Årets mest fullspäckade kommunfullmäktigemöte hölls i måndags och det blev en stundtals livlig debatt om allt från kraftiga hyreshöjningar till vindkraftens vara eller inte vara. Dessutom klubbades budgeten för 2024.

Höga hyror

Det har i flera olika medier rapporterats om kraftigt höjda bostadshyror runtom i landet till följd av inflation, räntor och andra kostnadsökningar. Ett flertal hyresvärdar har dessutom gått ut och krävt en extra hyreshöjning trots att det redan förhandlats mellan parterna. Burlövs kommun är inget undantag utan tvärtom visar Hyresgästföreningens senaste rapport att Burlöv är en av de kommuner i Sverige med högst hyreshöjningar.[1] I genomsnitt har hyrorna i Burlövs kommun höjts med 5,3% jämfört med förra året vilket kan jämföras med 4,2% för riket och 4,63% för Skåne. Faktum är att endast tre (!) kommuner har en högre genomsnittlig hyreshöjning. Detta föranledde en interpellation där jag önskade svar från Burlövs Bostäders (BBAB, vårt kommunala bostadsbolag) ordförande samt kommunstyrelsens ordförande om vad man avser vidta för åtgärder för att kompensera och underlätta för drabbade hushåll. Leif Westin (M), Burlövs Bostäders styrelseordförande, svarade på interpellationen med att jämföra deras höjningar med andra närliggande kommunala bostadsbolag och konstaterade att BBAB förvisso hade en hyresjustering med en höjning på 5,25% för 2023 men att detta i kronor räknat blir en lägre höjning än exempelvis Malmö eftersom snitthyran i MKB (Malmös kommunala bostadsbolag) ligger högre än BBAB (1410:-/kvm och år jämfört med Burlövs 1177:-/kvm och år). I svaret om vad man kommer vidta för åtgärder för att hjälpa hushållen sades att Burlövs Bostäder redan idag har ett samarbete med socialtjänsten och en heltidstjänst dedikerad åt bo-sociala frågor. Konkret handlar det om att man ger rådgivning angående hur man kan finna billigare bostäder, hur man kan upprätta och sköta avbetalningsplaner, hjälp med bostadsbidrag och försörjningsstöd samt ett program för att stötta och hjälpa personer som står långt från bostadsmarknaden. Sara Vestering (M), kommunstyrelsens ordförande, valde att inte ge något tydligt svar om vad kommunen gör för att underlätta drabbade hushåll utan istället hänvisade hon till Westins svar. Av någon anledning kände till och med Socialdemokraterna sig nödgade att försvara Burlövs Bostäder och började argumentera för att höjningen är fullt riktig och rimlig och att Burlövs Bostäder är ett välskött och bra bolag i allmännyttans tjänst. Även om höjningen i jämförelse med andra kommuner inte är särskilt hög så kvarstår ju ändå faktum att det är en ovanligt kraftig höjning och alldeles oavsett om den är marknadsmässigt försvarbar så kommer det drabba människor som lever på marginalen. Att Socialdemokraterna på det här sättet går upp och, i princip, försvarar marknadshyror är något förvånande. Att debatten kom att fokusera mycket på Burlövs Bostäders agerande är beklagligt för egentligen ville jag främst ha svar på vad KOMMUNEN gör. Man kan ju jämföra situationen med när matjättarna höjde sina priser och hur finansministern då visade handlingskraft genom ”att ta de i örat” och som kommun kan man ju, även om man inte anser att man kan göra något åt själva hyrorna, göra mycket annat för att underlätta. Till exempel kan man titta på andra avgifter och taxor som kommunen delvis eller helt styr över och som också påverkar hushållen. Eller så kan man rösta för motioner så som gratis sommarkort för ungdomar eller fritidsbank vilket skulle underlätta och gynna en stor del av denna målgrupp. När jag påtalade och gav dessa exempel till kommunstyrelsens ordförande fick jag svaret ”men tänk på alla som drabbas av höga räntor, ska vi inte hjälpa dem också?”. Att det finns ränteavdrag och elprisstöd för de här grupperna tycks inte vara känt. Eftersom det inte heller verkar finnas någon ambition från kommunens sida att göra mer, utöver de insatser som redan görs genom socialtjänsten, för att hjälpa drabbade hushåll kan jag bara konstatera att kommunens hyresgäster är utlämnade åt kommunpolitiker som antingen inte ser eller inte vill se vilka konsekvenser kostnadsökningarna bidrar till.

