God fortsättning vänner! Det har blivit dags att summera året i fullmäktige genom att redovisa vilka partier som varit mest och minst aktiva vad gäller närvaro och inskickade motioner, interpellationer och enkla frågor. Dessvärre har jag ingen statistik på aktivitet vad gäller antal minuter i talarstolen vilket annars hade varit intressant att analysera både utifrån kön och ålder men förstås också utifrån partier och ledamöter. Däremot kan jag tipsa om en relativt ny youtubekanal skapad av en medborgare i kommunen. Han har på eget bevåg börjat spela in alla kommunfullmäktigemöten så vill man ta del av debatterna i fullmäktige kan man numera göra det via denna kanal: https://www.youtube.com/@Medborgarnasmakt. Det är inte världens bästa bild- och ljudkvalitet och man hade förstås önskat att han hade delat in inspelningen i kapitel så att man lättare kunnat navigera mellan ärendena. Men så länge styrande partier vägrar livesända eller spela in mötena i kommunfullmäktige är detta tyvärr enda alternativet för att kunna se folkvalda politiker i Burlövs kommun.

Närvaro kommunfullmäktige

Jämfört med 2023 så var antalet kommunfullmäktigemöten marginellt fler (10 jämfört med 9 möten). Till saken hör dock att ett av dessa 10 möten var ett extrainkallat möte för att enbart besluta om att bilda en ny nämnd. Det betyder alltså att kommunens högsta organ endast sammankallades för beslut 9 av årets 12 månader. I genomsnitt tog ett möte 1 timme och 39 min varav det längsta tog 2 timmar och 25 min (sammanträdet i maj) och kortaste tog 50 min (det extrainkallade mötet i juni). Vanligtvis brukar det möte där man beslutar om nästkommande års budget vara det som tar i särklass längst tid. Så var det t.ex. 2023 när budgetmötet i juni tog mer än 4 timmar. I år var det istället sammanträdet då det skulle beslutas om Engelska skolans vara eller inte vara som ”drog ut på tiden” mest.

Fullmäktigeledamöternas närvaro blev tråkigt nog lägre än 2023. Hela 13 av 41 ordinarie ledamöter var icke närvarande vid minst tre tillfällen (vilket motsvarar en närvaro på 70%). Detta kan jämföras med 2023 när det endast var sex ledamöter som hade en närvaro som var lägre än 75%. Antalet ledamöter med 100% närvaro sjönk också från 21 år 2023 till 16 år 2024.

Närvaron på partinivå såg ut såhär (2023 års siffror inom parentes):

Parti	Närvaro i %
M	90 (94)
SD	86 (91)
S	85 (90)
L	75 (89)
MP	75 (89)
V	67 (67)
C	65 (78)

Noterbart är alltså att MP och L är de två partier vars närvaro procentuellt sett sjunkit mest. I båda dessa fall handlar det om att det är en enskild ledamot som dragit ner statistiken och eftersom båda våra partier endast har två ledamöter blir det otroligt kännbart. Socialdemokraterna har t.ex. en ledamot som deltagit vid fyra av tio tillfällen, en som deltagit vid sex av tio och sammanlagt hela fem ledamöter med 80% närvaro eller lägre men eftersom de totalt har 14 ordinarie ledamöter så kompenseras dessa bortfall av övrigas goda närvarostatistik.

Närvaro nämnder

Förutom kommunfullmäktige finns det ett antal nämnder samt en kommunstyrelse (kallad KS) där politiker bereder ärenden och fattar beslut. Under första halvåret 2024 fanns det fyra övergripande nämnder (miljö- och byggnämnden som benämns MBN, utbildnings- och kulturnämnden som benämns UKN och socialnämnden som benämns SN). Andra halvåret av 2024 gjordes en omorganisation vilket innebar att MBN upplöstes och istället skapades två nya nämnder (samhällsbyggnadsnämnden som benämns SBN och jävsnämnden som benämns JN). Jag har i ett tidigare blogginlägg skrivit om denna process. Miljöpartiet har dessvärre inga ledamöter representerade i dessa nämnder men räknar man in närvaron för nämnderna såg den totala närvaron för samtliga partier ut så här (2023 års siffror inom parentes):

Parti	Närvaro i %
M	91 (91)
SD	88 (87)
S	85 (87)
L	84 (83)
MP	75 (89)
V	74 (65)
C	74 (76)

Bryter vi ner dessa siffror ytterligare kan vi se i vilka nämnder som det varit högst respektive lägst närvaro (2023 års siffror):

