och Vänsterpartiet) mot en sådan etablering. Eller rättare sagt, de flesta är i sak positiva till vindkraft som energislag men menar att det finns andra kommuner och ställen man kan placera dem i. Med andra ord, en klassisk NIMBY-argumentation (Not In My BackYard). I kommunledningsförvaltningens svar på motionen framgår att man gjort en utredning där man utgått ifrån en buffertzon på 400 meter från samtliga bostadshus och kommit fram till att det inte några platser i kommunen som är tillräckligt stora och åtminstone 400 meter ifrån bostadsbebyggelse så av den anledningen är vindkraftverk tydligen en omöjlighet i Burlövs kommun.
Problemet med analysen är att ett skyddsavstånd på 400 meter varken är ett lagkrav eller en nödvändighet och det finns gott om ställen runtom i Skåne där man har betydligt närmare än 400 meter. Två närliggande exempel är utanför Lund, vid Värpinge och vid ESS (se bilder nedan). Det krävs inte heller stora vindkraftsparker för att vi ska få en stor effekt utan det räcker med enstaka vindkraftverk. Att man därmed skulle behöva helt enorma arealer är helt felaktigt.
Avstånd till industribyggnad, ESS LundAvstånd till bostadsbebyggelse, Värpinge
Ett mindre vindkraftverk med en effekt på cirka 2 till 2,5 mw genererar i normalt vindläge cirka 5,3 till 6,5 miljoner kWh el per år. Det innebär att ETT ENDA vindkraftverk täcker den årliga elanvändningen för cirka 210 till 260 eluppvärmda villor (á 25 000 kWh/hushåll och år).[2] 10 vindkraftverk täcker med andra ord behovet för ca 2 300 villor vilket är en intressant siffra i jämförelse med det totala antalet HUSHÅLL (nota bene: hushåll innefattar människor som bor i flerbostadshus såväl som enskilda villor) som år 2022, i Burlövs kommun, uppgick till 8 219 st.[3] Efter att ha lagt fram denna argumentation yrkade jag på att ärendet skulle återremitteras (skickas tillbaka) för att man skulle utreda vilka platser som är lämpliga för enstaka vindkraftverk utifrån en buffertzon på 150 meter. Dessvärre ville övriga partier inte ens utreda detta (!) utan avslog motionen. Så om ni någon gång hör en kommunpolitiker klaga över höga elpriser ställ då gärna frågan varför man inte ens vill göra en ordentlig utredning om möjligheten att etablera vindkraftverk.
Fågelsång vid lekplatser ett minne blott
Motionen om lekplats mellan Kabbarpsvägen och Ostvägen avslogs också. Egentligen är det här en fråga som är för detaljerad och områdesspecifik för att lyftas i kommunfullmäktige. Var och hur man bygger lekplatser behandlas vanligtvis i nämnderna och när det tas fram översikts- eller detaljplaner. Men det finns en anledning till att jag ändå valt att lyfta just den här lekplatsen och det handlar om att man i den handlingsplan för lekplatser som togs fram 2017 föreslog att man skulle nyanlägga en lekplats här redan för två år sedan men att så inte skett.[4] Det finns därmed en överhängande risk att man helt kommer strunta i att anlägga en lekplats här när man nu tar fram en ny handlingsplan och därför är det viktigt att aktualisera och påminna styret om detta. Motionen har beretts både i utbildnings- och kulturnämnden och kommunstyrelsen och deras yttrande samt förslag till beslut finns att läsa här [5]. Det är inte helt lätt att tolka svaret eftersom det i stora drag ställer sig väldigt positivt till en etablering av framför allt utegym men också lekplats. Man skriver t.ex. uttryckligen att man någon gång i framtiden kan tänka sig att anlägga en mikropark eller en mötesplats i någon form. Ändå kommer man till slutsatsen att man vill avslå motionen och det verkar finns tre anledningar till det; man anser att det inte är en central placering, det saknas parkeringsmöjligheter och framför allt vänder man sig mot att platsen anses vara väldigt bullerutsatt.