Vindkraft – Not in my backyard!

I december månad lämnade jag bl.a. in två motioner för beredning och nu var det dags att rösta om dem. Den ena handlade om att anlägga en lekplats mellan Kabbarpsvägen och Ostvägen i Åkarp och den andra handlade om att etablera vindkraftverk. Vad gäller vindkraftverk kan man utan överdrift konstatera att det råder ett kompakt motstånd från i princip samtliga partier (undantaget Miljöpartiet och Vänsterpartiet) mot en sådan etablering. Eller rättare sagt, de flesta är i sak positiva till vindkraft som energislag men menar att det finns andra kommuner och ställen man kan placera dem i. Med andra ord, en klassisk NIMBY-argumentation (Not In My BackYard). I kommunledningsförvaltningens svar på motionen framgår att man gjort en utredning där man utgått ifrån en buffertzon på 400 meter från samtliga bostadshus och kommit fram till att det inte några platser i kommunen som är tillräckligt stora och åtminstone 400 meter ifrån bostadsbebyggelse så av den anledningen är vindkraftverk tydligen en omöjlighet i Burlövs kommun.

Problemet med analysen är att ett skyddsavstånd på 400 meter varken är ett lagkrav eller en nödvändighet och det finns gott om ställen runtom i Skåne där man har betydligt närmare än 400 meter. Två närliggande exempel är utanför Lund, vid Värpinge och vid ESS (se bilder nedan). Det krävs inte heller stora vindkraftsparker för att vi ska få en stor effekt utan det räcker med enstaka vindkraftverk. Att man därmed skulle behöva helt enorma arealer är helt felaktigt.

Ett mindre vindkraftverk med en effekt på cirka 2 till 2,5 mw genererar i normalt vindläge cirka 5,3 till 6,5 miljoner kWh el per år. Det innebär att ETT ENDA vindkraftverk täcker den årliga elanvändningen för cirka 210 till 260 eluppvärmda villor (á 25 000 kWh/hushåll och år).[2] 10 vindkraftverk täcker med andra ord behovet för ca 2 300 villor vilket är en intressant siffra i jämförelse med det totala antalet HUSHÅLL (nota bene: hushåll innefattar människor som bor i flerbostadshus såväl som enskilda villor) som år 2022, i Burlövs kommun, uppgick till 8 219 st.[3] Efter att ha lagt fram denna argumentation yrkade jag på att ärendet skulle återremitteras (skickas tillbaka) för att man skulle utreda vilka platser som är lämpliga för enstaka vindkraftverk utifrån en buffertzon på 150 meter. Dessvärre ville övriga partier inte ens utreda detta (!) utan avslog motionen. Så om ni någon gång hör en kommunpolitiker klaga över höga elpriser ställ då gärna frågan varför man inte ens vill göra en ordentlig utredning om möjligheten att etablera vindkraftverk.

Fågelsång vid lekplatser ett minne blott

Motionen om lekplats mellan Kabbarpsvägen och Ostvägen avslogs också. Egentligen är det här en fråga som är för detaljerad och områdesspecifik för att lyftas i kommunfullmäktige. Var och hur man bygger lekplatser behandlas vanligtvis i nämnderna och när det tas fram översikts- eller detaljplaner. Men det finns en anledning till att jag ändå valt att lyfta just den här lekplatsen och det handlar om att man i den handlingsplan för lekplatser som togs fram 2017 föreslog att man skulle nyanlägga en lekplats här redan för två år sedan men att så inte skett.[4] Det finns därmed en överhängande risk att man helt kommer strunta i att anlägga en lekplats här när man nu tar fram en ny handlingsplan och därför är det viktigt att aktualisera och påminna styret om detta. Motionen har beretts både i utbildnings- och kulturnämnden och kommunstyrelsen och deras yttrande samt förslag till beslut finns att läsa här [5]. Det är inte helt lätt att tolka svaret eftersom det i stora drag ställer sig väldigt positivt till en etablering av framför allt utegym men också lekplats. Man skriver t.ex. uttryckligen att man någon gång i framtiden kan tänka sig att anlägga en mikropark eller en mötesplats i någon form. Ändå kommer man till slutsatsen att man vill avslå motionen och det verkar finns tre anledningar till det; man anser att det inte är en central placering, det saknas parkeringsmöjligheter och framför allt vänder man sig mot att platsen anses vara väldigt bullerutsatt.