Här har jag inte tagit med jävsnämnden eftersom de bara sammanträtt vid två tillfällen under året. Vänsterpartiet saknade representant i miljö- och byggnadsnämnden vilket förklarar varför det inte finns någon siffra där. När nämnden ombildades till samhällsbyggnadsnämnden så ökade man också antalet ledamöter från 9 till 13 vilket gjorde att V fick en plats. Jämfört med föregående år kan man tydligt se att just nämnda Vänsterpartiet ökat sitt deltagande markant i både kommunstyrelsen och socialnämnden även om sistnämnda fortsatt är den nämnd där man har lägst närvaro. Socialnämnden tycks även generellt bland andra partier vara den nämnd med sämst närvarostatistik (vilket det även var 2023). I andra änden av spektrat hittar vi utbildnings- och kulturnämnden och nybildade samhällsbyggnadsnämnden som de två nämnder med högst närvaro. Mest anmärkningsvärt är kanske att Centerpartiet fortsatt har en väldigt låg närvaro i kommunstyrelsen. Såväl 2023 som 2024 deltog deras ordinarie ledamot endast vid ungefär hälften av tillfällena.

Antal interpellationer, enkla frågor, motioner

Förutom aktivitet mätt i närvaro är det naturligtvis också intressant att titta på vilka partier som lämnar in flest motioner, interpellationer och enkla frågor för att framför allt få en bild av vilka oppositionspartier som är mest aktiva.

Parti	Antal interpellationer och enkla frågor	Antal motioner	Totalt
MP	4 (4)	7 (9)	11 (13)
S	6 (5)	3 (4)	9 (9)
V	5 (2)	1 (3)	6 (5)
SD	0 (1)	0 (4)	0 (5)

Den som minns förra årets sammanställning av antalet interpellationer, motioner och enkla frågor kanske kommer ihåg att Miljöpartiet var det klart mest aktiva partiet. Även för 2024 toppar MP listan men både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har lämnat in fler interpellationer och enkla frågor. Sverigedemokraterna, som själva påstår sig vara ett oppositionsparti, har inte lämnat in en enda motion, interpellation eller enkel fråga vilket återigen bekräftar att de inte är ett oppositionsparti utan ett samarbetsparti till styret.

Detta var en kort summering av aktiviteterna i kommunfullmäktige år 2024. Redan på måndag, den 13 januari, är det dags för årets första kommunfullmäktige. Till dess hoppas jag att ni alla fortsatt har en bra start på det nya året!

Första fullmäktige för den nya mandatperioden genomfördes i måndags. På detta första möte var det framför allt ett antal val av olika presidieposter som avklarades. Dels valdes den tyngsta politiska posten, kommunstyrelsens ordförande, och dels valdes ordförande för kommunfullmäktige. Dessutom valdes vilka som ska ingå i kommunstyrelsen, valberedningen och vilka som ska vara s.k. oppositionsföreträdare. Om man inte är särskilt politiskt insatt kan det vara svårt att ha koll på vem som gör vad och vad alla de här posterna innebär. En lite förenklad förklaring är att kommunfullmäktige motsvarar riksdagen medan kommunstyrelsen är detsamma som regering på nationell nivå. Kommunstyrelsens ordförande är då jämförbar med statsminister och kommunfullmäktiges ordförande kan närmast liknas vid talmannen. En stor skillnad dock mellan kommunstyrelse och regering är att ”det politiska styrkeförhållandet i kommunstyrelsen ska avspegla styrkeförhållanden i fullmäktige”.[1] Annorlunda uttryckt, även partier som ingår i oppositionen har mandat i kommunstyrelsen till skillnad från en regering där ministrarna väljs av styret.

Burlövs kommun har de senaste fyra åren styrts av en minoritetskoalition bestående av L, C och M som förlitat sig på stöd från Sverigedemokraterna. Efter gårdagens fullmäktige står det klart att den koalitionen fortsätter styra kommunen. Det fanns tidigt en liten öppning för att forma ett majoritetsstyre bestående av C/L, S, MP och V särskilt med tanke på att vissa framträdande företrädare för de båda liberala partierna innan och även en viss tid efter valet öppnade för att de är beredda att samarbeta med båda sidor. Under förhandlingsprocessen har det dock varit ganska tydligt att den dörren i princip varit stängd redan från start och Miljöpartiet har, trots idoga försök, inte blivit inbjudna till några seriösa förhandlingsdiskussioner.