Vad det gäller argumentet att grönytan mellan Ostvägen och Kabbarpsvägen inte skulle vara en optimal plats utifrån att den inte är centralt placerad så kan jag personligen tycka att det viktiga med placering av lekplatser är att alla kommuninvånare, oavsett var de bor, har nära till en lekplats. Olika områden har olika förutsättningar och i vissa områden är det inte möjligt att placera lekplatsen centralt utan man tvingas kompromissa. Tanken här har heller aldrig varit att anlägga en enorm lekpark som ska locka barn och unga från hela kommunen utan en liten områdeslekplats med några stockar och stenar duger fint.
Vidare argumenterar förvaltningen för att platsen ej är lämplig då det saknas parkeringsplatser. Ett direkt felaktigt påstående som vi kan se på bilden nedan. Området för den tänkta lekplatsen är inringat i rött och i blått ser vi närmsta allmänna parkeringsplatser. Det finns två allmänna parkeringsplatser inom en radie på 140 meter (om man räknar asfalterade vägar). Detta blir särskilt intressant om vi jämför med andra lekplatser i Åkarp. Några exempel: Lekplatsen vid Falkvägen saknar parkeringsplatser, lekplatsen vid Harakärr har 200 meter till närmsta allmänna parkering och till Svanetorps lekplats (som invigdes för bara någon månad sedan) är närmsta väg till allmän parkering 250 meter. Varför man då inte ställer samma krav på parkeringsmöjligheter när man anlade Svanetorps lekplats är svårt att förstå. Att kräva att en liten områdeslekplats för de närboende ska ha parkeringsmöjligheter känns också smått bisarrt.
Den största invändningen handlade dock om att det är en bullerutsatt miljö. Ett argument jag faktiskt har förståelse för. Vi ska inte bygga lekplatser vid olämpliga miljöer och bullernivå är en viktig sak att ta hänsyn till. Jag delar dock inte förvaltningens bedömning att denna plats är så pass bullerutsatt som man vill göra gällande. Bullermätningarna som man hänvisar till är inte mätningar som gjorts på plats utan det är uppskattningar.[6] Man har tittat på en karta och gjort en uppskattning av hur höga bullervärden där borde vara utifrån de geografiska förutsättningarna. Bullermätningar som gjorts på plats i området visar på mätvärden i genomsnitt kring 55 db. 55 db är under de riktvärden som finns framtagna i en förordning till miljöbalken. Där anges att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida 60 db genomsnittlig ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad samt 70 db maximal ljudnivå vid en uteplats.[7] Värt att notera är dock att det inte finns några riktvärden speciellt framtagna för lekplatser utan det är dessa riktvärden vi har att förhålla oss till. För att få lite perspektiv på den siffran kan man säga att ett normalt samtal mellan två personer motsvarar 50-60 db och 60 db är också uppmätt ljudnivå för fågelsång (koltrast).[8] Ska vi alltså inte acceptera fågelsång vid våra lekplatser? Som vi kan se på kartan ovan är det också så att denna grönyta är omringad av bostadsbebyggelse och kan vi acceptera att människor bor i en sådan miljö så borde vi rimligen kunna acceptera att människor vistas där någon timme för att leka. Oavsett, frågan om lekplats vid Kabbarpsvägen har nu lyfts och även om den avslogs kan man hoppas att den tas med i framtida planer och inte glöms bort.