Vad det gäller argumentet att grönytan mellan Ostvägen och Kabbarpsvägen inte skulle vara en optimal plats utifrån att den inte är centralt placerad så kan jag personligen tycka att det viktiga med placering av lekplatser är att alla kommuninvånare, oavsett var de bor, har nära till en lekplats. Olika områden har olika förutsättningar och i vissa områden är det inte möjligt att placera lekplatsen centralt utan man tvingas kompromissa. Tanken här har heller aldrig varit att anlägga en enorm lekpark som ska locka barn och unga från hela kommunen utan en liten områdeslekplats med några stockar och stenar duger fint. 

Vidare argumenterar förvaltningen för att platsen ej är lämplig då det saknas parkeringsplatser. Ett direkt felaktigt påstående som vi kan se på bilden nedan. Området för den tänkta lekplatsen är inringat i rött och i blått ser vi närmsta allmänna parkeringsplatser. Det finns två allmänna parkeringsplatser inom en radie på 140 meter (om man räknar asfalterade vägar). Detta blir särskilt intressant om vi jämför med andra lekplatser i Åkarp. Några exempel: Lekplatsen vid Falkvägen saknar parkeringsplatser, lekplatsen vid Harakärr har 200 meter till närmsta allmänna parkering och till Svanetorps lekplats (som invigdes för bara någon månad sedan) är närmsta väg till allmän parkering 250 meter. Varför man då inte ställer samma krav på parkeringsmöjligheter när man anlade Svanetorps lekplats är svårt att förstå. Att kräva att en liten områdeslekplats för de närboende ska ha parkeringsmöjligheter känns också smått bisarrt.

Den största invändningen handlade dock om att det är en bullerutsatt miljö. Ett argument jag faktiskt har förståelse för. Vi ska inte bygga lekplatser vid olämpliga miljöer och bullernivå är en viktig sak att ta hänsyn till. Jag delar dock inte förvaltningens bedömning att denna plats är så pass bullerutsatt som man vill göra gällande. Bullermätningarna som man hänvisar till är inte mätningar som gjorts på plats utan det är uppskattningar.[6] Man har tittat på en karta och gjort en uppskattning av hur höga bullervärden där borde vara utifrån de geografiska förutsättningarna. Bullermätningar som gjorts på plats i området visar på mätvärden i genomsnitt kring 55 db. 55 db är under de riktvärden som finns framtagna i en förordning till miljöbalken. Där anges att buller från spårtrafik och vägar inte bör överskrida 60 db genomsnittlig ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad samt 70 db maximal ljudnivå vid en uteplats.[7] Värt att notera är dock att det inte finns några riktvärden speciellt framtagna för lekplatser utan det är dessa riktvärden vi har att förhålla oss till. För att få lite perspektiv på den siffran kan man säga att ett normalt samtal mellan två personer motsvarar 50-60 db och 60 db är också uppmätt ljudnivå för fågelsång (koltrast).[8] Ska vi alltså inte acceptera fågelsång vid våra lekplatser? Som vi kan se på kartan ovan är det också så att denna grönyta är omringad av bostadsbebyggelse och kan vi acceptera att människor bor i en sådan miljö så borde vi rimligen kunna acceptera att människor vistas där någon timme för att leka. Oavsett, frågan om lekplats vid Kabbarpsvägen har nu lyfts och även om den avslogs kan man hoppas att den tas med i framtida planer och inte glöms bort. 

Vad fan får vi för pengarna eller varför skatteintäkter behövs

Avslutningsvis måste det sägas några ord om den stora punkten på dagordningen: fastställande av budget för 2024. Det kan knappast ha undgått någon att kommuner runt om i landet har det knapert och att inflation och stigande räntor ger ett ansträngt läge. Detta gäller förstås även Burlöv även om vi är en välskött kommun. Eftersom vi dessutom har ett styre som hellre skär i verksamheter än höjer skatten kommer budgeten onekligen innebära att verksamheter måste ”effektiviseras” och nämnderna har därför ålagts ett sparbeting på 2%. Vad innebär det? I den budget som klubbades så innebar det exempelvis följande sparåtgärder:

• Man minskar personalresurser inom skola och kultur- och fritid med drygt 6 miljoner
• Man avvecklar barnomsorg på obekväm arbetstid (s.k. OB-omsorg)
• Burlövsfesten för 2024 ställs in
• Man pausar gratis busskort för de som är 70+ (s.k. seniorbiljett)
• Man inför en abonnemangsavgift för hjälpmedel för personer som bl.a. har planerade operationer
• Man minskar bemanningen på korttidsenheten motsvarande 4 platser
• Man kommer inte delta i kommunövergripande satsningar som t.ex. resursteam i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer

Vi i Miljöpartiet valde att inte lägga ett eget budgetförslag utan istället göra ett mindre tilläggsyrkande och dessutom ansluta till Socialdemokraternas tilläggsyrkanden. Jag är inte en generell vän av skattehöjningar men när man ser besparingsåtgärderna så kan det faktiskt vara värt att stanna upp och ställa sig frågan om det inte vore ett rimligt val att öka intäkterna istället för att skära i verksamheterna.

Vad skulle en marginell skattehöjning innebära för Burlövsborna? Burlövs skattesats har sedan länge legat oförändrad på 20,09%. Detta är ganska långt under genomsnittet i landet (20,67%) och innebär att vi nästan har 1% lägre kommunalskatt (31,27% jämfört med 32,24%) än genomsnittet i riket. Lite krasst kan man konstatera att det finns ett visst utrymme att utnyttja vid behov. En skattehöjning med 10 öre skulle ge kommunen extra intäkter på 5 miljoner kr. För 5 miljoner skulle vi kunna finansiera en uppstart av fritidsbanken, ombyggnationen av Möllegården (som vi nu behöver låna pengar till), gratis sommarkort till ungdomar och dessutom ha ca 2 miljoner över för att täcka verksamheternas underskott. En skattehöjning med 10 öre innebär att en person som tjänar 25 000:- i månaden betalar 25:- mer av sin månadslön i skatt. Kom då också ihåg att en höjning med 10 öre fortsatt skulle göra att skattesatsen ligger långt under rikssnittet. Det är en höjning som inte kommer märkas i hushållens plånböcker men som skulle få stora effekter för kommunen som helhet och som innebär att kommunmedborgare får en ökad livskvalitet.

Då vi vet att styret aldrig skulle acceptera en skattehöjning innehöll vårt tilläggsyrkande inte något sådant förslag men jag tycker ändå det är värt att ta upp detta när man nu pratar om besparingar. Är bibehållen eller lägre skattesats ett självändamål i sig eller finns det anledning att ha en mer flexibel inställning till skattesatsen?

Vårt tilläggsyrkande handlade om att man i styrets budgetförslag har lagt en investering om 2,4 miljoner till byte av dörrar i medborgarhuset. Detta innebär att man byter ut fullt fungerande dörrar till glasdörrar. Argumentet att det handlar om en arbetsmiljöåtgärd blir svår att motivera när dessutom fackförbunden Vision och Sveriges arkitekter och ingenjörer själva går ut och kritisera beslutet.[9] Vårt tilläggsyrkande var att man istället skulle använda de här pengarna till att bekosta uppstart av fritidsbank (1 miljon) och gratis sommarkort för elever i åk 6–9 grundskola och 1–2 gymnasieskola (1,4 miljoner) under 2025 men dessvärre var det inget annat parti som röstade för det.

Detta var ett axplock av allt som beslutades. Andra spännande saker som kommunfullmäktige beslutade om var bl.a. att anta en lokalförsörjningsplan för 2024-2026, avslå en privatisering av hemtjänsten, avveckla tomtkön, anta ett pm om klimatanpassningsåtgärder för kommunens kustskydd och bevilja ytterligare medel för ombyggnad av Möllegården. Vill man grotta ner sig finns protokoll och handlingar att hämta här: [10] Glad midsommar!

---

[1] Hyresförhandlingarna 2023, Hyresgästföreningen

[2] Vindkraft – en viktig del av energiomställningen, Bixia

[3] Kolada, antal hushåll i Burlöv

[4] Handlingsplan för lekplatser s.35

[5] Motion – Anlägg en naturlekplats vid Kabbarpsvägen i Åkarp

[6] Om buller, Burlövs kommun

[7] Riktvärden för buller utomhus, Boverket

[8] SVT Nyheter, Barnens lek jämförs med industribuller

[9] 8.12 MBL förhandling

[10] Kommunfullmäktige 2023-06-19