Precis som i riksdagen så väljer man även ett antal vice ordförandeposter. Kutym är då att 1:e vice ordförande representeras av den styrande koalitionen och att 2:e vice ordförande går till det största oppositionspartiet. En del har kanske sett hur valet av vice talmän i riksdagen går till och i princip är det samma procedur lokalt i kommunerna. Först väljer man ordförande och vice ordförande för kommunfullmäktige och eftersom styrande partikonstellation normalt sett också har en majoritet av ledamotsplatserna tillfaller ordförandeposten oftast största partikonstellationen. I Burlöv blev dock Socialdemokraterna både största parti med sina 14 mandat och faktiskt även större än L, C och M tillsammans som fick 13 mandat. Det innebär att kandidaten för L, C och M måste stödjas av SD och deras 9 mandat för att uppnå en majoritet. Om SD väljer att rösta på kandidaten från S så blir det istället en Socialdemokratisk ordförande. SD valde, precis som vid förra valet, att stödja L, C och M vilket betyder att kommunfullmäktiges ordförande blev Centerpartiets Fredrik Jörgensen. När valet till 1:e vice ordförande avgjordes upprepades proceduren och återigen blev det en kandidat från Alliansen (-Kristdemokraterna) som blev vald. Så långt allt väl och inga konstigheter. Det som normalt sett händer i valet till 2:e vice ordförande är att styrande partier väljer att avstå från att rösta och låta oppositionspartierna göra upp om den posten. Det som hände i Burlöv igår, och även 2018, var att L, C och M istället tar aktiv ställning och röstar på Sverigedemokraternas kandidat vilket får till följd att Socialdemokraterna går miste om den posten. Ett ytterst märkligt beteende från en koalition som påstår att de ska söka breda samarbeten och tänker sig att de ska styra genom stöd från båda sidor. Det som blir än märkligare är att Alliansen då går upp i talarstolen och yrkar på att det ska införas en 3:e vice ordförande (!) och att den ska tillfalla Socialdemokraterna. Om inte detta är en tydlig signal om att man faktiskt ser Sverigedemokraterna som ett stödparti så vet jag inte vad man ska se det som. När man sedan valde kommunstyrelse och dess presidieposter (ordförande och vice ordförande) så blev uppdelningen likadan och kommunstyrelsens ordförande blev då moderaten Sara Vestering.

Men det slutade inte där. Lite senare under kvällen skulle det tas beslut om s.k. oppositionsföreträdare. Även här brukar kutym vara att den posten tillfaller största oppositionsparti men sedan förra valet har SD och S vardera blivit tilldelade en oppositionsföreträdare (vilket återigen måste ses i ljuset av att Alliansen är beroende av stöd från SD). Konsekvensen av det här beslutet är att endast två av fyra oppositionspartier får en arvoderad företrädare och att närmare 20% av oppositionen (V + MP) lämnas helt utan den insyn en sådan roll medför. Det är nämligen genom oppositionsföreträdare och kommunalråd (vilket är de styrande partiernas motsvarighet) som kontakter och informationsutbyte med t.ex. media och kommundirektör vanligen förs. En arvoderad post som oppositionsföreträdare gör det också betydligt lättare att ägna tid åt politiken då man som fritidspolitiker i övrigt har väldigt blygsamma inkomster. Därför yrkade vi i Miljöpartiet på att även Vänsterpartiet, i kraft av att vara fjärde största parti, skulle tilldelas en oppositionsföreträdare men eftersom S då avstod från att rösta och Alliansen + SD röstade emot förslaget föll det. Hade man valt att enbart ge största oppositionspartiet en arvoderad företrädare, så som man vanligen gör, och där tanken då är att denna oppositionsföreträdare ska företräda ALLA oppositionspartier med allt vad det innebär så hade det följt en demokratisk ordning som är fullt acceptabel. Men när man väljer att ge vissa oppositionspartier rätt till en företrädare men inte andra (särskilt då när de utgör så mycket som 20% av den samlade oppositionen!) då är det ett tydligt tecken på maktfullkomlighet och demokratiskt underskott.

I övrigt kan det konstateras att det verkar som att det råder en inre maktkamp inom Sverigedemokraterna eftersom Rolf Hagmann, som var deras förstanamn på valsedeln och den som fick överlägset flest personkryss av samtliga SD-kandidater, ej tar plats i kommunstyrelsen då han kuppades bort av sina egna partikamrater (!). När valberedningen träffades för att ta fram kandidater till kommunstyrelsen lade Sverigedemokraterna fram två olika listor med sina kandidater[2] och det resulterade i att listan utan Rolf Hagmanns namn blev till valberedningens förslag och sedermera röstades igenom i kommunfullmäktige.

P.S I många kommuner har man istället för en oppositionsföreträdare något som kallas oppositionsråd. Skillnaden är enbart i vilken omfattning tjänstgöringsgraden landar på. Om man har en tjänstgöringsgrad på minst 40% benämns man som oppositionsråd och har man en tjänstgöringsgrad under 40% kallas man oppositionsföreträdare.[3]

---

[1] Wikipedia: Kommunstyrelse

[2] 6.1 Beslut valberedningen 2022-10-14

[3] 12.4 Reglemente och arbetsformer för kommunstyrelsen 2023-2026, s.11