Vad fan får vi för pengarna eller varför skatteintäkter behövs
Avslutningsvis måste det sägas några ord om den stora punkten på dagordningen: fastställande av budget för 2024. Det kan knappast ha undgått någon att kommuner runt om i landet har det knapert och att inflation och stigande räntor ger ett ansträngt läge. Detta gäller förstås även Burlöv även om vi är en välskött kommun. Eftersom vi dessutom har ett styre som hellre skär i verksamheter än höjer skatten kommer budgeten onekligen innebära att verksamheter måste ”effektiviseras” och nämnderna har därför ålagts ett sparbeting på 2%. Vad innebär det? I den budget som klubbades så innebar det exempelvis följande sparåtgärder:
Man minskar personalresurser inom skola och kultur- och fritid med drygt 6 miljoner
Man avvecklar barnomsorg på obekväm arbetstid (s.k. OB-omsorg)
Burlövsfesten för 2024 ställs in
Man pausar gratis busskort för de som är 70+ (s.k. seniorbiljett)
Man inför en abonnemangsavgift för hjälpmedel för personer som bl.a. har planerade operationer
Man minskar bemanningen på korttidsenheten motsvarande 4 platser
Man kommer inte delta i kommunövergripande satsningar som t.ex. resursteam i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer
Vi i Miljöpartiet valde att inte lägga ett eget budgetförslag utan istället göra ett mindre tilläggsyrkande och dessutom ansluta till Socialdemokraternas tilläggsyrkanden. Jag är inte en generell vän av skattehöjningar men när man ser besparingsåtgärderna så kan det faktiskt vara värt att stanna upp och ställa sig frågan om det inte vore ett rimligt val att öka intäkterna istället för att skära i verksamheterna.
Vad skulle en marginell skattehöjning innebära för Burlövsborna? Burlövs skattesats har sedan länge legat oförändrad på 20,09%. Detta är ganska långt under genomsnittet i landet (20,67%) och innebär att vi nästan har 1% lägre kommunalskatt (31,27% jämfört med 32,24%) än genomsnittet i riket. Lite krasst kan man konstatera att det finns ett visst utrymme att utnyttja vid behov. En skattehöjning med 10 öre skulle ge kommunen extra intäkter på 5 miljoner kr. För 5 miljoner skulle vi kunna finansiera en uppstart av fritidsbanken, ombyggnationen av Möllegården (som vi nu behöver låna pengar till), gratis sommarkort till ungdomar och dessutom ha ca 2 miljoner över för att täcka verksamheternas underskott. En skattehöjning med 10 öre innebär att en person som tjänar 25 000:- i månaden betalar 25:- mer av sin månadslön i skatt. Kom då också ihåg att en höjning med 10 öre fortsatt skulle göra att skattesatsen ligger långt under rikssnittet. Det är en höjning som inte kommer märkas i hushållens plånböcker men som skulle få stora effekter för kommunen som helhet och som innebär att kommunmedborgare får en ökad livskvalitet.
Då vi vet att styret aldrig skulle acceptera en skattehöjning innehöll vårt tilläggsyrkande inte något sådant förslag men jag tycker ändå det är värt att ta upp detta när man nu pratar om besparingar. Är bibehållen eller lägre skattesats ett självändamål i sig eller finns det anledning att ha en mer flexibel inställning till skattesatsen?
Vårt tilläggsyrkande handlade om att man i styrets budgetförslag har lagt en investering om 2,4 miljoner till byte av dörrar i medborgarhuset. Detta innebär att man byter ut fullt fungerande dörrar till glasdörrar. Argumentet att det handlar om en arbetsmiljöåtgärd blir svår att motivera när dessutom fackförbunden Vision och Sveriges arkitekter och ingenjörer själva går ut och kritisera beslutet.[9] Vårt tilläggsyrkande var att man istället skulle använda de här pengarna till att bekosta uppstart av fritidsbank (1 miljon) och gratis sommarkort för elever i åk 6–9 grundskola och 1–2 gymnasieskola (1,4 miljoner) under 2025 men dessvärre var det inget annat parti som röstade för det.
Detta var ett axplock av allt som beslutades. Andra spännande saker som kommunfullmäktige beslutade om var bl.a. att anta en lokalförsörjningsplan för 2024-2026, avslå en privatisering av hemtjänsten, avveckla tomtkön, anta ett pm om klimatanpassningsåtgärder för kommunens kustskydd och bevilja ytterligare medel för ombyggnad av Möllegården. Vill man grotta ner sig finns protokoll och handlingar att hämta här: [10] Glad midsommar!
Tobias Steen (MP) 
